Här är matvarorna med högst prisökningar i mars

2025 04 11

Vissa populära livsmedelsvaror har ökat i pris med 30 procent under det senaste året, enligt färska siffror från SCB.

Under fredagen presenterar Statistiska Centralbyrån, SCB, nya inflationssiffror för mars månad.

Det visar sig att inflationstakten enligt KPIF låg på 2,3 procent – en minskning med 0,6 procent jämfört med de 2,9 procent som rapporterades för februari.

SCB menar att de fortsatt stigande matpriserna motverkar nedgången i inflationstakten just nu. 

– Lägre priser på el och drivmedel bidrog till en lägre inflationstakt i mars. Nedgången motverkades däremot av högre matpriser, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Elpriser sjönk i mars månad

SCB rapporterar vidare bland annat att:

  • Elpriserna sjönk med 9,5 procent från februari till mars och var 3,1 procent lägre än ett år sedan
  • Priserna på drivmedel gick ned med 5,5 procent från februari till mars och var 12,1 procent lägre än mars i fjol
  • I mars var priserna på livsmedel 5,4 procent högre än förra året

Samtidigt steg de genomsnittliga livsmedelspriserna med 0,8 procent jämfört med förra månaden.

– Maten blir allt dyrare, i mars ökade priserna för tredje månaden i rad, säger Caroline Neander.

Populära varor 30 procent dyrare

Vissa populära livsmedelsvaror – närmare bestämt kaffe, smör och choklad – har blivit cirka 30 procent dyrare under det senaste året, enligt pressmeddelandet.

Lista – dessa produkter har ökat och minskat mest sedan februari 2025:

  • Apelsiner: 11,1 procents ökning
  • Purjolök: 11,1 procent
  • Paprika: 7,3 procent
  • Småcitrus: 6,8 procent
  • Smör: 6,3 procent
  • Färska bär: 5,9 procent
  • Honungsmelon: 5,4 procent
  • Choklad: 4,7 procent

Källa: Statistiska centralbyrån

Foto: D. Goude

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalldusch för Trump – Grönland gör jätteaffär

2025 05 23

Ett dansk-franskt gruvbolag har tecknat ett lukrativt avtal med Grönland mitt framför ögonen på USA:s president Donald Trump.

Det handlar om företaget Greenland Anorthosite Mining (GAM), som beviljats tillstånd att utvinna anortosit, en vit bergart som huvudsakligen består av aluminium, kiseldioxid och kalcium.

Avtalet sträcker sig över 30 år och tecknas mitt framför ögonen på USA, som under Donald Trumps styre visat ett stort intresse för Grönlands naturresurser.

Den amerikanska tidskriften Newsweek beskriver affären som ett ”bakslag” för Trumps ambition om att ta kontroll över Grönlands naturresurser. Presidenten har vid flera tillfällen sagt att USA borde annektera ön, som tillhör kungariket Danmark.

Nu väljer Grönland att distansera sig från USA, menar Newsweek.

– USA:s intresse för ön inte har resulterat i några investeringar och det nya avtalet signalerar att affärsdialogen med europeiska partners fortskrider snabbare, framhåller tidskriften.

Tystnad från USA

Grönlands minister för mineralresurser, Naaja Nathanielsen, har uttalat sig om det nya avtalet.

– Min förhoppning är att gruvan kommer att vara i drift inom fem år, säger hon till Reuters.

Den grönländska ministern kommenterar också USA:s intresse för ön. Hon konstaterar att det amerikanska intresset för Grönland inte omsatts i några direkta investeringar.

– I dagsläget har allt ståhej inte resulterat i något ökat intresse för direkta investeringar i Grönlands näringsliv.

– Amerikanska affärsdelegationer har besökt ön sedan början av året, men en formell dialog med den nya amerikanska administrationen har ännu inte inletts. Det råder ingen tvekan om att dialogen med både EU och Danmark fungerar smidigare, avslutar ministern.

Foto: 

Text: Redaktionen

Sverige går back – flera miljarder kronor

2025 05 23

Sveriges statskuld växer.

Det uppger Riksgälden i en ny prognos.

Enligt myndigheten kommer statskulden växa i år och nästa år eftersom staten fortsätter att gå med underskott.

– Det beror på att utgifterna för bland annat försvaret stiger samtidigt som skatteinkomsterna dämpas, fastslår Riksgälden.

82 miljarder kronor större

Den nya prognosen visar ett budgetunderskott på 93 miljarder kronor 2025 och 89 miljarder kronor 2026. Det sammantagna underskottet – det så kallade nettolånebehovet – är 82 miljarder kronor större jämfört med föregående prognos från november.

–  Utvecklingen av svensk ekonomi är högst osäker, men ökade statliga utgifter för bland annat försvar gör att vi kommer att ha budgetunderskott i år och nästa år. Statsskulden ökar, men förblir låg i ett historiskt och internationellt perspektiv, säger riksgäldsdirektör Karolina Ekholm.

Budgetunderskotten påverkar statsskulden.

Enligt prognosen kommer statsskulden öka under både 2025 och 2026. I slutet av 2026 beräknas den uppgå till 1 316 miljarder kronor, vilket motsvarar 19 procent av BNP.

Ökat lånebehov

Statens totala behov av att låna pengar, inklusive återfinansiering av förfallna lån, ökar både jämfört med föregående år och den tidigare prognosen.

För att möta detta kommer Riksgälden höja volymen för varje auktion av nominella statsobligationer från 5 till 6 miljarder kronor.

– Dessutom blir auktionerna något fler och Riksgälden kommer att introducera nya obligationer med kortare mellanrum. I den nya planen ligger också ett ytterligare obligationslån i utländsk valuta i år, skriver myndigheten.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen