Handelsbanken: Kraftig förändring väntar svenska kronan

2025 03 27

Kronan har stärkts rejält gentemot de stora valutorna.

Under de senaste åren har den svenska kronans svaghet mot valutor som dollarn och euron varit föremål för debatt.

Många har förespråkat ett införande av euron i Sverige – och Liberalerna har stått långt fram i kampen om ett skifte.

Nu är dock situationen en annan – kronan har stärkts rejält och en Handelsbanken menar nu att den kommer att stärkas ytterligare de kommande åren.

Har stärkts

För bara några månader sedan kostade en dollar 11,16 kronor och en euro 11,51 kronor.

Sedan dess har kronan stärkts rejält.

I dagsläget kostar en dollar 10,04 kronor och en euro kostar 10,81 kronor.

Detta enligt data från Riksbanken.

Tror på mer

Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att Sverige har blivit en säkrare plats för investeringar.

– Man ser orostecknen i USA, och då har många sålt av tillgångar där. När man sen tittar runt och kollar vilka andra valutor man ska satsa på istället för dollarn – då sticker kronan ut på rätt många punkter, säger han till Expressen.

Handelsbanken tror på längre sikt att en euro kommer att kosta 9 kronor och dollarn 8,5 kronor. 

– Men det är alltså om flera år vi kommer komma dit, fortsätter Von Brömsen.

Förutspådde stärkning

Riksbankschef Erik Thedéen uttalade sig om kronans kurs mot slutet av 2023 då valutan var svag.

Då sade han att han trodde på en stärkning – någonting som även har skett.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt, sade Thedéen då.

– Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

I september 2023

Så här lästes Thedéens ord i september 2023:

– Tittar man lite längre bakåt i tiden och ser hur värdet på kronan har förändrats jämfört med valutorna hos Sveriges viktigaste handelspartners blir det också tydligt att växelkursen under perioder har försvagats, och ibland försvagats kraftigt som under den globala finanskrisen. 

– Men den har också tenderat att förstärkas igen så småningom.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

2025 07 09

Det råder nu stor oro hos Rysslands centralbank.

Nu kommer besked om att stora pengar flödar ut från Ryssland.

En ny rapport från landets centralbank visar att de ryska hushållen skickade rekordhöga 52,3 miljarder rubel -- nästan 650 miljoner dollar -- till utländska mäklare i maj, rapporterar Moscow Times.

Det motsvarar över sex miljarder svenska kronor.

Stora utflöden

Siffran överträffar den tidigare toppnoteringen på 45,2 miljarder rubel (580 miljoner dollar) som noterades i december 2023 och till och med de 42,1 miljarder rubel (540 miljoner dollar) som flyttades utomlands i oktober 2022, den första månaden efter Kremls ”partiella” militära mobilisering.

Före Rysslands invasion av Ukraina 2022 ägde privatpersoner vanligtvis internationella aktier via inhemska plattformar som S:t Petersburgbörsen, som har handlat med utländska värdepapper sedan 2014, och Moskvabörsen, som lanserade sådana erbjudanden 2020.

Oro hos centralbanken

Omfattande sanktioner, ökande kapitalkontroller och statlig inblandning i den privata sektorn har fått investerare att söka säkerhet utanför Ryssland. 

Enligt uppgifter från centralbanken skickade ryssarna 226 miljarder rubel (2,9 miljarder dollar) till utländska mäklare under 2024, en ökning med 58 procent från föregående år. 

Ytterligare 141 miljarder rubel (1,8 miljarder dollar) har redan överförts under de första fem månaderna 2025. 

Centralbanken har under lång tid uttryckt oro över ryska investerares intresse för utländska mäklare och varnat för risken för ett ”betydande utflöde av inhemska pengar till globala finansinstitut”.

Budgetunderskottet stiger

Samtidigt kommer besked om att det ryska budgetunderskottet stiger.

Rysslands budgetunderskott uppgick till 3,69 biljoner rubel (46,89 miljarder dollar), eller 1,7 procent av bruttonationalprodukten, under första halvåret, vilket är samma nivå som väntas för helåret, uppger Reuters.

Med en fjärdedel

De statliga försvarsutgifterna höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget, samtidigt som landet fortsatte kriget i Ukraina, som nu är inne på sitt fjärde år.

– Regeringen planerar att utnyttja sina finanspolitiska reserver för 447 miljarder rubel, eller cirka en tiondel av sina likvida tillgångar, för att balansera budgeten 2025, uppger Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

2025 07 09

Kreml har gjort stora beslag till ett värde av 50 miljarder dollar.

I Ryssland är det mycket som har förändrats sedan diktatorn Vladimir Putin inledde sitt krig mot Ukraina.

Den ryska regimen har bland annat tagit kontroll över enorma tillgångar.

Kreml har genomfört nationaliseringar till ett värde av motsvarande 50 miljarder dollar, enligt en ny rapport.

Förstatligar tillgångar

Ryssland har alltså förstatligat privata tillgångar till ett värde av 50 miljarder dollar sedan invasionen av Ukraina inleddes, visar en rapport från advokatbyrån NSP i Moskva, rapporterar The Moscow Times.

Det rör sig om en enorm summa – som ungefär motsvarar landets årliga budgetunderskott eller en tredjedel av dess militära utgifter, enligt tidningen.

Enligt NSP har man dokumenterat 102 fall av beslagtagande av privata tillgångar sedan kriget inleddes.

Det rör sig om privata verksamheter inom många olika branscher, varav många anses strategiskt viktiga för Rysslands krig.

– Kreml löser två problem samtidigt, menar Rysslandsexperten Andrei Yakovlev vid Harvarduniversitetet, enligt tidningen.

När verksamheterna så småningom säljs vidare så får man intäkter, samtidigt som man knyter affärseliten till regimen, enligt experten.

Bortser från rättsnormer

Rysslands konstitutionsdomstol har avskaffat preskriptionstiden för avtal gällande privatisering, vilket har gjort att ryska myndigheter kan se över och i vissa fall upphäva avtal som går tillbaka till 90-talet, enligt tidningen.

När det gäller utländska företag har man också kringgått internationella avtal och regler med hjälp av ett presidentdekret som tillåter ”tillfällig” statlig kontroll.

Beslag görs ofta med hänvisning till lagar om strategiska nationella intressen.

Vissa beslag görs också med hänvisning till påstådd korruption, oegentligheter vid privatiseringen, åtgärder mot ”extremism”, med mera, enligt advokatbyrån.

Ryska staten hänvisar till att man måste skydda ”nationella intressen”, men kritiker menar att rättsnormer urholkas och att man då också tappar investerares förtroende.

Foto: Avinash Kumar resp President of Russia Office

Text: Redaktionen