Handelsbanken: Kraftig förändring väntar svenska kronan

2025 03 27

Kronan har stärkts rejält gentemot de stora valutorna.

Under de senaste åren har den svenska kronans svaghet mot valutor som dollarn och euron varit föremål för debatt.

Många har förespråkat ett införande av euron i Sverige – och Liberalerna har stått långt fram i kampen om ett skifte.

Nu är dock situationen en annan – kronan har stärkts rejält och en Handelsbanken menar nu att den kommer att stärkas ytterligare de kommande åren.

Har stärkts

För bara några månader sedan kostade en dollar 11,16 kronor och en euro 11,51 kronor.

Sedan dess har kronan stärkts rejält.

I dagsläget kostar en dollar 10,04 kronor och en euro kostar 10,81 kronor.

Detta enligt data från Riksbanken.

Tror på mer

Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att Sverige har blivit en säkrare plats för investeringar.

– Man ser orostecknen i USA, och då har många sålt av tillgångar där. När man sen tittar runt och kollar vilka andra valutor man ska satsa på istället för dollarn – då sticker kronan ut på rätt många punkter, säger han till Expressen.

Handelsbanken tror på längre sikt att en euro kommer att kosta 9 kronor och dollarn 8,5 kronor.

– Men det är alltså om flera år vi kommer komma dit, fortsätter Von Brömsen.

Förutspådde stärkning

Riksbankschef Erik Thedéen uttalade sig om kronans kurs mot slutet av 2023 då valutan var svag.

Då sade han att han trodde på en stärkning – någonting som även har skett.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt, sade Thedéen då.

– Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

I september 2023

Så här lästes Thedéens ord i september 2023:

– Tittar man lite längre bakåt i tiden och ser hur värdet på kronan har förändrats jämfört med valutorna hos Sveriges viktigaste handelspartners blir det också tydligt att växelkursen under perioder har försvagats, och ibland försvagats kraftigt som under den globala finanskrisen.

– Men den har också tenderat att förstärkas igen så småningom.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

2026 03 22

De ryska styrkorna möter stora svårigheter.

I februari stängde Elon Musks företag SpaceX ned tillgången till Starlink för den ryska militären längs fronten.

– Utan Starlink är de i princip pressade tillbaka till Kalla krigets kommunikation, säger en ukrainsk soldat, rapporterar Kyiv Post.

Sprickor i fronten

Nu kommer återkommande rapporter om att de omfattande ryska kommunikationssvårigheterna skapar sprickor i den ryska fronten.

Och när Rysslands anfalls- och försvarsinsatser krackelerar öppnar det upp för Ukraina att slå tillbaka.

– Ukrainska styrkor har gjort sina mest betydande territoriella vinster på mer än två år efter att ryska trupper förlorat tillgången till Starlink, vilket har stört stridskommunikationen och samordningen, rapporterar tidningen med hänvisning till en färsk rapport från Wall Street Journal.

– Denna förändring har gjort det möjligt för Kiev att gå på offensiven längs delar av fronten, särskilt i södra Ukraina där de ryska framryckningarna tidigare hade accelererat.

Återtar territorium

Sedan nedstängningen av Starlink har Ukraina återtagit omkring 400 kvadratkilometer territorium i regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom har de ryska styrkornas framryckning delvis mattats av.

– Rysslands förlust av Starlink i februari har avsevärt försämrat samordningen av trupp- och drönaroperationer, uppger tidningen.

Första sedan 2023

Februari var den första månaden sedan 2023 som Ukraina återtog mer territorium än det försvarande landet förlorade.

Men president Volodymyr Zelenskyj menar att det inte bara har med Starlink att göra.

– Operationen i södra Ukraina började en månad före beslutet om Starlink, säger han.

Arbetar för samtal

Ukraina har i helgen skickat representanter till USA för att driva på processen för vidare fredssamtal.

– Idag träffar vårt team Steve Witkoff och Jared Kushner i USA, säger Zelenskyj.

– Detta är viktigt för hela världen: diplomatin fortsätter, och vi arbetar för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Ingen vill ha det här kriget.

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

2026 03 21

Sverige kommer att bidra till att säkerställa fri passage för fartyg genom Hormozsundet.

Det framgår av ett uttalande från Norges regering. Tillsammans med 19 andra länder förbinder sig Sverige till att säkerställa säker passage för fartyg genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet. Vi välkomnar engagemanget från nationer som engagerar sig i förberedande planering, lyder uttalandet.

Övriga länder som ställer sig bkom uttalandet är Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Japan, Kanada, Sydkorea, Nya Zeeland, Danmark, Lettland, Slovenien, Estland, Norge, Finland,

”Enorma risker”

Det är oklart vilka ”lämpliga insatser” som Sverige och samarbetsländerna kommer att vidta.

TV2:s Mellanösternkorrespondent Benjamin Kürstein varnar för att ett uppdrag i Hormuzsundet innebär ”enorma risker”. Den iranska militären har redan beskjutit flera kommersiella fartyg som färdats genom sundet, och enligt uppgift är farleden minerad.

– Det kommer att innebära en enorm risk för länder att ta sig an den här uppgiften, säger Kürstein till kanalen.

– Som det ser ut just nu är det en mycket farlig uppgift, eftersom det finns minor, tillägger han.

Putin föreslår överenskommelse

Samtidigt rapporteras det att Rysslands diktator Vladimir Putin vill nå en uppgörelse med USA.

Enligt uppgifter till Politico ska han ha erbjudit att sluta dela underrättelseinformation med Iran – i utbyte mot att USA upphör med sitt underrättelsestöd till Ukraina.

– Två personer med kännedom om förhandlingarna mellan USA och Ryssland uppger att ett sådant förslag lades fram av det ryske sändebudet Kirill Dmitriev till Trumpadministrationens förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner under deras möte i Miami förra veckan, rapporterar tidningen.

USA svarar

Ett stopp av amerikanskt underrättelseutbyte skulle vara förödande för Ukraina. I nuläget finns det inget europeiskt land som har samma underrättelseförmåga som USA.

Men nu kan Ukraina andas ut.

USA avvisar det ryska förslaget, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till källor med insyn.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen