Handelsbanken: Kraftig förändring väntar svenska kronan

2025 03 27

Kronan har stärkts rejält gentemot de stora valutorna.

Under de senaste åren har den svenska kronans svaghet mot valutor som dollarn och euron varit föremål för debatt.

Många har förespråkat ett införande av euron i Sverige – och Liberalerna har stått långt fram i kampen om ett skifte.

Nu är dock situationen en annan – kronan har stärkts rejält och en Handelsbanken menar nu att den kommer att stärkas ytterligare de kommande åren.

Har stärkts

För bara några månader sedan kostade en dollar 11,16 kronor och en euro 11,51 kronor.

Sedan dess har kronan stärkts rejält.

I dagsläget kostar en dollar 10,04 kronor och en euro kostar 10,81 kronor.

Detta enligt data från Riksbanken.

Tror på mer

Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att Sverige har blivit en säkrare plats för investeringar.

– Man ser orostecknen i USA, och då har många sålt av tillgångar där. När man sen tittar runt och kollar vilka andra valutor man ska satsa på istället för dollarn – då sticker kronan ut på rätt många punkter, säger han till Expressen.

Handelsbanken tror på längre sikt att en euro kommer att kosta 9 kronor och dollarn 8,5 kronor. 

– Men det är alltså om flera år vi kommer komma dit, fortsätter Von Brömsen.

Förutspådde stärkning

Riksbankschef Erik Thedéen uttalade sig om kronans kurs mot slutet av 2023 då valutan var svag.

Då sade han att han trodde på en stärkning – någonting som även har skett.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt, sade Thedéen då.

– Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

I september 2023

Så här lästes Thedéens ord i september 2023:

– Tittar man lite längre bakåt i tiden och ser hur värdet på kronan har förändrats jämfört med valutorna hos Sveriges viktigaste handelspartners blir det också tydligt att växelkursen under perioder har försvagats, och ibland försvagats kraftigt som under den globala finanskrisen. 

– Men den har också tenderat att förstärkas igen så småningom.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

2026 07 28

MAGA-profilen Laura Loomer har helvänt gällande Ukraina.

Loomer är en mångårig anhängare till Donald Trump.

Den konservativa MAGA-profilen har tidigare tydligt varit emot USA-stöd till Ukraina och spridit Kreml-vänliga narrativ.

Men nu har hon helvänt – Loomer uppmanar nu USA att skicka viktigt stöd till det krigshärjade landet, rapporterar Kyiv Post.

Loomer helvänder

Loomer har varit på besök i Kyjiv och intervjuat Volodymyr Zelenskyj.

Hon har tillbringat flera kvällar under flyglarm och sökt skydd på grund av ryska ballistiska robotattacker.

– Det är dags för USA att ge Ukraina tillgång till Patriot-robotar, säger hon nu.

“Trodde aldrig”

Loomer menar vidare att stöd till Ukraina också skyddar amerikanska intressen.

Hon säger själv att hon aldrig hade trott att hon skulle vända på det här sättet.

– Jag hoppas att Ukraina får Patriot-robotar. Jag trodde aldrig att jag skulle säga detta, men jag tror verkligen att det är akut och nödvändigt. 

Läs mer: Putin kommer snart mobilisera hundratusentals

“Rysk propaganda”

Under intervjun med Zelenskyj erkände Loomer att hon fallit för rysk propaganda.

Hon sade också att hon ångrar att hon spridit Kreml-vänliga narrativ på sociala medier, och hyllade Ukrainas drönarförmågor, uppger CNN.

En källa från Kyjiv säger att Zelenskyjs team är glada över vändningen.

Ville inte svara

De är nu optimistiska om att hon nu kan bli en inflytelserik röst för Ukraina, med tanke på hennes trovärdighet hos presidenten och många av hans anhängare. 

Under intervjun berömde Zelenskyj Trump och var öppen för Loomers förslag på hur han kan vinna över MAGA-rörelsen.

Zelenskyj vägrade dock att svara på vem han tyckte var bäst av president Joe Biden och den nuvarande presidenten Donald Trump.

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

28 juli 2026

UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

2026 07 28

Ryssland kan införa undantagstillstånd med långtgående konsekvenser.

Vladimir Putin uppges överväga en ny, extrem åtgärd i Ryssland.

Ett undantagstillstånd kan införas i hela landet, enligt ryska tjänstemän.

Extrem åtgärd planeras

Efter valet till statsduman i höst kan undantagstillstånd i form av särskilda krigslagar införas i Ryssland, rapporterar RBC-Ukraine.

Flera ryska tjänstemän och myndighetskällor uppger att ett sådant undantagstillstånd kan införas, enligt det ryska mediet Vyorstka.

Krigslagar kan införas genom ett presidentdekret från Putin, där datum för undantagstillståndets inledning preciseras.

Politiska strateger nära Kreml menar att scenariot stöds av ”vissa säkerhetstjänstemän som länge har trott att det är dags att sluta vara blygsamma”, enligt tidningen.

– En utlösande faktor kan vara ett misslyckande vid fronten eller vid rekrytering till armén, säger en av strategerna.

Om krigstillståndet blir verklighet så kan det leda till mycket allvarliga restriktioner.

En lång rad restriktioner

Krigslagarna skulle innebära att Kremls redan starka kontroll över det ryska samhället hårdnar ytterligare.

Det kan bland annat handla om frysning av partiers och offentliga organisationers verksamhet, förbud för massamlingar, inställda val, total censur, samt utegångsförbud och liknande restriktioner gällande medborgarnas rörelsefrihet.

Ett undantagstillstånd kan dessutom innebära att myndigheter får rätt att mobilisera civila och deras egendom i försvarssyfte, enligt tidningen.

Ett skäl till att man överväger att införa dessa krigslagar är att Rysslands situation idag anses mycket allvarlig, och inom den ryska makteliten anser många att ett undantagstillstånd är nödvändigt för att stabilisera situationen.

Militär censur redan idag

Det är i dagsläget dock inte säkert att krigslagarna införs, eftersom Putin och Kreml även ser nackdelar och därför inte har fattat ett slutgiltigt beslut ännu.

Redan idag finns dock vissa särskilda krigstillståndsåtgärder på plats i Ryssland.

– Ett exempel är militär censur, där publicering av information som motsäger försvarsministeriets officiella ståndpunkt kan leda till straffrättsliga påföljder för mediearbetare och förlust av licens för mediekanalerna själva, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen