Här finns jobben – tre branscher skriker efter personal

2026 04 07

Arbetsförmedlingen listar flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Även om det börjar ljusna något är situationen på arbetsmarknaden fortsatt svår.

Arbetsförmedlingen listar nu flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Myndigheten framhåller att branscherna “skriker efter folk” och “gör sitt bästa för att locka dig och andra till sin verksamhet”.

Energi

Den första branschen som Arbetsförmedlingen menar behöver mer personal är energibranschen.

Det rör sig om bland annat drifttekniker, driftingenjör och beredare.

– De här arbetsgivarna behöver locka till sig väldigt många för att klara av underhåll och utbyggnad av elnätet när Sverige elektrifieras, framhåller myndigheten.

Hälso- och sjukvård

Även hälso-och sjukvårdsbranschen är i stort behov av arbetskraft.

Det finns många lediga tjänster för både utbildade undersköterskor och vårdbiträden.

– Arbetsuppgifterna omfattar omvårdnad och service som städ, inköp och social omsorg. Det är ofta möjligt att få jobb utan tidigare erfarenhet, och sommarvikariat är vanliga.

Transport

Transportbranschen söker också efter ny personal.

Arbetsförmedlingen lyfter fram lastbilsförare, mekaniker och jobb inom sjöfarten som exempel.

– För att hjulen ska kunna snurra i transportbranschen behövs bland annat tusentals buss- och lastbilsförare rekryteras varje år.

Och flera andra

Det är dock inte bara inom energi, sjukvård och transport som det behöver anställas mer personal.

I följande branscher finns också ett stort anställningsbehov:

- Kustbevakning

- Tågbranschen

- Kött och chark

- Kriminalvård

- Ungdomsvård

- Djur och jordbruk

- Handel

- Polisen

- Säkerhet och försvar

– Hundratusentals personer arbetar inom försvar- och säkerhetssektorns många företag och myndigheter, framhåller Arbetsförmedlingen.

– När det nu satsas stort inom detta område ökar personalbehoven. I sektorn representeras de flesta yrkeskategorier så som ingenjörer, lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal, officerare, produktionspersonal och administratörer.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryska armén verkställer krisplan

2026 07 03

Striderna vid fronten fortsätter.

Under de senaste månaderna har situationen för de ryska trupperna blivit alltmer utmanande, enligt återkommande rapporter.

Samtidigt har Ukraina intensifierat anfallen, både vid fronten och bakom fiendens linjer.

Attackerna mot Krym har slagit extra hårt och nu agerar den ryska armén av fruktan inför nästa drag från de ukrainska styrkorna, rapporterar RBC-Ukraine.

Krisplan

Den ryska armén har tagit fram en krisplan för hur de ska agera om Ukraina sveper in och landstiger halvön med militär, uppger tidningen.

Sedan har de iscensatt och övat på scenariot.

– De förbereder sig för att kunna slå tillbaka ett ukrainskt anfall vid en amfibielandstigning, uppger tidningen, med hänvisning till rapporter från The Insider.

Flera scenarion

Enligt uppgifterna, som kommer från den ryske militärexperten och reservöverste Viktor Murakhovsky som deltagit i planeringen, har flera olika scenarion skissats upp.

– Kartan visar många blå pilar och vägar som sträcker sig från Odessasidan och den nordvästra delen av Svarta havet mot Krym, samt röda försvarspositioner runt Sevastopol, norra och östra Krym, inklusive området kring Kerch och Kerchsundet, avslöjar tidningen.

Ryska stad attackerad

Under natten har Ukraina slagit till mot den ryska staden Belgorod, rapporterar Kyiv Post.

Missiler har slagit ner i en stor energianläggning som står i brand.

En person ska ha omkommit i attacken, enligt ryska myndigheter.

– Efter attacken står flera kommuner utan elektricitet och vatten. Fem fordon skadades också, uppger tidningen.

Massiv attack

Igår slog Ryssland till med massiva attacker mot den ukrainska huvudstaden.

Minst 30 personer har rapporterats döda efter de nattliga attackerna mot Kyiv, rapporterar AFP.

Omkring 500 drönare och 70 robotar skickats mot huvudstaden. Bostadshus, infrastruktur och nodhjälplager förstördes i anfallet, som av stadens borgmästare beskrivs som ett av de värsta sedan invasionen inleddes för över fyra år sedan.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen