Hit reser svenskarna i påsk – “Helt slutsålt”

2025 04 08

Researrangören Apollo visar vilka påskresor som är mest populära.

Svenskarna gör sig redo för att lämna landet till påsk.

Hos researrangören Apollo är många påskresor slutsålda.

Där framgår att bland annat Dubai och Grekland står högt på listan.

Mycket är slutsålt

Skolloven är högsäsong för utlandssemestrar och i år är efterfrågan på påskresor extra stor. 

Redan i februari var flera av Apollos påskavgångar fullbokade – och nu rapporterar researrangören om en helt utsåld högtid. 

Dubai och Kanarieöarna sticker återigen ut som påskfavoriter, men även Grekland lockar. 

Apollo uppger att deras resor till Rhodos under påskhelgen är helt slutsålda och det finns bara ett fåtal platser kvar till Kreta. 

Bland barnfamiljerna är Hurghada i Egypten den stora favoriten. 

Högt tryck

Martina Krantz, pressansvarig på Apollo, uttalar sig om intresset.

– Flera av våra charterresor är nu helt slutsålda, säger hon i ett pressmeddelande.

– Det finns fåtal platser kvar på några avgångar, men med tanke på hur få det är och inte minst det höga tryck vi märker på både hemsidan och vårt kundcenter i dagarna, så kommer dessa nog att försvinna snabbt.

Populäraste resorna

Av rapporten framgår att Dubai är den populäraste charterresan, medan Rom och Krakow är de storstäder som tycks vara mest intressanta till påsken.

Här är hela listan:

Charterresor 

Paketresor med reguljärflyg 

Storstäder 

Dubai 

Mallorca 

Rom 

Gran Canaria 

Thailand 

Krakow 

Rhodos 

Costa del Sol 

Dublin 

Fuerteventura 

Tunisien 

Prag 

Kreta 

Alicante 

Budapest 

Trots det ekonomiska läget

Det är en hel del svenskar som alltså trots det utmanande ekonomiska läget ska sätta sig på flygplanen.

Många svenskar har på senare år fått se sin köpkraft urholkad mot bakgrund av den höga inflationen och de höga räntorna.

Riksbanken har aviserat att det inte lär bli någon ytterligare räntesänkning de kommande månaderna – men även understrukit att en räntehöjning är långt borta.

Det nuvarande ränteläget ser alltså ut att ligga kvar under den kommande tiden.

Foto: N. Nezzo

Text: Redaktionen

Ukrainsk revansch – uppgifter om HIMARS-attack

2026 02 06

Ryska Belgorod är under attack på nytt.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att den ryska gränsregionen Belgorod på nytt är under attack.

El-och värmeavbrott rapporteras i samband med uppgifter om att HIMARS-raketer ska ha slagit ner i staden.

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov har varit på platsen och bekräftar skadorna, rapporterar Kyiv Independent.

Den ukrainska attacken kommer efter en rad brutala ryska attacker som slagit ut elförsörjningen i Ukraina och gjort att många lever utan värme i hemmen.

Ny attack

Strömavbrott och avbrott i värmeförsörjningen rapporteras nu i ryska Belgorod-regionen under natten till fredagen, efter en rapporterad HIMARS-attack som skadat kritisk energiinfrastruktur, däribland ett värmekraftverk och en elstation. 

Lokala Telegram-kanaler rapporterar om flera nedslag vid elstationen Frunzenskaja i byn Dragunskoe, som enligt uppgifter ska ha attackerats av drönare tidigare samma dag. 

Raketer ska senare ha siktats på väg mot Belgorods värmekraftverk, vilket utlöste omfattande avbrott i el-, värme- och vattenförsörjningen i delar av regionen.

“Allvarliga skador”

Belgorods guvernör Vyacheslav Gladkov kommenterar.

– Det är allvarliga skador. Jag åkte till platsen, säger han.

Utöver värme och el ska attacken även ha påverkat tv-sändningar och kommunikationstjänster.

Läs mer: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Även Flamingo

Ukrainska styrkor genomförde nyligen attacker med kryssningsrobotar av typen FP-5 Flamingo mot uppskjutningsplatsen Kapustin Jar i Astrachan-oblasten.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot Kapustin Jar

ISW förklarar.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade den 5 februari att ukrainska styrkor under januari 2026 genomförde en serie attacker mot Kapustin Jar-basen – cirka 430 kilometer från den ukrainsk-ryska gränsen – med ukrainskproducerade långdistansvapen, däribland Flamingo-robotar.

Arkivfoto: US Army Pentagon

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen