Handelsbanken: Kraftig förändring väntar svenska kronan

2025 03 27

Kronan har stärkts rejält gentemot de stora valutorna.

Under de senaste åren har den svenska kronans svaghet mot valutor som dollarn och euron varit föremål för debatt.

Många har förespråkat ett införande av euron i Sverige – och Liberalerna har stått långt fram i kampen om ett skifte.

Nu är dock situationen en annan – kronan har stärkts rejält och en Handelsbanken menar nu att den kommer att stärkas ytterligare de kommande åren.

Har stärkts

För bara några månader sedan kostade en dollar 11,16 kronor och en euro 11,51 kronor.

Sedan dess har kronan stärkts rejält.

I dagsläget kostar en dollar 10,04 kronor och en euro kostar 10,81 kronor.

Detta enligt data från Riksbanken.

Tror på mer

Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, förklarar att Sverige har blivit en säkrare plats för investeringar.

– Man ser orostecknen i USA, och då har många sålt av tillgångar där. När man sen tittar runt och kollar vilka andra valutor man ska satsa på istället för dollarn – då sticker kronan ut på rätt många punkter, säger han till Expressen.

Handelsbanken tror på längre sikt att en euro kommer att kosta 9 kronor och dollarn 8,5 kronor.

– Men det är alltså om flera år vi kommer komma dit, fortsätter Von Brömsen.

Förutspådde stärkning

Riksbankschef Erik Thedéen uttalade sig om kronans kurs mot slutet av 2023 då valutan var svag.

Då sade han att han trodde på en stärkning – någonting som även har skett.

– När kronan är svag blir det svårare att få ner inflationen, vilket är bekymmersamt, sade Thedéen då.

– Men Sveriges ekonomi är i grunden god och välskött. Det talar för att växelkursen på sikt kommer att stärkas.

I september 2023

Så här lästes Thedéens ord i september 2023:

– Tittar man lite längre bakåt i tiden och ser hur värdet på kronan har förändrats jämfört med valutorna hos Sveriges viktigaste handelspartners blir det också tydligt att växelkursen under perioder har försvagats, och ibland försvagats kraftigt som under den globala finanskrisen.

– Men den har också tenderat att förstärkas igen så småningom.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

2025 12 30

Den ryske diktatorn Vladimir Putin hävdar att Ukraina försökt attackera hans bostad i Valdaj i västra Ryssland.

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum.

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

2025 12 31

Kreml nås av mardrömssiffror.

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen