Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

2025 10 01

En rad EU-länder betalar mer till Ryssland för naturgas än de ger i stöd till Ukraina.

Det brutala kriget i Ukraina fortsätter utan något tydligt slut i sikte.

Som bekant finansierar Ryssland sitt anfallskrig med bland annat pengar från försäljningen av gas och olja.

Samtidigt är Ukraina i hög grad beroende av stödet från landets västerländska partners.

Nu kommer uppgifter om att fyra av dessa västerländska partners – fyra EU-länder – betalar mer till Ryssland för naturgas än de ger i stöd till Ukraina.

Mer till Ryssland

Frankrike, Belgien, Spanien och Nederländerna betalade kollektivt Ryssland mer för flytande naturgas än vad de bidrog med i bilateralt bistånd till Kyiv mellan 2022 och juni 2025.

Detta enligt en ny rapport från Greenpeace, rapporterar Kyiv Post.

Rapport visar

Rapporten, som understryker Europas kvarvarande beroende av ryskt bränsle, hävdar att medan de fyra länderna importerade rysk flytande naturgas till ett värde av 34,3 miljarder euro, tillhandahöll de endast 21,2 miljarder euro i stöd till Ukraina.

– Intäktsströmmen skulle kunna användas för att finansiera inköp av dödliga vapen som för närvarande används av ryska styrkor i deras anfallskrig mot Ukraina, framgår av rapporten.

Läs mer: Ukraina säkrar massivt avtal

Tankesmedjan varnar

Samtidigt fortsätter Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Tankesmedjan Institute for the Study of War varnar nu dessutom för att Ryssland planerar våldsamma protester i Moldavien efter att EU-vänliga Maia Sandus parti vunnit valet.

Använder politiker

Tankesmedjan förklarar.

– Ryssland har använt Kreml-kopplade moldaviska politiker och andra aktörer för att skapa förutsättningar för att generera protester efter valet oavsett valresultatet, menas det.

– Ryska underrättelseofficerare har enligt uppgift tränat moldavier i hur man arrangerar provokationer och gör protester våldsamma. Kreml kan ha för avsikt att skapa våldsamma protester i syfte att försöka avlägsna Moldaviens president Maia Sandu från makten.

Foto: C. Cribb

Text: Redaktionen

8 april 2026

Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

2026 04 08

Putins ”sista färja” har slagits ut.

Ukrainska specialstyrkor har slagit ut Rysslands sista järnvägsfärja i Kertjsundet.

 Ett hårt slag mot försörjningen av de ryska styrkorna på Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Har totalförstörts

Den ryska färjan Slavyanin ferry har förstörts i en riktad drönarattack från Ukrainas militära underrättelsetjänst, HUR.

Färjan var den sista i sitt slag som fortfarande användes av Ryssland i Kertjsundet och spelade en nyckelroll i logistiken till det ockuperade Krym.

Enligt ukrainska uppgifter användes den för att transportera allt från bränsle till ammunition.

– Experter från DIU:s avdelning för aktiva operationer slog till mot Slavyanin med hjälp av UAV:er. Den sista järnvägsfärjan tillhörande ockupationsarmén som fortfarande var i drift i Kertjsundet, meddelar Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, enligt rapporter till ukrainska Pravda.

Slogs helt ut

Attacken genomfördes med drönare av specialister från HUR:s avdelning för aktiva operationer.

Färjan träffades och sattes ur spel efter att tidigare ha skadats i en attack i mars.

– Den här gången har färjan slagits ut helt, uppger ukrainska källor.

Samtidigt riktades attacker mot infrastruktur i hamnen Kavkaz i ryska Krasnodarregionen – en viktig knutpunkt för rysk militär logistik.

Även mål i den ryska republiken Adygeien attackerades, där drönare slog mot flygfältsinfrastruktur.

En central del

Slavyanin ferry var en central del av den så kallade Kertj-överfarten, som länge fungerat som en livlina för ryska styrkor på Krym.

– Färjan har spelat en viktig roll i att förse den ryska militära kontingenten i det tillfälligt ockuperade Krym med bränsle och smörjmedel, vapen, militär utrustning och ammunition, uppger försvarsunderrättelsetjänsten, rapporterar ukrainska Pravda.

Att slå ut färjan kan därför få direkta konsekvenser för Rysslands förmåga att försörja sina trupper i området.

Attacken är en del av en större utveckling där drönarkrigföringen intensifieras.

I mars genomförde Ukraina för första gången fler drönarattacker än Ryssland under en månad – samtidigt som även de ryska attackerna ökar.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

14 december 2025

Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen