Detta enligt Statistiska centralbyråns Snabb-KPI som släpptes tidigt på torsdagsmorgonen.

Den preliminära inflationstakten enligt KPI för maj 2025 var 0,2 procent, vilket var en nedgång från 0,3 procent i april. 

Månadsförändringen för KPI från april till maj var 0,0 procent.

Det är lägre än vad analytikerna hade väntat sig, uppger Di.

2,3 procent

Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var oförändrad på 2,3 procent från föregående månad. 

Månadsförändringen för KPIF från april till maj var 0,1 procent.

För KPIF-XE (KPIF exklusive energi) var den preliminära inflationstakten i maj 2,5 procent, vilket kan jämföras med 3,1 procent i april. 

Månadsförändringen för KPIF-XE från april till maj var 0,2 procent.

– Inflationstakten i maj förväntas sjunka enligt KPI medan KPIF väntas vara oförändrat, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Läs mer: Icas vinst faller – “Resultatet blev svagare”

Det är Snabb-KPI

Snabb-KPI är ett preliminärt snabbestimat som publiceras fem arbetsdagar innan den officiella publiceringen. 

För Snabb-KPI publiceras endast KPI, KPIF och KPIF-XE på total nivå. 

Mer detaljerad info samt definitiva siffror kommer den 13:e juni.

Positivt för hushållen

Den lägre inflationstakten är positivt för hushållen – dels då det kan motivera Riksbanken att genomföra en räntesänkning vid nästa möte – och dels då plånboken inte straffas lika hårt.

Det är fortsatt oklart hur Riksbanken kommer att agera vid junimötet – flera ekonomiska bedömare vill se en räntesänkning för att få igång den svaga konjunkturen.

Då kommer beskedet

Samtidigt har centralbanken flera saker att ta hänsyn till än den rådande inflationstakten och konjunkturläget.

Handelskrig och geopolitisk osäkerhet skapar huvudbry för Erik Thedéen – som har en viktig avvägning att göra.

Riksbankens nästa räntebesked kommer den 18 juni.

Foto: D. Diemer

Text: Redaktionen

Bedrägerivågen i Sverige fortsätter att ställa till med problem.

Den här gången är det mediebolaget Schibsted vars varumärke har kapats av bedragarna.

Falska fakturor cirkulerar därmed – där bedragaren försöker lura folk  på pengar.

Oväntad faktura

Larm kommer nu om att falska fakturor skickas ut som ser ut att komma från Schibsted – bolaget bakom bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Så här lyder den falska fakturan enligt Råd & Rön:

– Tyvärr kunde vi inte behandla betalningen för utestående Schibsted-fakturans referensnummer på grund av: kreditkort eller alternativ faktureringsmetod saknas eller är inte registrerad.

– För att säkerställa oavbruten användning av våra tjänster, kontrollera att kreditkortet på ditt konto är aktivt eller uppdatera faktureringsmetoden.

Betala inte

Den som får den här typen av meddelande gör rätt i att radera det – och inte under några omständigheter följa uppmaningarna.

I mejlet finns en länk som bedragaren vill att det tilltänkta offret ska klicka på i syfte att få den att lämna känslig information.

Läs mer: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Det är en bluffaktura

En bluffaktura är en falsk faktura som skickas av bedragare. 

Syftet är att lura privatpersoner eller företag att betala för något de inte har beställt. Den falska fakturan är ofta väldigt lik en äkta, och bedragarnas förhoppning är att mottagaren betalar den utan att ifrågasätta innehållet.

Nordeas tips

Nordea har upprättat några tips till den som vill undvika att bli bedragen:

- Betala aldrig en faktura för en vara eller tjänst som du inte har beställt eller känner till.

- Var noga med att granska avsändarens namn och kontaktuppgifter, samt kontonumret. Om något av dessa inte stämmer eller ser misstänkt ut, ring avsändaren och kontrollera.

- Om du får en faktura från en känd affärspartner som hävdar att de har nytt kontonummer, kontakta källan och verifiera att det stämmer.

Läs mer: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Foto: S. Philips

Text: Redaktionen