Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Eurofighter Typhoon-planen lyfte från marken efter att en rysk drönare identifierats i Natolandet Rumäniens luftrum.

Händelsen inträffade under natten till onsdag i samband med att Ryssland genomförde en massiv luftattack mot västra Ukraina.

– En drönare upptäcktes cirka åtta kilometer in i rumänskt luftrum. Den befann sig i luftrummet i några minuter innan radarsystemen tappade spåret av den obemannade luftfarkosten, framhåller Rumäniens försvarsdepartement i ett uttalande.

Stationerade i landet

Tyskland har fem Eurofighter Typhoon-plan stationerade i Rumänien, rapporterar Newsweek. Stridsflygplanen är utplacerade vid flygbasen Mihail Kogălniceanu i sydvästra delen av landet.

Utöver de tyska planen deltog två rumänska F-16-stridsflyg i den skarpa insatsen.

– De tyska stridsflygplanen återvände till basen strax före klockan 02.00 och F-16-planen återvände till sina separata flygbaser klockan 02:30, framhåller den rumänska regeringen enligt Newsweek.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland 

Massiv attack – flera döda

Under natten mellan tisdag och onsdag avfyrade Ryssland 48 kryssningsrobotar och 476 drönare mot ukrainska regioner.

I synnerhet attackerades områden i de västra delarna av landet.

I staden Ternopil har drönare och robotar slagit ner i ett bostadsområde. Hittills har 25 människor bekräftats döda, inklusive tre barn, rapporterar Kyiv Independent.

Bostadsområden har också attackerats i Charkivregionen i norra Ukraina. Över 30 personer har skadats, uppger ukrainska medier.

Totalt har 25 personer dödats och 73 personer skadats i nattens attacker.

Det rör sig således om en av de dödligaste luftattackerna under kriget.

LÄS OCKSÅ: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Foto:  Bundeswehr

Text: Redaktionen