19 oktober 2025

Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

2025 10 19

Riksbanken ger ett glädjande besked till hushållen.

Under årets sista månader kommer inflationen att sjunka ytterligare, bedömer centralbanken i en ny prognos.

– I vår prognos räknar vi med att inflationen dämpas tydligt det kommande halvåret. Det senaste inflationsutfallet för september stödjer den bilden, säger förste vice riksbankschef Anna Bunge.

Enligt Bunge finns det tydliga indikationer som pekar på att inflationen närmar sig målet på 2 procent.

Ett glatt besked för svenska hushåll och företag.

– En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god och stabil tillväxt. Detta eftersom ekonomins aktörer får lättare att planera långsiktigt när inflationen inte varierar så mycket och det finns en gemensam bild av hur priserna kommer att utvecklas framöver, skriver Riksbanken om tvåprocentsmålet.

Starkare konjunktur

Riksbankens prognos visar också att det finns förutsättningar för en starkare konjunktur: reallönerna stiger och hushållens köpkraft ökar.

Anna Bunge konstaterar att det finns tecken på att återhämtningen börjar ta fart på riktigt. Tillväxten i konsumtionen har ökat och företagen ser mer optimistiskt på utvecklingen, fastslår vice riksbankschefen.

Allt pekar dock inte uppåt.

– Det är bekymmersamt att det ser fortsatt svagt ut på arbetsmarknaden och vi lever fortfarande i en mycket orolig omvärld, säger Bunge.  

Varningen: ”Räkna med svängningar”

Inflationen närmar sig tvåprocentsmålet och återhämtningen i svensk ekonomi börjar ta fart.

Samtidigt flaggar Anna Bunge för ”stora svängningar” under de kommande åren. Vice riksbankschefen hänvisar till regeringens aviserade sänkning av matmomsen.

– Min grundsyn är att momssänkningen inte ändrar bilden av inflationen på sikt och därför är något vi bör ’se igenom’. Men vi måste följa hur hushållens och företagens förväntningar och beteende påverkas, betonar hon.

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

2026 03 05

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i modern krigföring.

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen