Google gör jätteförvärv – största någonsin

2025 03 19

Google-ägaren Alphabet uppges förvärva cybersäkerhetsbolaget Wiz.

Alphabet – som äger Google – gör nu det största förvärvet i bolagets historia.

Techjätten uppges köpa cybersäkerhetsfirman Wiz för hela 32 miljarder dollar – motsvarande ungefär 333 miljarder svenska kronor.

Det rapporterar CNN.

Största någonsin

Om förvärvet går igenom så blir det det största i Alphabets historia.

Förvärvet av det privatägda Wiz innebär en stor satsning från Googles sida på molnsäkerhet och cybersäkerhet under en period av explosiv tillväxt för artificiell intelligens. 

Wiz-affären, som är föremål för myndighetsgodkännande, överträffar lätt Googles tidigare största övertagande: En mindre framgångsrik affär 2012 för att köpa Motorola Mobility för 12,5 miljarder dollar. 

Google skulle senare avyttra Motorola till stor förlust.

Baserade i New York

New York-baserade Wiz har haft en explosionsartad tillväxt sedan starten för bara fem år sedan.

Företaget grundades av Assaf Rappaport, Ami Luttwak, Yinon Costica och Roy Reznik, som träffades för flera år sedan när de värvades till Unit 8200, cyberunderrättelseavdelningen inom Israels försvarsmakt.

– Wiz har åstadkommit så mycket på relativt kort tid, men cybersäkerheten rör sig i en rasande fart och det måste vi också göra. Tiden är nu inne, har Rappaport sagt om bolagets utveckling.

Tungt på börsen

Uppgifterna om förvärvet har emellertid inte gett någon reaktion vad gäller Googles aktie.

På onsdagen tappade aktien drygt två procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Har fallit

Google är en av flera techjättar vars aktie har tappat ordentligt under årets inledande månader.

Det rör sig om ett fall på omkring 15 procent.

Bland andra techjättar vars aktier har fallit finns Microsoft – som precis som den bredare börsen har drabbats av osäkerhet kring räntor, inflation och Trumps kommande tullar.

De ledande amerikanska indexen S&P 500, Dow Jones och Nasdaq har alla backat i år.

Foto:  P. Czerwinski

Text: Redaktionen

JD Vance rasar mot Europa

2026 04 08

USA:s vicepresident är på plats i Ungern.

Där har JD Vance på tisdagen uttryckt sitt stöd för Viktor Orban inför det kommande valet i Ungern.

Men det är inte bara stöd åt Orban som vicepresidenten har ägnat sig åt.

Han rasar även mot Europa under besöket i Budapest – och menar att EU försökt påverka det ungerska valet samt förstöra landets ekonomi, rapporterar The Guardian.

Rasar mot EU

Vance går på tisdagen till “ursinnigt angrepp” mot vad han beskriver som “ett av de värsta exemplen på utländsk valinblandning jag någonsin sett” och kritiserar skarpt “byråkraterna i Bryssel som har försökt förgöra Ungerns ekonomi”.

– De har gjort allt det här bara för att de hatar den här killen, säger han med hänvisning till Viktor Orban.

“Kommer vinna”

Den kommande helgen är det dags för val i Ungern.

Utmanare Peter Magyar leder över Viktor Orban i de senaste opinionsmätningarna.

Men JD Vance är säker på sin sak.

– Viktor Orban kommer att vinna nästa val i Ungern, så jag känner mig mycket säker på det och på vår fortsatta positiva relation, säger den amerikanska vicepresidenten.

“Har lagt sig i”

Det är mycket som står på spel inför valet – som äger rum nu på söndag.

Viktor Orban har suttit vid makten i 16 år – och han menar inför valet att Ukraina har blandat sig in i ungerska angelägenheter.

– Ukraina har lagt sig i Ungerns val med pengar, påtryckningar och agenter. Vi förstår deras intressen, men vi kommer aldrig att acceptera utländsk inblandning i Ungerns framtid, säger Orban enligt Politico.

Flera anklagelser

Samtidigt har anklagelser riktats mot Ryssland gällande inblandning i det ungerska valet.

Viktor Orban har som bekant en stark relation med Vladimir Putin – och bedöms vara den mest Kreml-vänliga ledaren i EU.

Han har återkommande motsatt sig stöd till Ukraina och ställer sig ivägen för de flesta EU-åtgärder som syftar till att stötta Kyiv på olika sätt.

Orban står samtidigt inför anklagelser om korruption och hanterar en svag ungersk ekonomi – och ligger inför valet på söndag under i opinionsmätningarna.

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen

AVSLUTAR JÄTTEPROJEKT: Allierad bryter med Putin

2026 04 07

En allierad avslutar ett jätteprojekt med Ryssland.

Kazakhstan bryter med ryska energipartners.

Efter misslyckad finansiering från Moskva väljer Kazakhstan nu att gå vidare utan ryska företag i flera stora kraftverksprojekt, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrutet samarbete

Kazakhstan har beslutat att slopa planerna på att involvera ryska företag i byggandet av tre kraftvärmeverk.

Enligt uppgifter från en regeringsbriefing, återgiven av affärstidningen Kursiv, handlar det om att projekten inte kunde genomföras som planerat på grund av ekonomiska hinder.

– Vi fick inte någon bekräftelse på förmånliga lån från den ryska sidan, uppger Kazakhstans regering.

Istället går Kazakhstan nu vidare med andra lösningar.

Regeringen meddelar att kraftverket i Kokshetau kommer att byggas på egen hand, medan anläggningarna i Semey och Ust-Kamenogorsk ska uppföras av ett kazakisk-singaporianskt konsortium.

Samruk-Energos styrelseordförande Kayrat Maksutov uppgav under briefingen att de nya avtalen undertecknades i slutet av januari.

Stora investeringar och tidsplan

Arbetet med projekten har redan påbörjats.

Kraftverket i Kokshetau väntas stå klart under första kvartalet 2029. Kostnaden beräknas uppgå till cirka 356 miljarder tenge (760 miljoner dollar).

De två andra anläggningarna blir ännu dyrare.

Semey-anläggningen uppges kosta 578 miljarder tenge (1,23 miljarder dollar), medan Ust-Kamenogorsk kostar 602 miljarder tenge (1,28 miljarder dollar)

– Alla tre kraftverken kommer att använda modern kinesisk teknik som uppfyller miljöstandarder. Projekten kommer att inkludera ”ren kol”-teknik och inslag av artificiell intelligens, säger biträdande energiminister Sungat Yesimkhanov, i ett uttalande.

Brutna planer

De ursprungliga planerna tog form under ett möte mellan Kazakhstans och Rysslands ledningar i november 2023.

Ett memorandum som undertecknades i december samma år förutsatte att ryska banker skulle erbjuda 15-åriga lån, medan bolaget Inter RAO skulle fungera som huvudentreprenör.

Men projekten stötte på problem kring kreditgivning och räntesubventioner, och den totala kostnaden – uppskattad till 2,7 miljarder dollar – kunde inte längre finansieras enligt den ursprungliga modellen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen