Glädjebesked för Sverige – behöver anställa fler

2026 05 28

Snart kan fler jobb skapas i Sverige.

Fler svenska exportföretag planerar att växa och anställa personal i Sverige det kommande året.

Detta pekar på en tydlig uppgång i sysselsättningen inom exportindustrin.

Hög arbetslöshet

350 000 personer är idag inskrivna vid Arbetsförmedlingen.

Personer med svagare förankring som unga med låg utbildning och utrikes födda är överrepresenterade. 

– Sverige sticker ut i hela västvärlden med sin höga arbetslöshet och företagen måste få en chans att lösa jobbkrisen, sa Centerpartiets ekonomiska talesperson Martin Åhdal nyligen till DN, om arbetslösheten i Sverige.

Störst på tio år

Men nu pågår ett tydligt skifte.

Enligt SEK:s Exportkreditbarometer ökar andelen företag som planerar att anställa från 32 procent till 44 procent, vilket markerar en tydlig förstärkning jämfört med höstens mätning.

Samtidigt stiger sysselsättningsindex för Sverige från 63 till 69, en nivå som ligger bland de starkaste sedan 2016.

– Att exportföretagen planerar att nyanställa i Sverige är ett styrkebesked för svensk konkurrenskraft, säger Magnus Montan, vd för Svensk Exportkredit, i ett uttalande.

Här behövs personal

Tillväxten är bred, men vissa branscher sticker ut extra mycket.

– Efterfrågan är särskilt stark inom försvar och säkerhet, industri, transport och energi, vilket är sektorer som är viktiga för både Europas säkerhet och klimatomställningen, säger Montan.

Dessa sektorer beskrivs som centrala både för Europas säkerhet och för den pågående klimatomställningen.

Utvecklingen ses som ett tecken på att svenska exportföretag står starka trots ett osäkert globalt läge.

Sverige sticker ut

Medan utvecklingen i Sverige pekar uppåt, är bilden mer stabil internationellt.

Sysselsättningsindex för företag utanför Sverige ligger kvar på 57, i stort sett oförändrat från tidigare mätning.

Det innebär att det främst är den svenska verksamheten som driver uppgången i planen för nyanställningar.

Både stora och små företag visar liknande trend, med ett index på 69 i båda grupperna.

Bland de större bolagen planerar 45 procent att anställa mer personal, medan motsvarande siffra för mindre företag är 42 procent.

Foto: S Herrmann

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen