Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JD Vance rasar mot Europa

2026 04 08

USA:s vicepresident är på plats i Ungern.

Där har JD Vance på tisdagen uttryckt sitt stöd för Viktor Orban inför det kommande valet i Ungern.

Men det är inte bara stöd åt Orban som vicepresidenten har ägnat sig åt.

Han rasar även mot Europa under besöket i Budapest – och menar att EU försökt påverka det ungerska valet samt förstöra landets ekonomi, rapporterar The Guardian.

Rasar mot EU

Vance går på tisdagen till “ursinnigt angrepp” mot vad han beskriver som “ett av de värsta exemplen på utländsk valinblandning jag någonsin sett” och kritiserar skarpt “byråkraterna i Bryssel som har försökt förgöra Ungerns ekonomi”.

– De har gjort allt det här bara för att de hatar den här killen, säger han med hänvisning till Viktor Orban.

“Kommer vinna”

Den kommande helgen är det dags för val i Ungern.

Utmanare Peter Magyar leder över Viktor Orban i de senaste opinionsmätningarna.

Men JD Vance är säker på sin sak.

– Viktor Orban kommer att vinna nästa val i Ungern, så jag känner mig mycket säker på det och på vår fortsatta positiva relation, säger den amerikanska vicepresidenten.

“Har lagt sig i”

Det är mycket som står på spel inför valet – som äger rum nu på söndag.

Viktor Orban har suttit vid makten i 16 år – och han menar inför valet att Ukraina har blandat sig in i ungerska angelägenheter.

– Ukraina har lagt sig i Ungerns val med pengar, påtryckningar och agenter. Vi förstår deras intressen, men vi kommer aldrig att acceptera utländsk inblandning i Ungerns framtid, säger Orban enligt Politico.

Flera anklagelser

Samtidigt har anklagelser riktats mot Ryssland gällande inblandning i det ungerska valet.

Viktor Orban har som bekant en stark relation med Vladimir Putin – och bedöms vara den mest Kreml-vänliga ledaren i EU.

Han har återkommande motsatt sig stöd till Ukraina och ställer sig ivägen för de flesta EU-åtgärder som syftar till att stötta Kyiv på olika sätt.

Orban står samtidigt inför anklagelser om korruption och hanterar en svag ungersk ekonomi – och ligger inför valet på söndag under i opinionsmätningarna.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen

AVSLUTAR JÄTTEPROJEKT: Allierad bryter med Putin

2026 04 07

En allierad avslutar ett jätteprojekt med Ryssland.

Kazakhstan bryter med ryska energipartners.

Efter misslyckad finansiering från Moskva väljer Kazakhstan nu att gå vidare utan ryska företag i flera stora kraftverksprojekt, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrutet samarbete

Kazakhstan har beslutat att slopa planerna på att involvera ryska företag i byggandet av tre kraftvärmeverk.

Enligt uppgifter från en regeringsbriefing, återgiven av affärstidningen Kursiv, handlar det om att projekten inte kunde genomföras som planerat på grund av ekonomiska hinder.

– Vi fick inte någon bekräftelse på förmånliga lån från den ryska sidan, uppger Kazakhstans regering.

Istället går Kazakhstan nu vidare med andra lösningar.

Regeringen meddelar att kraftverket i Kokshetau kommer att byggas på egen hand, medan anläggningarna i Semey och Ust-Kamenogorsk ska uppföras av ett kazakisk-singaporianskt konsortium.

Samruk-Energos styrelseordförande Kayrat Maksutov uppgav under briefingen att de nya avtalen undertecknades i slutet av januari.

Stora investeringar och tidsplan

Arbetet med projekten har redan påbörjats.

Kraftverket i Kokshetau väntas stå klart under första kvartalet 2029. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 356 miljarder tenge (760 miljoner dollar).

De två andra anläggningarna blir ännu dyrare.

Semey-anläggningen uppges kosta 578 miljarder tenge (1,23 miljarder dollar), medan Ust-Kamenogorsk kostar 602 miljarder tenge (1,28 miljarder dollar)

– Alla tre kraftverken kommer att använda modern kinesisk teknik som uppfyller miljöstandarder. Projekten kommer att inkludera ”ren kol”-teknik och inslag av artificiell intelligens, säger biträdande energiminister Sungat Yesimkhanov, i ett uttalande.

Brutna planer

De ursprungliga planerna tog form under ett möte mellan Kazakhstans och Rysslands ledningar i november 2023.

Ett memorandum som undertecknades i december samma år förutsatte att ryska banker skulle erbjuda 15-åriga lån, medan bolaget Inter RAO skulle fungera som huvudentreprenör.

Men projekten stötte på problem kring kreditgivning och räntesubventioner, och den totala kostnaden – uppskattad till 2,7 miljarder dollar – kunde inte längre finansieras enligt den ursprungliga modellen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen