Gick i konkurs – köps nu upp av indiskt jättebolag

2025 03 24

IAC Group Sweden köps nu upp.

För ett drygt halvår sedan kom nyheten om att svenska IAC Group Sweden gick i konkurs.

Bolaget – som var en underleverantör till fordonsindustrin – hade då omkring 1 400 anställda.

Sedan dess har det varit oklart vad som skulle bli av företaget – men nu står det klart att det köps upp av en indisk jätte.

Det rapporterar SVT.

Flera fabriker

IAC Group Sweden bedrev verksamhet i bland annat Skara, Färgelanda och Göteborg.

De tillverkade komponenter och annat som används i fordonsindustrin – och omsatte 2023 omkring 8,4 miljarder kronor.

Det uppger DN.

Indisk jätte

Nu köper den indiska komponentstillverkaren Tata Autocomp Systems det svenska bolaget.

– Jag kan bekräfta att det är sålt, man har skrivit ett bindande avtal, säger Mikael Kubu, konkursförvaltare till SVT Nyheter Väst.

– Det har varit en mycket omfattande process att sälja detta.

Innan affären går igenom måste EU-kommissionen godkänna avtalet – en process som kan ta uppemot tre månader.

Det är Tata Autocomp

Tata AutoComp Systems grundades 1995 under ledning av Tata Group för att introducera avancerad bilkomponentteknik i Indien och tillgodose den expanderande indiska bilindustrin.

Tata AutoComp Systems består av 18 affärsenheter, inklusive nio samriskföretag med ledande globala bilkomponentföretag, och driver 61 tillverkningsanläggningar över hela världen, bland annat i Indien, Nordamerika, Latinamerika, Europa och Kina.

Även till elbilar

På senare år har den indiska jätten även börjat arbeta med produkter till elbilar – såsom bland annat kylsystem och kompressorer.

– Tata AutoComp har etablerat en oberoende affärsenhet för komponenter till elfordon som levererar ett omfattande produktutbud, från batteripaket och elmotorer till batterikylsystem, elektriska kompressorer och laddare för elfordon, förklarar bolaget.

– Tata AutoComp har utökat sin närvaro inom segmenten passagerarfordon, kommersiella fordon, två- och trehjulingar samt industriella fordon.

Foto: N. Ahmed

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen