Google gör jätteförvärv – största någonsin

2025 03 19

Google-ägaren Alphabet uppges förvärva cybersäkerhetsbolaget Wiz.

Alphabet – som äger Google – gör nu det största förvärvet i bolagets historia.

Techjätten uppges köpa cybersäkerhetsfirman Wiz för hela 32 miljarder dollar – motsvarande ungefär 333 miljarder svenska kronor.

Det rapporterar CNN.

Största någonsin

Om förvärvet går igenom så blir det det största i Alphabets historia.

Förvärvet av det privatägda Wiz innebär en stor satsning från Googles sida på molnsäkerhet och cybersäkerhet under en period av explosiv tillväxt för artificiell intelligens.

Wiz-affären, som är föremål för myndighetsgodkännande, överträffar lätt Googles tidigare största övertagande: En mindre framgångsrik affär 2012 för att köpa Motorola Mobility för 12,5 miljarder dollar.

Google skulle senare avyttra Motorola till stor förlust.

Baserade i New York

New York-baserade Wiz har haft en explosionsartad tillväxt sedan starten för bara fem år sedan.

Företaget grundades av Assaf Rappaport, Ami Luttwak, Yinon Costica och Roy Reznik, som träffades för flera år sedan när de värvades till Unit 8200, cyberunderrättelseavdelningen inom Israels försvarsmakt.

– Wiz har åstadkommit så mycket på relativt kort tid, men cybersäkerheten rör sig i en rasande fart och det måste vi också göra. Tiden är nu inne, har Rappaport sagt om bolagets utveckling.

Tungt på börsen

Uppgifterna om förvärvet har emellertid inte gett någon reaktion vad gäller Googles aktie.

På onsdagen tappade aktien drygt två procent.

Det framgår av data från Marketwatch.

Har fallit

Google är en av flera techjättar vars aktie har tappat ordentligt under årets inledande månader.

Det rör sig om ett fall på omkring 15 procent.

Bland andra techjättar vars aktier har fallit finns Microsoft – som precis som den bredare börsen har drabbats av osäkerhet kring räntor, inflation och Trumps kommande tullar.

De ledande amerikanska indexen S&P 500, Dow Jones och Nasdaq har alla backat i år.

Foto: P. Czerwinski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen