Kina meddelar under fredagen en tull på 34 procent på alla produkter som importeras från USA.

Åtgärden är den senaste i det eskalerande handelskriget mellan världens två största ekonomier, och kommer två dagar efter att Donald Trump infört samma tullavgift på kinesiska varor, rapporterar flera utländska medier.

Uppgår till över 50 procent

De skyhöga avgifterna på kinesiska varor är en del av de “ömsesidiga tullar” mot amerikanska handelspartners som regeringen Trump utropat tidigare under veckan.

Den totala amerikanska tullen på vissa kinesiska varor uppgår nu till över 54 procent, om man ser till andra handelsavgifter som Trump infört mot Kina sedan han återvände till sitt ämbete i januari.

“Behandlar USA illa”

Trump pekar själv ut Kina som en av de många nationer “som behandlar USA illa”. 

Ser man till det amerikanska handelsunderskottet med Kina är det också större än med någon annan nation, enligt NBC.

Förra året uppgick det till över 295 miljarder dollar, cirka 2 950 miljarder kronor, rapporterar kanalen.

“Ensidig mobbning”

Efter att de nya tullarna från regeringen Trump tillkännagetts reagerade Kina snabbt och krävde ett direkt upphörande.

Landets finansdepartement riktar också skarp kritik mot de nya avgifterna, och menar att hela den globala ekonomiska utvecklingen nu står på spel.

– De senaste amerikanska tullarna följer inte internationella handelsregler, skadar allvarligt Kinas legitima rättigheter och intressen, samt är en typisk handling av ensidig mobbning, uppger det kinesiska finansdepartementet i ett uttalande enligt NBC.

Då träder avgifterna i kraft

Kinas tull på amerikanska varor träder i kraft nästa torsdag, uppger myndigheten, en dag efter att USA:s tull på kinesiska varor träder i kraft.

Foto: G. Skidmore samt President of Russia Office

Text: Redaktionen

Under Joe Biden skickade USA återkommande stödpaket till Ukraina.

Men sedan Donald Trump blev president har stödet mer eller mindre upphört.

Natoländer har på sistone kunnat köpa amerikanska vapen till Ukraina – men Donald Trump har sagt att det inte blir något mer stöd.

Nu har dock USA:s representanthus gett besked om att visst stöd kommer att skickas till Ukraina trots allt.

Nytt besked

Representanthusets förslag stipulerar att Ukraina kommer att få 400 miljoner dollar per år via USAI för räkenskapsåren 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar drygt 3,7 miljarder svenska kronor. 

Förslaget fick stöd från båda partierna och antogs med röstsiffrorna 312 mot 112. 

Det kommer härnäst att gå vidare till senaten, där det också förväntas få stöd från båda partierna.

Även styrkorna

Representanthuset har även introducerat lagstiftning som ska förhindra att USA inte tar bort allt för många militära styrkor från Europa.

Lagstiftningen förbjuder Pentagon att minska antalet trupper som är "permanent stationerade i eller utplacerade" till Europa under 76 000 i mer än 45 dagar.

Läs mer: Ryssland släpper mystiska flygblad i huvudstad

Intensivt arbete

Europeiska ledare meddelar samtidigt att "intensivt arbete" kommer att fortsätta under de kommande dagarna gällande en USA-ledd plan för att avsluta kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Detta efter ett gemensamt telefonsamtal med president Donald Trump, uppger BBC.

“Små tvister”

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Friedrich Merz menar att de "är överens om att detta var ett kritiskt ögonblick – för Ukraina, dess folk och för den gemensamma säkerheten i hela den euro-atlantiska regionen". 

Trump förklarar att "vi diskuterade Ukraina i ganska starka ordalag" och erkände att det fanns "några små tvister”.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Några centrala frågor behöver enligt USA lösas innan parterna når fram till ett dokument som kan leda till fred i Ukraina.

Europa och USA har skilda uppfattningar om hur dessa frågor ska lösas.

Samtidigt fortsätter ordkriget – och på torsdagen anklagar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov Europa för “militärhysteri”, rapporterar Kyiv Post.

“Militärhysteri”

Ryssland har inga aggressiva intentioner gentemot Europa, menar Lavrov.

Istället är det enligt honom Europa som provocerar.

– Och på den andra sidan råder en regelrätt militärhysteri. Och, som vår president sa, om Europa bestämmer sig för att strida är vi redo för det just nu, säger den ryske utrikesministern.

Tittar på Polen

Lavrov fortsätter.

– Enbart Polen har aviserat sin avsikt att öka produktionen av 155 mm ammunition med 30 gånger. Och mot denna bakgrund försöker de övertyga alla om att de inte förbereder sig för krig, utan för någon form av rättvis fred i Ukraina.

Läs mer: USA-stöd till Ukraina – ger nytt besked

“Deras nästa mål”

En som inte håller med om att Ryssland inte har några aggressiva intentioner mot Europa är Natochefen Mark Rutte.

Han säger istället att Natos medlemsländer är Rysslands nästa mål.

– Vi är Rysslands nästa mål. Jag är rädd att alltför många är tysta och självbelåtna. Alltför många känner inte allvaret, och alltför många tror att tiden är på vår sida. Det är den inte, säger Rutte enligt Sky News.

Anfall och motanfall

Ryssland kan bruka militärt våld mot Europa inom fem år, menar Rutte.

Under natten har ryska missiler och drönare slagit ner på ukrainsk mark, och Ukraina har skickat drönare mot en kemisk anläggning i Ryssland.

Den ukrainska drönarattacken ledde till en brand vid anläggningen i staden Veliky Novgorod.

Läs mer: Drönarsvärm har slagit ner i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen