Bara under de senaste två åren har en hemlig kund lagt order på över 35 miljarder kronor hos den svenska försvarsjätten.

Det handlar om beställningar på bland annat radarsystem, granatgevär och luftvärn, rapporterar DI.

Den hemliga kunden uppges vara ett land i västvärlden och ska vara Saabs femte största kund totalt sett.

Polen beställde granatgevär

Exakt vilket land det handlar om går dock inte att utläsa i Saabs årsredovisning, enligt tidningen. 

Detta trots att kunden vanligtvis redovisas vid beställningar från nationer – såsom när Polen beställde granatgevär eller då Förenade Arabemiraten köpte ett supportkontrakt för varningssystemet Global Eye.

“På grund av branschens karaktär …”

I pressmeddelanden från i fjol redogör Saab miljardbeställningar från kunden. Då beskrivs beställaren enbart som “regeringen i ett land i västvärlden”.

– På grund av branschens karaktär och omständigheter som rör kunden, samt nationella säkerhetsintressen, kommer ingen ytterligare information om denna beställning eller kunden att offentliggöras, heter det.

Stora vinster och nya jobb

Förutom miljardbeställningarna från den hemliga kunden är den allmänna efterfrågan på Saabs produkter fortsatt stor just nu.

Detta har förutom stora vinster för koncernen också lett till skapandet av en mängd nya jobb i Sverige. 

Enligt vd Micael Johansson har Saab anställt tusentals personer globalt de senaste åren, och en stor del av jobben finns i Sverige.

– Det är många länder i Europa som både fortsätter att stötta Ukraina, vilket är väldigt positivt, men också har behov av att bygga sina egna lagernivåer, säger vd Micael Johansson till SR.

Foto: Saab (pressfoto)

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen