Priset på guld har nått rekordnivåer den senaste tiden.

Nu varnar experter för att utvecklingen är oroväckande.

”Jag är riktigt orolig”

Priset på guld på den internationella marknaden har ökat med över 40 procent bara i år, rapporterar SR.

I skrivande stund ligger priset på 3 760 dollar per uns.

Det kan se ut som ett gott tecken – men experter varnar för att det snarare är en oroväckande varningssignal.

– Jag är riktigt orolig, säger råvaruexperten Torbjörn Iwarson till radiokanalen.

Den senaste tidens ökning av guldpriset kopplas bland annat till att Donald Trump vill försvaga dollarn och minska värdet på USA:s statsskuld. Det leder till att investerare och centralbanker väljer att skydda sig genom att satsa på guld.

”Förbereder sig för kris”

Flera experter varnar för att ett stigande guldpris är ett tecken på oro på finansmarknaderna och i världen i stort.

– Det visar att investerare förbereder sig för någon form av kris, säger Maria Landeborn, senior ekonom på Danske Bank, till radiokanalen.

Många tror också att guldpriset kommer att fortsätta öka.

Ron Hochstein, avgående vd för Lundin Gold – som har fått stark draghjälp av de stigande guldpriserna – menar att marknaden är glödhet.

– En stor del handlar om världsläget. Vi ser att centralbanker fortsätter att köpa guld och det öppnar sig nya möjligheter framöver för privatpersoner att köpa ”digitalt guld”, säger Ron Hochstein till DI.

”Kommer fortsätta vara starkt”

Han räknar med att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning.

– Guldpriset är starkt och kommer att fortsätta vara starkt framöver, säger Lundin Golds avgående vd till tidningen.

Det stora intresset för att investera i guld märks också bland vanliga privatpersoner.

Experter varnar dock för att guldpriset även kan gå ned kraftigt, det gäller alltså att vara medveten om riskerna.

Även pantbanker har i hög grad märkt av förändringen av guldpriset, rapporterar radiokanalen.

Foto: J. Pan

Text: Redaktionen

Det ryska fraktfartyget Adler var på väg norrut genom Öresund när det i söndags ankrade utanför Kullahalvön på grund av ett maskinhaveri.

Svenska myndigheter agerade därefter genom att genomföra en kontrollinsats.

Fartyget har sedermera lämnat svenskt vatten – och nu kräver Kreml att Sverige ber om ursäkt.

Kreml kräver

Den svenska regeringen bör be om ursäkt för kvarhållandet av det ryska fartyget Adler.

Det säger det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zakharova, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– De bör be om ursäkt och kanske till och med ersätta de skador som orsakats, för skador orsakades sannerligen, säger Zakharova.

“Fortsatte ändå”

Zakharova fortsätter.

– Istället fortsatte svenska tull- och brottsbekämpande myndigheter, inklusive säkerhetstjänsten, sin så kallade inspektion. Därefter anslöt sig den svenska Åklagarmyndigheten till fallet, säger hon.

Läs mer: Nytt Gripen-besked från Ukraina

Det har hänt

Fartyget Adlar ankrade utanför Kullahalvön efter att ha fått problem den gångna helgen.

Så här lät det från Martin Norell, sakkunnig vid Tullverket, då.

– Fartyget hade inte som avsikt att gå in i Sverige, men nu har tredjelandsgods kommit in i Sverige, så nu får vi titta på status på godset, sade han enligt SVT.

Står på sanktionslistor

Även minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin kommenterade.

– Regeringen har under hela processen stått i nära kontakt med våra myndigheter, och hålls informerad om läget.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har inte kommenterat Maria Zakharovas krav på att den svenska regeringen bör be om ursäkt för händelsen.

Fartyget i fråga står på såväl USA:s som EU:s sanktionslistor.

Läs mer: “Lägsta sedan pandemin” – kris för Kremls guldägg

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen