Handelskriget eskalerar

2025 04 07

Två dagar efter att Donald Trump infört massiva “hämndtullar” mot omvärlden väljer USA:s största handelspartner att slå tillbaka.

Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lavrov: Finland är förlorat för all framtid

2026 02 03

Finland har “förlorat sin position för alltid”.

Det påstår den ryska utrikesministern Sergej Lavrov i ett nytt utspel om Sveriges grannland.

Enligt Lavrov har Finland “oåterkalleligt förlorat sin position i internationell politik”, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryska statsvänliga tidningen Izvestija.

Den ryska ministern syftar på Finlands roll som en “ärlig medlare” som nu är historia.

Allt beror på en och samma anledning, enligt Lavrov: det finska medlemskapet i Nato.

Lavrov anklagar Finland för att vara kortsynt och hävdar att landet följer västvärldens "ryssofobiska" linje, skriver Iltalehti om intervjun.

– Enligt honom har antirysk ideologi genomsyrat nästan alla lager av det finska samhället.

ISW: förtäckt hot

Lavrov fortsätter med att påstå att Finland "medvetet vill isolera sig" från sin östra granne. Det är också därför som Kreml vägrar att acceptera landet i någon framtida förhandling.

Den ryska ministerns uttalande är dock inte den enda hätska retoriken mot Finland från Ryssland.

Dmitirj Medvedev, vice ordförande för ryska säkerhetsrådet och tidigare president i landet, sade i dagarna att Finland “förstört de goda relationerna mellan Ryssland och Finland" som uppstod efter Sovjetunionens kollaps.

Det bör tolkas som ett förtäckt hot, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– ISW framhåller från intervjun att Medvedev utgjorde ett subtilt hot mot Finland och hävdade att Finland har glömt hur Sovjetunionen "krossade" Finland under andra världskriget, skriver Iltalehti.

Uppmaningen: var tacksamma

Enligt Medvedev borde inte Finland skämta om sin relation med Ryssland och vara tacksamma gentemot bolsjevikledaren Vladimir Lenin.

Han syftar sannolikt på att Lenin 1917 erkände Finlands självständighet, bedömer ISW.

– ISW påminner oss om att Ryssland tidigare har hotat Finland och använt liknande språkbruk för att rättfärdiga sitt eget anfallskrig i Ukraina. Enligt ISW har Ryssland länge i sina tal betonat de historiska relationerna mellan Ryssland och Finland och det faktum att Finland samarbetade med Nazityskland under andra världskriget, framhäver den finländska tidningen.

LÄS MER: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

2026 02 03

En bransch är i behov av många nya anställda.

Arbetslösheten är alltjämt förhållandevis hög i Sverige.

Många letar efter jobb – och nu framhåller branschorganisationen Transportföretagen att Sveriges bussbransch står inför ett stort rekryteringsbehov.

7 000 nya bussförare behövs de kommande tre åren.

Behöver tusentals

Inom en treårsperiod beräknas närmare 7 000 nya förare behöva anställas för att upprätthålla samma utbud som idag. 

Samtidigt närmar sig en stor andel förare pensionsålder och många bolag har svårt att hitta personal.

– Lyckas vi inte fylla behovet kommer det få allvarliga konsekvenser för hela samhället, säger Transportföretagens vd Jonas Hagelqvist i ett pressmeddelande.

“Minskade möjligheter”

Hagelqvist fortsätter.

– Resultatet blir försämrad tillgängligheten i kollektivtrafiken och därmed minskade möjligheter för människor att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter, säger han.

– Det riskerar helt enkelt att försvåra för hundratusentals svenskar att få ihop livspusslet.

Läs mer: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa

Här behövs flest

Nationellt har hela åtta av tio av företagen som velat rekrytera upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens.

Bristen råder på flera olika håll runt om i landet – men allra störst behov av nyrekryteringar finns i storstäderna.

Efterfrågar åtgärder

Bussbolag i län som Halland, Värmland, Östergötland och Västernorrland har särskilt svårt att rekrytera personal.

Branschen efterfrågar sänkt åldersgräns för D-körkort från 24 till 21 år för att underlätta kompetensförsörjningen – och riktar nu blicken mot regeringen.

– Det är obegripligt att regeringen inte agerar skyndsamt. Att inte öppna upp branschen för unga förare är ett slöseri med tid och resurser, och riskerar att förvärra förarbristen ytterligare, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen