Handelskriget eskalerar

2025 04 07

Två dagar efter att Donald Trump infört massiva “hämndtullar” mot omvärlden väljer USA:s största handelspartner att slå tillbaka.

Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

18 september 2026

Bank-ID går ut med varning till användare

2026 09 18

En bedrägerivåg sköljer över Sverige.

Ett inflöde av bedrägerier mot äldre med olika typer av tillvägagångssätt har bland annat noterats i Jönköping.

Vissa bedragare utger sig komma från polisen, andra utger sig komma från en hyrbilsfirma.

Gemensamt för många av bedrägerierna som sker just nu är att bedragarna försöker få offren att använda Bank-ID för att få tag på deras pengar.

Anhöriga bör hjälpa

Polisen i Jönköping varnar för att bedragare ger sig på äldre. Anhöriga kan göra en stor insats genom att informera sina föräldrar om att aldrig använda Bank-ID på någon annans uppmaning.

– Tyvärr förekommer mycket bedrägerier idag, via telefon, e-post, SMS, sociala medier med mera. Därför är det viktigt att du är vaksam och inte låter dig luras att använda ditt BankID, varnar Bank-ID.

Olika metoder

Bank-ID varnar för att falsk banksupport, falska telefonsamtal, bedrägerier på sociala medier, identitetsstöld och falska mejl sker där bedragarna hoppar få tag på offrets Bank-ID.

Det enskilt bästa sättet att undvika att bli drabbad av sådana bedrägerier är att aldrig ge ut Bank-ID till någon på deras uppmaning.

Läs mer: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Ringer från “banken”

Bedragarna tycker om att utge sig komma från storbanker som Swedbank, SEB, Nordea eller Handelsbanken.

Detta eftersom de är starka varumärken som många känner till.

– Samtalet kan handla om att du är utsatt för bedrägeri eller att du av någon annan anledning behöver identifiera dig, förklarar Bank-ID.

– Samtalet kan se ut som att det kommer från bankens telefonnummer fast det inte är sant.

Så slutar det

Varningen fortsätter.

– Det slutar ofta med att bedragaren ber om koder från din bankdosa eller ber dig identifiera dig med ditt BankID, menas det.

– Bedragaren blir då inloggad och försöker sedan stjäla pengar eller aktivera ett nytt BankID i ditt namn till sin egen dator eller telefon. 

Foto: BankID

Text: Redaktionen

18 sep 2026

”Väntar på döden” – Putin överger ryssar

2026 09 18

Minst 6 000 ryssar kan svälta ihjäl.

Tusentals civila ryssar i det ryskockuperade Olesjky uppges stå inför svår brist på mat, vatten och mediciner.

Ryssland uppges dock vägra hjälpa med mat eller evakuering för sin egna befolkning, rapporterar Kyiv Post.

Fyra kilometer från maten

Olesjky ligger nära det ukrainskkontrollerade Cherson på andra sidan Dniprofloden, men förstörda broar, strider, minfält och drönarattacker har gjort vägen i praktiken omöjlig att ta.

– Bara fyra kilometer från oss finns ett liv med mat, men det finns fysiskt ingen möjlighet att lämna staden, skriver invånaren Alla Lykhman-Malysh, i ett Facebookinlägg.

Enligt chefen för Olesjkys militära administration, Tetiana Hasanenko, nådde den senaste lyckade leverans- och evakueringsinsatsen staden den 26 maj.

Enligt Hasanenko har leveranserna fortfarande inte återupptagits sedan dess.

Invånarna har fått överleva på grönsaker från egna trädgårdar, konserver och byteshandel.

Minor stoppar hjälpen

Försök att få in mat och humanitär hjälp har också stoppats. Den 2 juni körde en hjälpkonvoj på en mina vid stadens infart. FN uppger att en person dödades och tre skadades.

Senare försök ska enligt lokala uppgifter ha stoppats av minor, trådfällor och drönarattacker. FN har samtidigt betonat att det inte alltid går att fastställa vem som ligger bakom enskilda drönarattacker i området.

– Människor kan inte ta sig ut, mat kan inte komma in och sjuka och skadade får inte den medicinska hjälp de behöver, säger Danielle Bell, chef för FN människorättsövervakning i Ukraina.

Situationen har blivit så desperat att vissa invånare uppges ha gått genom minerade områden för att försöka hitta mat och andra förnödenheter.

Bekräftar inte evakuering

En humanitär evakuering har tidigare planerats. Ukraina hade tagit fram en lista över personer som skulle evakueras, medan Internationella rödakorskommittén hade meddelat att organisationen var redo att delta.

Ryssland har därefter inte bekräftat att landet är redo att genomföra den planerade insatsen, enligt Ukrainas ombudsman Dmytro Lubinets.

Även sjukvården är hårt drabbad. Den kvarvarande vårdmottagningen uppges sakna bland annat antibiotika, smärtstillande läkemedel och diagnostisk utrustning.

Rysslands regionala ockupationsledning har förnekat att det råder en humanitär katastrof och hävdat att Ryssland förser Olesjky med nödvändiga varor. Moskvas utrikesdepartement har senare medgett att det finns en humanitär kris, men lagt skulden på Ukraina och väst.

– Människor lever inte längre. De väntar på döden, säger Hasanenko.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen