Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

2025 10 30

Det har blivit betydligt billigare att vara husägare i Sverige.

Det konstaterar jämförelsetjänsten Zmarta.

Riksbanken har under den senaste tiden sänkt räntan till 1,75 procent – någonting som gynnar dem med bostadslån.

I synnerhet har det blivit billigare att äga hus i huvudstaden.

55 000 kronor

På knappt ett och ett halvt år har utgifterna för en genomsnittlig husägare i Sverige minskat med drygt 55 000 kronor.

– För husägarna i Stockholm har det blivit närmare 86 000 kronor billigare att bo i hus, trots att huspriserna ökat under samma period, framhåller Zmarta i ett pressmeddelande.

Räntorna orsaken

I takt med att inflationen har fallit tillbaka och arbetsmarknaden försvagats har Riksbanken haft utrymme att sänka styrräntan.

Zmarta meddelar att det gynnar husägarna rejält.

– Orsaken bakom den billigare husnotan är främst de fallande räntorna. Sedan toppen har husägarnas ränteutgifter minskat med närmare 40 procent. Störst positiv effekt syns såklart i Stockholm där huspriserna är högst. Här har husägarnas ränteutgifter minskat med nästan 87 000 kronor jämfört med toppen.

“Gåva lagom till jul”

Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind säger att det rör sig om en glädjande utveckling för hushållen.

– Det är en rejäl räntegåva som de svenska husägarna har fått lagom till jul, säger han.

– Även om de fallande bolåneräntorna främst gynnar personer med stora bolån, kan många husägare se fram mot mer pengar över i plånböckerna.

Väntas ligga kvar

För att ge ytterligare stöd till återhämtningen och stabilisera inflationen vid målet på sikt har direktionen beslutat att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent.

Så lät det från Riksbanken vid det senaste mötet.

Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig förväntas styrräntan enligt centralbanken ligga kvar på denna nivå under en tid framöver.

Det finns i nuläget heller inga konkreta farhågor om att inflationen skulle blossa upp igen i Sverige.

Foto: M Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen