Grekland på uppgång – betalar av stödlån i rasande takt

2025 04 11

EU-landet Grekland har tröttnat på att förknippas med skulder och kriser. Nu avslöjar landet att man avser betala tillbaka stödlån tio år tidigare än förväntat.

Grekland försöker tvätta bort sin stämpel som det mest skuldsatta landet i EU.

Uppgifter gör nu gällande att landet kommer att kunna betala det första av sammanlagt tre stödpaket senast 2031 i stället för 2041, alltså tio år tidigare än väntat.

Det rapporterar Reuters under fredagen.

Återhämtar sig från jättekris

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig från den finansiella kris man gick igenom mellan 2009-2018.

Ett tag var landet nära att nämna eurozonen, och vanliga medborgare fick kämpa hårt när både löner och pensioner stramades åt.

– Vårt mål är att fullt ut, tio år tidigare än planerat, återbetala resten av lånen från det första stödpaketet som löper ut 2041, säger en grekisk regeringstjänsteman till nyhetsbyrån.

412 miljarder i buffert

Pengarna som ska användas för att finansiera återbetalningarna ska enligt regeringskällan komma från en kassabuffert på 37 miljarder euro, cirka 412 miljarder kronor, intäkter från högre än väntade överskott, samt nya obligationsemissioner.

Läs mer: Nya parkeringsavgifter införs i Stockholm – gäller tolv områden

Finansministern: "Övertygade"

Den grekiske finansministern Kyriakos Pierrakakis vill varken kommentera några detaljer eller uttala sig kring hur stora de årliga betalningarna kommer att vara.

Däremot bekräftar han att stödlånen kommer att betalas tillbaka betydligt tidigare än planerat.

– Vi är övertygade om att detta tillvägagångssätt kommer att göra det möjligt för Grekland att bli av med titeln som det mest skuldsatta EU-landet inom de närmaste åren. Det är ett realistiskt och uppnåeligt mål, säger Pierrakakis till Reuters.

Läs vidare: Trumps raseri i natt – hotar Mexiko: “DET ÄR SLUT NU!”

Foto: Greece Ministry of Economy and Finance samt D. Galani

Text: Redaktionen

Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

2026 03 22

De ryska styrkorna möter stora svårigheter.

I februari stängde Elon Musks företag SpaceX ned tillgången till Starlink för den ryska militären längs fronten.

– Utan Starlink är de i princip pressade tillbaka till Kalla krigets kommunikation, säger en ukrainsk soldat, rapporterar Kyiv Post.

Sprickor i fronten

Nu kommer återkommande rapporter om att de omfattande ryska kommunikationssvårigheterna skapar sprickor i den ryska fronten.

Och när Rysslands anfalls- och försvarsinsatser krackelerar öppnar det upp för Ukraina att slå tillbaka.

– Ukrainska styrkor har gjort sina mest betydande territoriella vinster på mer än två år efter att ryska trupper förlorat tillgången till Starlink, vilket har stört stridskommunikationen och samordningen, rapporterar tidningen med hänvisning till en färsk rapport från Wall Street Journal.

– Denna förändring har gjort det möjligt för Kiev att gå på offensiven längs delar av fronten, särskilt i södra Ukraina där de ryska framryckningarna tidigare hade accelererat.

Återtar territorium

Sedan nedstängningen av Starlink har Ukraina återtagit omkring 400 kvadratkilometer territorium i regionerna Zaporizjzja och Dnipropetrovsk.

Dessutom har de ryska styrkornas framryckning delvis mattats av.

– Rysslands förlust av Starlink i februari har avsevärt försämrat samordningen av trupp- och drönaroperationer, uppger tidningen.

Första sedan 2023

Februari var den första månaden sedan 2023 som Ukraina återtog mer territorium än det försvarande landet förlorade.

Men president Volodymyr Zelenskyj menar att det inte bara har med Starlink att göra.

– Operationen i södra Ukraina började en månad före beslutet om Starlink, säger han.

Arbetar för samtal

Ukraina har i helgen skickat representanter till USA för att driva på processen för vidare fredssamtal.

– Idag träffar vårt team Steve Witkoff och Jared Kushner i USA, säger Zelenskyj.

– Detta är viktigt för hela världen: diplomatin fortsätter, och vi arbetar för att avsluta Rysslands krig mot Ukraina. Ingen vill ha det här kriget.

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kina har ”ondskefull plan” för Ryssland

2026 03 23

Kina har bestämt sig.

Kina uppges ha en ondskefull plan för Ryssland.

Experter menar att Kina kan utnyttja Rysslands beroendeställning till landet för att sedan slå till, rapporterar norska Dagbladet.

Plocka delar de vill ha

Samarbetet mellan Kina och Ryssland har varit tätt sedan kriget i Ukraina började, där Kina bland annat har köpt stora mängder olja och gas från Ryssland.

Detta har bidragit till att hålla den ryska ekonomin flytande, trots västerländska sanktioner.

Men bakom det strategiska partnerskapet kan det dölja sig en mer ojämn maktbalans.

Enligt Rysslandsexperten Keir Giles som är knuten till Rysslands- och Eurasienprogrammet vid tankesmedjan Chatham House, är det Kina som sitter med de starkaste korten.

– Kina har privilegiet att de kan sitta stilla och vänta på att Ryssland förstör sig självt, för att sedan plocka upp de delar de själva vill ha. Under tiden köper Kina billig olja och gas från Ryssland varje dag, säger Giles till Dagbladet.

Långt ifrån jämlika

Relationen mellan de två stormakterna beskrivs av flera som långt ifrån jämlik.

I underrättelsetjänstens årliga rapport Fokus, som analyserar hot och risker mot Norge, framhålls att Ryssland i ökande grad har blivit beroende av Kina.

– Det råder ingen tvekan om att Ryssland fruktar rollen som lillebror i förhållandet till Kina. Detta är inte ett äktenskap fött ur jämlik kärlek, det är fött ur tvång. Putin har valt att underordna sig Kina för att kunna agera med större kraft i Europa, säger tidigare generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug.

Ekonomiskt tryck ger makt

Rysslands ekonomi är pressad, med minskade intäkter från olja och gas samt ökande krigskostnader.

Landets intäkter från olja och gas minskade med 24 procent under 2025 och nådde därmed sin lägsta nivå sedan 2020.

Det ger Kina en stark förhandlingsposition.

– Vid en given tidpunkt, som Kina helt bestämmer, kommer de att ställa krav som Moskva kommer att ogilla starkt – utan att vara i position att avvisa dem, säger Keir Giles.

Oro för framtiden

Trots den ojämna maktbalansen menar Dalhaug att Kina inte vill se ett snabbt ryskt sammanbrott.

Ett regimskifte i Kreml skulle kunna skapa osäkerhet – och potentiellt en ledning som är mindre vänligt inställd till Kina.

Därför kan Peking fortsätta att stödja Ryssland, samtidigt som de positionerar sig för framtiden.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen