Guldpriset förändras kraftigt

2025 09 29

Guldpriset har förändrats kraftigt den senaste tiden.

Priset på guld har nått rekordnivåer den senaste tiden.

Nu varnar experter för att utvecklingen är oroväckande.

”Jag är riktigt orolig”

Priset på guld på den internationella marknaden har ökat med över 40 procent bara i år, rapporterar SR.

I skrivande stund ligger priset på 3 760 dollar per uns.

Det kan se ut som ett gott tecken – men experter varnar för att det snarare är en oroväckande varningssignal.

– Jag är riktigt orolig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till radiokanalen.

Den senaste tidens ökning av guldpriset kopplas bland annat till att Donald Trump vill försvaga dollarn och minska värdet på USA:s statsskuld. Det leder till att investerare och centralbanker väljer att skydda sig genom att satsa på guld.

”Förbereder sig för kris”

Flera experter varnar för att ett stigande guldpris är ett tecken på oro på finansmarknaderna och i världen i stort.

– Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske Bank, till radiokanalen.

Många tror också att guldpriset kommer att fortsätta öka.

Ron Hochstein, avgående vd för Lundin Gold – som har fått stark draghjälp av de stigande guldpriserna – menar att marknaden är glödhet.

– En stor del handlar om världsläget. Vi ser att centralbanker fortsätter att köpa guld och det öppnar sig nya möjligheter framöver för privatpersoner att köpa ”digitalt guld”, säger Ron Hochstein till DI.

”Kommer fortsätta vara starkt”

Han räknar med att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning.

– Guldpriset är starkt och kommer att fortsätta vara starkt framöver, säger Lundin Golds avgående vd till tidningen.

Det stora intresset för att investera i guld märks också bland vanliga privatpersoner.

Experter varnar dock för att guldpriset även kan gå ned kraftigt, det gäller alltså att vara medveten om riskerna.

Även pantbanker har i hög grad märkt av förändringen av guldpriset, rapporterar radiokanalen.

Foto: J. Pan

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen