Här är aktierna som de rika köper just nu

2025 04 02

En ny analys visar hur så kallade private banking-kunder tänker.

Under den senaste tiden har det varit ordentligt skakigt på börsen.

Världen inväntar Trumps tullar och många har sett sina konton tappa en hel del i värde.

Det rör sig om breda börsfall – där svenska indexen OMXS30 och OMXSPI såväl som amerikanska Dow Jones och S&P 500 faller kraftigt.

Det köper de rika

En ny analys från Nordnet visar vad så kallade private banking-kunder – det vill säga kunder med förmögenhetsförvaltning – köper just nu.

Nordnets Frida Bratt menar att de söker trygga tillgångar mitt i börskaoset.

Då handlar det bland annat om Handelsbanken, Deutsche Bank och BAE Systems.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Banker populära

Bratt förklarar att banker som Handelsbanken bedöms som attraktiva.

– Även Swedbank, säger hon till GP.

– Dessa ger en stabil utdelning som också är ett sätt att skydda sig när börsen känns osäker.

Andra aktier som köps upp av private banking-kunder just nu är exempelvis Investor, Saab och Novo Nordisk.

Trump meddelar ikväll

Ikväll efter att marknaden stänger kommer Trump att prata om tullarna.

Det har investerare förberett sig för sedan den amerikanska presidenten började trycka på att omfattande tullar ska införas gentemot många länder.

Klockan 22 onsdag svensk tid väntas besked komma om detaljer.

Får sällskap

Trump kommer att få sällskap i Rose Garden av arbetare från branscher som sannolikt kommer att påverkas av hans ömsesidiga tullar.

Gästlistan inkluderar ”stålarbetare, bilarbetare, olje- och gasarbetare, lastbilschaufförer och hårt arbetande amerikaner från en mängd olika branscher”.

Det säger en högt uppsatt tjänsteman i Vita huset till NBC News.

Trump hyllar sina ömsesidiga tullar i ett Truth Social-inlägg där han förklarar dagen för deras avtäckande som ”LIBERATION DAY IN AMERICA!”

Trump hänvisar ofta till sina tullar i historiska termer, vilket väcker förväntningar och oro för hur stränga tullarna kan bli.

Det rapporterar CNBC.

Foto: Novo nordisk

Text: Redaktionen

Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt

2025 12 25

Ryssland vill att Sverige ska be om ursäkt.

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Arméchef i Europa bekräftar – ”Vi kan inte försvara oss”

2025 12 27

Ett europeiskt land kan inte försvara sig.

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen