Hastighetsgräns införs för fotgängare – så fort får man gå

2025 10 29

Att följa hastighetsgränserna som bilist kan ofta vara nog så utmanande.

En uppskattning från EU visar att uppemot 40-50 procent av bilförarna inom unionen kör för fort.

Av dessa ligger cirka 10-20 procent minst tio kilometer i timmen över gränsen, vilket bland annat motiverat fler och mer avancerade fartkameror runtom i Europa.

Att samma problem finns hos fotgängare har kanske färre reflekterat över.

Slovakien tillhör inte den gruppen.

EU-landet kommer nu att införa en hastighetsgräns för fotgängare och förbjuda powerwalking på trottoaren, rapporterar Politico.

– Huvudmålet är att öka säkerheten på trottoarer mot bakgrund av det ökande antalet kollisioner med folk som åker elskoter, säger Ľubomír Vážny, som representerar premiärminister Robert Ficos parti Smer, enligt tidningen.

Här går gränsen

Hastighetsgränsen för de slovakiska fotgängarna är satt till 6 kilometer i timmen. Gränsen gäller även cyklister, skateboardåkare och för dem som åker elskoter eller elsparkcykel.

Den nya lagen planeras att börja gälla från årsskiftet.

Och den har redan fått kritik från den slovakiska oppositionen. Till och med det slovakiska inrikesministeriet har ifrågasatt gränsen och menat att ett förbud mot elsparkcyklar på trottoarerna hade varit lämpligare.

– Om vi vill ha färre kollisioner behöver vi fler säkra cykelbanor, inte absurda begränsningar som är fysiskt omöjliga att följa. Med den nämnda hastigheten kan en cyklist knappt hålla balansen, säger Martin Pekár från det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien.

"Måttligt" för den med god kondition

Den genomsnittliga gånghastigheten ligger vanligtvis mellan 4 och 5 kilometer i timmen. En hastighet på 6,4 kilometer i timmen bedöms dock som “måttlig” för någon i fin form och kondition, enligt en studie från British Heart Foundation.

Lagändringen har redan blivit viral på sociala medier.

På Facebook och andra plattformar gör många sig lustiga med memes och undrar om de kommer att straffas med böter om de går för fort.

Den slovakiska regeringen har inte tydliggjort exakt hur den nya lagen kommer att följas upp.

Foto: C. Lannom

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen