Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

Polen anklagar rysk underrättelsetjänst för att ligga bakom helgens sabotage mot järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Nu rasar Putinregimen mot Natolandet – och anklagar dem för ”krigshysteri” och 12 års ”förstörelse”.

”12 års systematisk förstörelse”

En representant för Putinregimen nekar till att Ryssland har någonting med explosionen i Polen att göra, rapporterar Newsweek.

Det handlar i själva verket om en polsk fobi för ryssar, hävdar Andrej Ordasj, Rysslands högsta diplomat i Polen.

– Vi kommenterar generellt inte de olika absurda uttalanden som görs av de polska myndigheterna, vars syfte är att elda på russofobi och krigshysteri inom det polska samhället, säger Andrej Ordasj, enligt tidningen.

Ordasj menar att Ryssland har viktigare saker för sig än att utföra sabotage i Polen.

Samtidigt anklagar han Polen för att ha ägnat 12 år åt att ”förstöra” relationen med Putins Ryssland.

– Vi vill notera att Ryssland för närvarande står inför mycket viktigare uppgifter (inklusive att utveckla relationer med internationella partners som önskar det) än att genomföra helt onödiga, ovänliga handlingar mot Polen, som i 12 år systematiskt och medvetet har förstört dess relationer med vårt land, kommenterar Andrej Ordasj.

”Risk för katastrofal konflikt”

Enligt polska uppgifter misstänks två ukrainska medborgare ha utfört sabotaget. Dessa jobbar emellertid för den ryska underrättelsetjänsten, enligt Polens misstankar.

Polens premiärminister Donald Tusk menar att attacken, som ägde rum på söndagen, är en ”aldrig tidigare skådad sabotageakt” riktad mot Polen och dess medborgare.

Sabotaget är den allvarligaste incidenten i Polen sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina 2022, enligt premiärministern.

Järnvägslinjen som utsattes för sabotaget används bland annat för att transportera vapen och annan hjälp till Ukraina.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato blir nu allt större.

– Det finns en växande risk för en katastrofal direkt Nato-Ryssland-konflikt under Ukrainakriget. Båda sidor, som genomgår en period av snabb upprustning, är beväpnade med enorma arsenaler av kärnvapen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen