Grekland försöker tvätta bort sin stämpel som det mest skuldsatta landet i EU.

Uppgifter gör nu gällande att landet kommer att kunna betala det första av sammanlagt tre stödpaket senast 2031 i stället för 2041, alltså tio år tidigare än väntat.

Det rapporterar Reuters under fredagen.

Återhämtar sig från jättekris

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig från den finansiella kris man gick igenom mellan 2009-2018.

Ett tag var landet nära att nämna eurozonen, och vanliga medborgare fick kämpa hårt när både löner och pensioner stramades åt.

– Vårt mål är att fullt ut, tio år tidigare än planerat, återbetala resten av lånen från det första stödpaketet som löper ut 2041, säger en grekisk regeringstjänsteman till nyhetsbyrån.

412 miljarder i buffert

Pengarna som ska användas för att finansiera återbetalningarna ska enligt regeringskällan komma från en kassabuffert på 37 miljarder euro, cirka 412 miljarder kronor, intäkter från högre än väntade överskott, samt nya obligationsemissioner. 

Läs mer: Nya parkeringsavgifter införs i Stockholm – gäller tolv områden

Finansministern: "Övertygade"

Den grekiske finansministern Kyriakos Pierrakakis vill varken kommentera några detaljer eller uttala sig kring hur stora de årliga betalningarna kommer att vara.

Däremot bekräftar han att stödlånen kommer att betalas tillbaka betydligt tidigare än planerat.

– Vi är övertygade om att detta tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för Grekland att bli av med titeln som det mest skuldsatta EU-landet inom de närmaste åren. Det är ett realistiskt och uppnåeligt mål, säger Pierrakakis till Reuters.

Läs vidare: Trumps raseri i natt – hotar Mexiko: “DET ÄR SLUT NU!”

Foto: Greece Ministry of Economy and Finance samt D. Galani

Text: Redaktionen

Det europeiska förslaget är betydligt vänligare inställt mot Ukraina. I förslaget ställs det krav på ”solida säkerhetsgarantier” till Ukraina som motsvarar Natos artikel 5.

De europeiska länderna kräver också ”en fullständig vapenvila” innan eventuella diskussioner om utbyte av territorium inleds.

Nu svarar Kreml.

Putinregimen säger blankt nej till det europeiska fredsavtalet, rapporterar Reuters med hänvisning till ett uttalande från Vladimir Putins rådgivare, Jurij Usjakov.

– Det är helt meningslöst, säger Usjakov om det europeiska förslaget. 

Berömmer USA:s förslag

Samtidigt berömmer Usjakov den "amerikanska fredsplanen". Avtalet på 28 punkter – som enligt uppgift har utarbetats av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera sin armé till 600 000 soldater och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland, inklusive stora delar som i dag kontrolleras av ukrainska styrkor.

– Många av punkterna som presenterats är helt acceptabla, säger Usjakov enligt Reuters.

LÄS MER: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA 

Statsministern: ”Tvinga Putin till förhandlingsbordet”

Statsminister Ulf Kristersson (M) har under måndagen samtalat med EU:s stats- och regeringschefer om en fredsplan för Ukraina.

– Mitt budskap är att det ligger i Sveriges intresse att Rysslands aggressioner mot grannländer aldrig lönar sig. Annars kan det som händer i Ukraina idag drabba någon av oss i EU imorgon, skriver han på sin Facebooksida efter samtalen.

– Medan vi i demokratierna oförtröttligt arbetar för en hållbar och rättvis fred, bombade Ryssland på nytt den ukrainska storstaden Charkiv i natt. Fyra personer dog. Delar av el- och värmesystemet slogs ut – mitt i kalla vintern. Det är tydligt att Putin måste tvingas till förhandlingsbordet, tillägger Kristersson.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den 

Foto: A. Larionov

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har många länder avslutat eller begränsat sina affärer med Kreml.

Men Ryssland bedriver fortfarande omfattande handel med länder bortom Europa.

Mycket av teknologin och produkterna som importeras kommer från Kina – som nu höjer priserna rejält, rapporterar oberoende Moscow Times.

Höjer priserna

Kinesiska exportörer har höjt priserna på kritiska varor, särskilt artiklar med militär användning, för ryska militärindustriella köpare.

Detta enligt en ny studie från Bank of Finland Institute for Emerging Economies.

Priserna för exportkontrollerade kinesiska varor som skickats till Ryssland, många av dessa komponenter med dubbla användningsområden som behövs av försvarsindustrin, steg med i genomsnitt 87 procent mellan 2021 och 2024.

Det kan jämföras med 9 procent för liknande varor som skickats till andra länder.

“Beter sig inte”

Kina förhåller sig fortsatt neutralt utåt när det kommer till kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men en källa nära den ryska regeringen klagar på att kineserna agerar enligt deras egna intressen, istället för att vara en bra allierad.

– Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och stoppar betalningar, ibland utnyttjar de oss, ibland är det rent rån – det finns inget allierat i det, säger källan.

Viss minskning

Samtidigt kommer nya siffror från den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands oljeleveranser till Kina minskade med 8 procent under perioden januari till oktober 2025 jämfört med samma period föregående år.

Fortsatt störst

Enligt den tillgängliga datan var oljeleveranserna från Ryssland till Kina värda 42,06 miljarder dollar under rapporteringsperioden, vilket är 20,3 procent lägre än under samma period 2024. 

Samtidigt fortsätter Ryssland att vara den största oljeleverantören till Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen