Grekland på uppgång – betalar av stödlån i rasande takt

2025 04 11

EU-landet Grekland har tröttnat på att förknippas med skulder och kriser. Nu avslöjar landet att man avser betala tillbaka stödlån tio år tidigare än förväntat.

Grekland försöker tvätta bort sin stämpel som det mest skuldsatta landet i EU.

Uppgifter gör nu gällande att landet kommer att kunna betala det första av sammanlagt tre stödpaket senast 2031 i stället för 2041, alltså tio år tidigare än väntat.

Det rapporterar Reuters under fredagen.

Återhämtar sig från jättekris

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig från den finansiella kris man gick igenom mellan 2009-2018.

Ett tag var landet nära att nämna eurozonen, och vanliga medborgare fick kämpa hårt när både löner och pensioner stramades åt.

– Vårt mål är att fullt ut, tio år tidigare än planerat, återbetala resten av lånen från det första stödpaketet som löper ut 2041, säger en grekisk regeringstjänsteman till nyhetsbyrån.

412 miljarder i buffert

Pengarna som ska användas för att finansiera återbetalningarna ska enligt regeringskällan komma från en kassabuffert på 37 miljarder euro, cirka 412 miljarder kronor, intäkter från högre än väntade överskott, samt nya obligationsemissioner. 

Läs mer: Nya parkeringsavgifter införs i Stockholm – gäller tolv områden

Finansministern: "Övertygade"

Den grekiske finansministern Kyriakos Pierrakakis vill varken kommentera några detaljer eller uttala sig kring hur stora de årliga betalningarna kommer att vara.

Däremot bekräftar han att stödlånen kommer att betalas tillbaka betydligt tidigare än planerat.

– Vi är övertygade om att detta tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för Grekland att bli av med titeln som det mest skuldsatta EU-landet inom de närmaste åren. Det är ett realistiskt och uppnåeligt mål, säger Pierrakakis till Reuters.

Läs vidare: Trumps raseri i natt – hotar Mexiko: “DET ÄR SLUT NU!”

Foto: Greece Ministry of Economy and Finance samt D. Galani

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna. 

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle. 

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet. 

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter. 

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Sankt Petersburg i lågor

2026 05 21

Sankt Petersburg har drabbats av en sabotageattack.

En ukrainsk partisanoperation har enligt uppgifter slagit ut ett viktigt transportled i Sankt Petersburg.

Attacken som kopplas till rörelsen ATESH, har stört viktiga logistikkedjor i nordvästra Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Sabotageattack mot storstaden

Enligt ATESH genomfördes attacken genom att ett strategiskt oljelok antändes och därmed sattes ur bruk.

– Agenter från vår rörelse genomförde en framgångsrik operation i Sankt Petersburg –  genom att sätta eld på det slog de ut ett lok som användes för att transportera oljelaster och för att stödja försörjningskedjorna för regionens industriella och energirelaterade infrastruktur, säger ATESH i ett uttalande.

De uppger även att järnvägsinfrastrukturen i regionen är överbelastad.

Logistik under press

Efter branden uppger rörelsen att den ryska logistiken i nordvästra delen av landet nu är under konstant press.

– Varje störning vid nyckelpunkter leder till förseningar i leveranser av bränsle och råvaror. Regionens industriföretag är beroende av dessa försörjningskedjor, säger ATESH.

De pekar också på att närliggande Ust-Luga, en viktig exporthub för olja och petroleumprodukter, gör området extra känsligt för störningar.

Försörjningskedjor påverkas

Enligt ATESH får störningar i transportsystemet snabbt följdeffekter på hela industrin.

Fabriker får färre råvaror, hamnar tar emot färre laster och den regionala försörjningen börjar svikta.

De hävdar att även bakre områden i kriget inte längre är säkra för rysk infrastruktur.

– Även långt bakom frontlinjen förblir kritisk infrastruktur sårbar. Det finns inga säkra platser för Putins krigsmaskin.

Rörelsen uppger även att liknande sabotage tidigare genomförts mot ryska mål, bland annat ett ellok i Lipetsk-regionen.

De har också tidigare hävdat att kommunikationer och ammunitionstillförsel till ryska styrkor störts genom andra aktioner bakom frontlinjen.

Foto: C. Burns

Text: Redaktionen