Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

Beslutet är ett svar på USA:s nya sanktioner mot Rysslands två största oljebolag Rosneft och Lukoil, rapporterar Reuters med hänvisning till flera handelskällor med insyn.

Enligt nyhetsbyråns källor har de kinesiska oljejättarna PetroChina, Sinopec, CNOOC och Zhenhua Oil stoppat all import av rysk olja med omedelbar verkan. Detta eftersom bolagen fruktar sekundära sanktioner, uppger Reuters.

Flera raffinaderier i Indien väntas fatta samma beslut.

De kinesiska och indiska oljebolagen kommer i stället att öka importen från Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.

Jättesmäll för Rysslands krigskassa

Att både Kina och Indien vänder sig bort från Ryssland beskrivs som en gigantisk smäll för den ryska krigskassan.

Oljeintäkterna har varit avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Kina importerar cirka 1,4 miljoner fat rysk olja per dag via sjövägen.

– Om uppgifterna om köpstoppet stämmer kommer det sätta Ryssland under stor ekonomisk press att avsluta sitt krig mot Ukraina, rapporterar Newsweek.

Exporten minskar

Det har tidigare rapporterats om att Kinas export till Ryssland har minskat kraftigt.

I september minskade den för sjätte månaden i rad. Jämfört med samma period 2024 rasade exporten med 21 procent, rapporterar Reuters.

Dessutom ska Kina ha börjat neka Ryssland export av särskilda precisionsmaskiner som anses vara avgörande för produktion av bland annat vapen, rapporterar Newsweek.

Ett illavarslande besked för den ryska krigsmaskinen.

– Utan dem (Kina) hade vi inte kunnat tillverka en enda robot, än mindre drönare. Hela vår ekonomi skulle ha kollapsat för länge sedan. Om de hade velat det hade kriget varit slut för länge sedan, har en källa i Kreml sagt Reuters.

Foto: President of Russia Office resp A. Luengo

Text: Redaktionen

USA har infört nya sanktioner för att få länder som Kina och Indien att sluta köpa rysk olja.

EU förbereder det nittonde sanktionspaketet mot Kreml.

Samtidigt fortsätter Ukraina med vad de beskriver som sina egna “drönarsanktioner” – den här gången mot två olika platser i Ryssland.

Dubbelattack

Ukrainska drönare har slagit ner i Ryazan sydost om Moskva – och i Valuyki i Belgorod oblast.

I Ryazan har ett oljeraffinaderi träffats, och i Valuyki har drönarna träffat en ammunitionsdepå.

Attacken mot ammunitionsförrådet nära Valuyki förstörde målet, vilket utlöste sekundära explosioner och detonation av rysk ammunition.

Området används av ryska styrkor som ett logistik- och vapencentrum nära den ukrainska gränsen.

“Storskalig brand”

Ukrainas generalstab bekräftar även att drönarna träffat oljeraffinaderiet i Ryazan.

– Explosioner observerades i målområdet, följt av en storskalig brand, framhåller den ukrainska generalstaben enligt Kyiv Independent.

Raffinaderiet har en årlig bearbetningskapacitet på över 17 miljoner ton råolja.

Läs mer: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Nytt tryck

Samtidigt menas det att USA sätter nytt tryck mot Ryssland för att försöka få Vladimir Putin att komma till förhandlingsbordet.

– USA tillkännagav nya ekonomiska och påtryckningsmedel som svar på den ryske presidenten Vladimir Putins ihållande ovilja att delta i ärliga förhandlingar för att avsluta kriget i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Rosneft och Lukoil

USA:s finansminister Scott Bessent förklarar att USA inför sanktioner mot det statliga ryska oljebolaget Rosneft och det privata ryska oljebolaget Lukoil – Rysslands två största oljebolag.

Han understryker även att USA är beredda att vidta ytterligare åtgärder vid behov för att stödja president Donald Trumps ansträngningar att avsluta kriget.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen