Det handlar om jätten Yanchang Petroleum, som i sin senaste upphandling för råolja under perioden december till februari överger rysk olja.

Beskedet kommer under tisdagen från två källor med insyn, rapporterar Reuters.

Yanchang har fram tills nu varit en regelbunden köpare av rysk olja och har tidigare begärt in leveranser varje månad.

Men nu tycks det alltså vara slut med det, åtminstone till mitten av februari nästa år.

Och det innebär ett dråpslag för den ryska krigskassan, som redan lider av västerländska sanktioner mot ryska oljeleveranser. 

Pressas att avsluta kriget

Hittills har fyra kinesiska statliga oljebolag och vissa indiska raffinaderier redan sagt nej till Ryssland, eftersom man befarar att drabbas själva av sanktionerna.

– Kina är Rysslands ledande strategiska partner och dess storskaliga oljeköp har fram till nu hjälpt Moskvas krigsekonomi genom västerländska sanktioner mot invasionen av Ukraina, konstaterar Newsweek i en analys och fortsätter:

– Om Yanchang avbryter sina inköp skulle det sätta Ryssland under stor ekonomisk press att avsluta sitt krig mot Ukraina.

Förklarar force majeure

Kina och Indien är Rysslands största exportmarknader för olja.

Yanchang är en jätte i sammanhanget.

Raffinaderiet är ett av de största i Kina och kan bearbeta 348 000 fat råolja per dag, enligt Reuters. 

Igår gick Lukoil, en av oljejättarna som USA infört sanktioner mot, dessutom ut med att bolaget inte kan fortsätta som vanligt.

Företaget har enligt Reuters förklarat force majeure vid Iraks gigantiska oljefält West Qurna-2 efter att Irak stoppat alla kontant- och råoljebetalningar till det ryska oljebolaget.

Trump: "Kan kollapsa"

USA:s president Donald Trump har tidigare framhållit att Rysslands ekonomi “kan kollapsa”.

Exakt hur stor effekten av de amerikanska sanktionerna mot Moskva blir återstår att se. 

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har kallat åtgärderna för en “fientlig handling” men har ihärdigt hävdat att de inte kommer att påverka den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen