Beskedet kommer tidigt på torsdagsmorgonen.

Den svenska förpackningsjätten Billerud har beslutat att inleda ett kostnadsbesparingsprogram.

Det innebär att så många som 650 tjänster ska bort från det svenska storföretaget.

Nytt program

Billerud har beslutat att introducera ett kostnadsbesparingsprogram med målet att uppnå årliga besparingar om 800 miljoner kronor.

– De planerade kostnadsbesparingarna påverkar Billeruds europeiska verksamhet och globala koncernfunktioner och kommer att innebära en personalminskning med upp till 650 tjänster, framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

“Försvagad situation”

Billerud hänvisar till “den försvagade marknadssituationen i Europa, som har lett till en negativ resultatutveckling”.

I Sverige har Billerud produktionsanläggningarna Gruvön, Gävle, Frövi, Skärblacka och Karlsborg, som alla är verksamhetsmässigt integrerade bruk som tillverkar såväl kartong eller papper som massa. 

Därutöver har Billerud en anläggning i Finland, Jakobstad, som tillverkar papper. 

“Proaktiva åtgärder”

Ivar Vatne, vd och koncernchef för Billerud, kommenterar beskedet.

– I denna utmanande marknadssituation för den europeiska pappers- och förpackningsindustrin är det avgörande att vi bibehåller vårt fokus och påskyndar framstegen inom de områden vi kan påverka, säger Vatne.

– Med detta program vidtar vi proaktiva åtgärder för att ytterligare minska vår kostnadsbas och stärka Billeruds långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet.

Inte i USA

Billerud uppger att lokala förhandlingar kommer att inledas med facket.

Bolaget har även verksamhet i USA – som inte tycks påverkas av nedskärningarna.

De understryker att "programmet förväntas ge en märkbar positiv effekt från det första kvartalet 2026, och nå full effekt i slutet av 2026”.

– Åtgärderna inom ramen för programmet fokuserar på att minska de fasta kostnaderna genom strikt kostnadsprioritering, effektivare arbetssätt och personalminskningar inom alla funktioner och på samtliga orter i Billeruds Region Europa.

Arkivfoto: Y. Timoshenko

Text: Redaktionen

Europa hjälper Ukraina genom att köpa vapen av USA.

Men nu överväger USA att omdirigera militära resurser till Mellanöstern.

Uppgifterna väcker stor oro i Kyiv och i hela Europa.

Kan sätta stopp

Pentagon överväger att omdirigera vapen som är avsedda för Ukraina till Mellanöstern, uppger källor med insyn i ärendet för Washington Post.

Skälet är att USA utökar sina militära operationer mot Iran, och anser sig behöva resurserna där.

Det handlar bland annat om Patriot-missiler.

Kyiv fruktar nu stora förseningar eller uteblivna leveranser av resurser till luftförsvaret, där behovet är akut till följd av ökade ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

De resurser som kan omdirigeras inkluderar interceptor-missiler såsom Patriot, som har beställts till Ukraina via programmet Prioritized Ukraine Requirements List (PURL). Det är inom ramen för detta program som Natoländer beställer vapen till Ukraina av USA.

En ukrainsk tjänsteman bekräftar att uppgifterna har väckt stor oro i Kyiv, rapporterar tidningen.

Uppgifterna är även oroande för hela Europa, bland annat för att Ukrainas möjlighet att försvara sig påverkar hela Europas säkerhet. Europa fruktar också att deras egna beställningar kan påverkas.

”Kan inte kommentera”

Från amerikanskt håll försöker man lugna sina allierade.

En tjänsteman från USA:s krigsdepartement säger att USA är fortsatt engagerade i sina allierades säkerhet.

– Amerikas militär är den mäktigaste i världen, och vi kommer att se till att USA:s styrkor och våra allierades och partners styrkor har vad de behöver för att kämpa och vinna, säger tjänstemannen till tidningen.

Tjänstemannen vill dock inte gå in på några detaljer, och dementerar alltså inte uppgifterna om att militära resurser dirigeras om från Ukraina till Iran.

– Av operativa säkerhetsskäl kommer vi inte att kommentera några specifika allierade eller partnerbehov eller pågående insatser för att stödja dem, säger tjänstemannen.

Något beslut i frågan är dock inte fattat än, enligt källorna.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen