Grekland försöker tvätta bort sin stämpel som det mest skuldsatta landet i EU.

Uppgifter gör nu gällande att landet kommer att kunna betala det första av sammanlagt tre stödpaket senast 2031 i stället för 2041, alltså tio år tidigare än väntat.

Det rapporterar Reuters under fredagen.

Återhämtar sig från jättekris

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig från den finansiella kris man gick igenom mellan 2009-2018.

Ett tag var landet nära att nämna eurozonen, och vanliga medborgare fick kämpa hårt när både löner och pensioner stramades åt.

– Vårt mål är att fullt ut, tio år tidigare än planerat, återbetala resten av lånen från det första stödpaketet som löper ut 2041, säger en grekisk regeringstjänsteman till nyhetsbyrån.

412 miljarder i buffert

Pengarna som ska användas för att finansiera återbetalningarna ska enligt regeringskällan komma från en kassabuffert på 37 miljarder euro, cirka 412 miljarder kronor, intäkter från högre än väntade överskott, samt nya obligationsemissioner. 

Läs mer: Nya parkeringsavgifter införs i Stockholm – gäller tolv områden

Finansministern: "Övertygade"

Den grekiske finansministern Kyriakos Pierrakakis vill varken kommentera några detaljer eller uttala sig kring hur stora de årliga betalningarna kommer att vara.

Däremot bekräftar han att stödlånen kommer att betalas tillbaka betydligt tidigare än planerat.

– Vi är övertygade om att detta tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för Grekland att bli av med titeln som det mest skuldsatta EU-landet inom de närmaste åren. Det är ett realistiskt och uppnåeligt mål, säger Pierrakakis till Reuters.

Läs vidare: Trumps raseri i natt – hotar Mexiko: “DET ÄR SLUT NU!”

Foto: Greece Ministry of Economy and Finance samt D. Galani

Text: Redaktionen

Så sent som i fredags gav USA:s president besked om att samtliga handelsförhandlingar mellan USA och Kanada stoppas.

Detta på grund av kanadensiska skatter på digitala produkter – som exempelvis skulle slå mot amerikanska bolag som Google och Meta.

Efter Donald Trumps ilska i fredags helvänder nu den kanadensiska regeringen.

Det rapporterar CNN.

Så lät det

Så här lät det från Donald Trump på fredagen:

– Vi har just informerats om att Kanada, ett land som det är mycket svårt att handla med, bland annat eftersom de i åratal har tagit ut så mycket som 400-procentiga tullar på mejeriprodukter av våra jordbrukare, just har meddelat att de kommer att införa en skatt på digitala tjänster för våra amerikanska teknikföretag, vilket är ett direkt och flagrant angrepp på vårt land.

Gav besked

Trump gav då besked om att alla handelsförhandlingar med Kanada stoppas.

– Baserat på denna oerhörda skatt avslutar vi härmed ALLA diskussioner om handel med Kanada, med omedelbar verkan, skrev han på Truth Social.

På måndagsmorgonen kommer besked om att Kanada kommer att slopa skatten på digitala tjänster.

“För att stötta förhandlingar-

I ett uttalande framhåller den kanadensiska regeringen att de tar ett steg tillbaka från skatten för att hjälpa till att få länderna tillbaka till förhandlingsbordet.

– För att stödja dessa förhandlingar meddelar ministern för finans och nationella intäkter, François-Philippe Champagne, idag att Kanada kommer upphäva skatten på digitala tjänster i väntan på ett ömsesidigt fördelaktigt omfattande handelsavtal med USA.

Skulle träda i kraft idag

Skatter på digitala tjänster är ett sätt för länder att beskatta onlinetjänster, i motsats till skatter på fysiska produkter. 

Den kanadensiska skatten skulle träda i kraft på måndagen.

Kanadas plan att avskaffa skatten är en stor seger för Trump, som ofta säger att andra länder ”lurar” USA.

USA har fortfarande bara nått handelsavtal med Kina och Storbritannien.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Stefan Löfven var partiledare för Socialdemokraterna 2012-2021 och Sveriges statsminister 2014-2021.

Idag är Löfven ordförande för Europeiska socialdemokratiska partiet.

Nu går den tidigare statsministern ut och varnar för att världen snart får sin första dollarbiljonär – och kräver att världens ledare agerar mot ojämlikheten.

Kräver förändring

Löfven har skrivit ett brev tillsammans med 39 andra tidigare regeringschefer, rapporterar The Guardian.

I brevet varnar Löfven och de andra för att världen står inför ett stort problem i form av global ojämlikhet. Snart ser vi de första dollarbiljonärerna, samtidigt som nästan halva mänskligheten lever i fattigdom, enligt de 40 brevskrivarna.

Förutom Stefan Löfven har bland annat Norges tidigare statsminister Kjell Magne Bondevik, Finlands expresident Tarja Hallonen och Storbritanniens förre premiärminister Gordon Brown skrivit under brevet.

– Volatilitet styr vår värld idag. Ojämlikheten ökar i spiral över nationer. Biljonärer kan dyka upp under detta årtionde, medan nästan hälften av mänskligheten lever i fattigdom. 3,3 miljarder människor bor i länder som spenderar mer på räntor för att betala av statsskulder än på utbildning eller hälsa, står det i brevet, enligt tidningen.

Nu kräver Löfven och de andra brevskrivarna att dagens världsledare agerar.

”Ett kraftfullt skifte är möjligt”

De tidigare regeringscheferna vill se mer samarbete mellan nationer, och ger vad som skulle kunna uppfattas som en pik till Trumps USA.

– Ensamt lämnas ett land – och dess folk – sårbart när ett annat väljer snäv unilateralism framför allt annat. Vi behöver internationellt samarbete, omarbetat för vår tid, står det i brevet.

Stefan Löfven och de andra tidigare regeringscheferna vill nu se ett stort systemskifte.

– Ett kraftfullt skifte är möjligt, menar de.

De kräver nu att länder som vill verka för jämlikhet och bekämpa fattigdom och miljöförstöring, ska gå samman i en ”koalition av villiga”.

– En ny ekonomisk koalition av länder som är villiga att samarbeta – för att bekämpa extrem ojämlikhet, avskaffa fattigdom och uppfylla mänskliga rättigheter. En koalition som bygger på värderingar om solidaritet och suveränitet, skriver de tidigare regeringscheferna, enligt tidningen.

Resurserna finns men hamnar alltför ofta i privata fickor, menar Löfven och de andra brevförfattarna.

– Det finns biljoner dollar för att finansiera utveckling – men för mycket offentliga pengar tas till vara av privat makt, skriver de i brevet, som har skrivits på initiativ av forumet Club de Madrid.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen