Alphabet – som äger Google – gör nu det största förvärvet i bolagets historia.

Techjätten uppges köpa cybersäkerhetsfirman Wiz för hela 32 miljarder dollar – motsvarande ungefär 333 miljarder svenska kronor.

Det rapporterar CNN.

Största någonsin

Om förvärvet går igenom så blir det det största i Alphabets historia.

Förvärvet av det privatägda Wiz innebär en stor satsning från Googles sida på molnsäkerhet och cybersäkerhet under en period av explosiv tillväxt för artificiell intelligens. 

Wiz-affären, som är föremål för myndighetsgodkännande, överträffar lätt Googles tidigare största övertagande: En mindre framgångsrik affär 2012 för att köpa Motorola Mobility för 12,5 miljarder dollar. 

Google skulle senare avyttra Motorola till stor förlust.

Baserade i New York

New York-baserade Wiz har haft en explosionsartad tillväxt sedan starten för bara fem år sedan.

Företaget grundades av Assaf Rappaport, Ami Luttwak, Yinon Costica och Roy Reznik, som träffades för flera år sedan när de värvades till Unit 8200, cyberunderrättelseavdelningen inom Israels försvarsmakt.

– Wiz har åstadkommit så mycket på relativt kort tid, men cybersäkerheten rör sig i en rasande fart och det måste vi också göra. Tiden är nu inne, har Rappaport sagt om bolagets utveckling.

Tungt på börsen

Uppgifterna om förvärvet har emellertid inte gett någon reaktion vad gäller Googles aktie.

På onsdagen tappade aktien drygt två procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Har fallit

Google är en av flera techjättar vars aktie har tappat ordentligt under årets inledande månader.

Det rör sig om ett fall på omkring 15 procent.

Bland andra techjättar vars aktier har fallit finns Microsoft – som precis som den bredare börsen har drabbats av osäkerhet kring räntor, inflation och Trumps kommande tullar.

De ledande amerikanska indexen S&P 500, Dow Jones och Nasdaq har alla backat i år.

Foto:  P. Czerwinski

Text: Redaktionen

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen