4 jun 2026

Hushållen varnas för prischock – på grund av vädret

2026 03 25

Många hushåll har drabbats hårt av höga elpriser under årets inledande månader.

Elräkningen för januari och februari var extra tuff för många, då vintern varit ovanligt kall och torr.

Ett faktum som också kan skapa problem framåt i tiden.

Om våren och sommaren blir varm och torr kan det bidra till en prischock för de svenska hushållen, varnar Fortums elprisexpert Patrik Södersten.

– Problemet nu är att vintern har pressat vattenkraften hårt och vi skulle behöva mycket mer nederbörd än normalt för att fylla på vattenlagren, säger han i ett uttalande.

– Om vi får en torr och varm vår och sommar får vi räkna med högre priser än tidigare år. Vattenkraften är ryggraden i den nordiska elproduktionen och får vi inte tillräckligt med påfyllning av vatten kan detta sätta spår för resten av året.

Vind och sol ökar

Nu väntar en period där elproduktionen från vind- och solkraft väntas öka.

Samtidigt minskar hushållens förbrukning i takt med varmare och ljusare dagar.

Men det är ändå många konsumenter som överväger att byta till ett fastelavtal.

– Det är naturligt att man vill agera efter den här vintern, men just nu är kostnaden hög för att teckna ett fast längre avtal, säger Patrik Södersten.

– Däremot kan det vara en poäng att välja kortare prislåsning och sedan göra en ny utvärdering till hösten. September eller oktober kan vara en bra tid att teckna ett längre fastprisavtal. 

Skiljer från år till år

Förra året var det mer fördelaktigt att teckna ett fastprisavtal i april, på grund av den milda vintern som följdes av en varm och torr sommar.

För många hushåll har det draget inneburit en besparing, med tanke på vinterns elpriser.

Men det är inte givet att det blir en vinstaffär.

– Ett råd till de som är intresserade av fastprisavtal är att kolla upp det aktuella fasta priset ett par gånger per år, eller välja en tjänst där du kan låsa priset kortare perioder, säger Patrik Södersten.

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Ryssarna inför nytt förbud på Krym

2026 06 17

Nya restriktioner införs på ockuperade Krym.

Tidigare har uppgifter kommit om att ransonering av bränsle har införts på den ockuperade halvön.

Nu inför det ryskinstallerade styret nya restriktioner för befolkningen.

Myndigheterna har infört ett nattligt förbud mot motorcyklar, skotrar och fyrhjulingar. 

De uppger att motorljudet kan förväxlas med drönarattacker och störa luftförsvarets arbete, rapporterar Kyiv Post.

Återkommande attacker

Ukraina har på senare tid riktat återkommande drönarattacker mot just Krym.

Det har skapat så pass stora problem för ryssarna att de nu förbjuder användning av motorcyklar och andra fordon mellan klockan 20 på kvällen och klockan 06 på morgonen.

– Mopedljudet försvårar försvarssystemens arbete. Deras motorer låter likadant som drönare, säger Oleg Krjutjkov, rådgivare till Krym-chefen Sergej Aksionov.

“Drönarångest”

Krym, som olagligt annekterades av Ryssland 2014, har länge marknadsförts av Moskva som ett turistmål under sommaren. 

Men ukrainska attacker mot militära anläggningar, försörjningsvägar och energiinfrastruktur har i allt högre grad blottat halvöns sårbarhet. 

Det har även orsakat vad som beskrivs som en sorts “drönarångest” – en bidragande anledning till varför motorcyklar och fyrhjulingar nu förbjuds nattetid.

Har haft problem

Förra veckan kom uppgifter om stora problem på Krym.

Bensinstationer på halvön hade slut på bensin på torsdagen, rapporterar Reuters.

En person i Sevastopol, halvöns största stad, berättade då att det saknades bränsle på de flesta lokala bensinstationer, och att leveranserna hade svårt att ens hålla jämna steg med det ransoneringssystem som införts under de senaste veckorna. 

Omfattande attacker

Ukraina har gått på offensiven vad gäller de omfattande drönarattackerna.

Utöver energiinfrastruktur runt om i Ryssland siktar Kyivs styrkor ofta in sig på olika militära mål på Krymhalvön, exempelvis luftförsvar och vapendepåer.

Foto: By Maximilian Dörrbecker (Chumwa) - Own work, usingOpenStreetMap datathis file for the orientation map inset, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen

17 jun 2026

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 17

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen