Den regerande NBA-mästarklubben Boston Celtics säljs för hisnande 6,1 miljarder dollar (cirka 62 miljarder kronor).

Detta i vad som blir det dyraste köpet av en amerikansk sportklubb någonsin, enligt Reuters. 

Det förra rekordet sattes av NFL-klubben Washington Commanders, som såldes för 6,05 miljarder dollar (cirka 61 miljarder kronor) år 2023.

“Ett naturligt val”

Bostonlaget köps av en grupp ledda av riskkapitalbolaget Symphony Technology Groups medgrundare William Chisholm, meddelar laget själva i veckan.

– Bill (Chisholm, reds. anm) är en fantastisk person och ett sant fan av Celtics, som är född och uppvuxen här i Bostonområdet, säger majoritetsägaren Wyc Grousbeck i ett pressmeddelande via Reuters.

– Hans kärlek till laget och staden Boston gör honom till ett naturligt val som nästa huvudägare av laget, fortsätter han.

Grousbeck kommer att fortsätta i sin roll som vd för klubben med ansvar för lagets verksamhet fram till NBA-säsongen 2027-2028, rapporterar nyhetskanalen.

“Skiljer sig från alla andra städer i USA”

Chisholm har varit ett inbitet Celticsfan sedan barnsben och ser nu fram emot att ta över och leda laget han älskat i hela sitt liv.

Samtidigt verkar han förstå hur viktig klubben är för staden som han själv växt upp i.

– Jag förstår hur viktiga Celtics är för staden Boston – den roll som laget spelar i samhället skiljer sig från alla andra städer i USA. Jag förstår också att jag som ledare för organisationen har ett ansvar för folket i Boston, säger Chisholm.

Har vunnit NBA flest gånger

Boston Celtics lyfte sin artonde NBA-titel i fjol och blev därmed det lag som vunnit ligan flest gånger, efter att tidigare ha delat förstaplatsen med Los Angeles Lakers.

Strax därefter, i juli förra året, meddelade ledningen sin avsikt att sälja laget.

Foto: M. Spiske 

Text: Redaktionen

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enligt Driscoll ”producerar Ryssland fler robotar än de hinner göra av med”.

Den amerikanske toppolitikern, som varit en central del i fredsförhandlingarna, varnar för att Ryssland kan utdela ett ”knockoutslag” mot Ukraina.

– De bygger upp ett växande lager av långdistansvapen som skulle kunna ge ett knockoutslag, ska Driscoll ha sagt vid ett möte med västerländska diplomater i Kyiv förra veckan, rapporterar New York Times.

Enligt tidningens källor var Driscolls budskap tydligt: Rysslands snabba utbyggnad av sin robotarsenal gör behovet av en fredlig lösning ännu mer akut.

Ukraina bekräftar

Den ryska tillverkningen av långdistansvapen har accelererat kraftigt, enligt den ukrainska underrättelsetjänsten.

– Ryssland tillverkar årligen omkring 2 900 kryssnings- och ballistiska robotar, vilket är mer än vad de avfyrar. Det innebär att de kan lägga undan hundratals robotar, skriver Kyiv Post med hänvisning till ukrainska underrättelseuppgifter.

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, gör samma bedömning.

– Uppskjutningarna håller inte jämna steg med produktionen, säger han enligt Kyiv Post.

Enligt Hoffmann håller Ryssland på att fylla upp lagren inför framtida konflikter utanför Ukraina.

Dessutim syftar utbyggnaden till att sätta press på Ukraina, menar experten.

– Den expanderande arsenalen utgör flera hot: djupare attacker mot Ukrainas bräckliga energinät, ökat tryck på utslitna luftförsvarssystem och potentiella attacker mot andra europeiska stater.

LÄS MER:

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel 

USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Attack mot Ryssland – flygplats stängs 

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen