När Donald Trump klev in i Vita huset var det många som ställde sig frågande till USA:s fortsatta engagemang i Nato, efter att republikanen vid flera tillfällen öppnat för att han vill lämna försvarsalliansen.

Oron lugnade sig efter att Trumpadministrationen lovat att stanna i Nato.

– USA:s president Trump har gjort det klart att stöder Nato, vi kommer att stanna kvar i Nato, sade utrikesminister Marco Rubio i våras, enligt Euronews.

Nytt förslag på bordet

Nu har dock republikanen Thomas Massie, kongressledamot i Kentucky, lagt fram ett konkret lagförslag på bordet om att dra USA ur Nato, uppger den amerikanska kongressen på sin egen hemsida.

Därmed kommer diskussionen att behöva tas på nytt, även om det kan antas vara osannolikt att Massie får något större gehör för förslaget.

– Nato är en kvarleva från kalla kriget. Vi bör dra oss ur Nato och använda de pengarna till att försvara vårt eget land, inte socialistiska länder, säger Thomas Massie i ett uttalande och fortsätter:

– Nato skapades för att motverka Sovjetunionen, som kollapsade för över trettio år sedan. Sedan dess har USA:s deltagande kostat skattebetalarna biljoner dollar och fortsätter att riskera USA:s inblandning i utländska krig. 

"Inte världens snuttefilt"

Thomas Massie framhåller vidare att USA:s konstitution “inte godkände permanenta utländska förvecklingar, något som våra grundare uttryckligen varnade oss för".

– USA bör inte vara världens snuttefilt, särskilt inte när rika länder vägrar att betala för sitt eget försvar, säger republikanen.

Kristersson: "USA kommer följa oss"

I somras enades Nato om att medlemsländerna ska utöka sina försvarsutgifter från 2 procent av respektive lands BNP till 5 procent.

Länder som exempelvis Spanien och Italien har emellertid framhållit att de kommer ha svårt att nå målet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att Sverige bedöms nå 5 procent till år 2030.

– USA kommer definitivt att följa hur väl de europeiska länderna kommer följa de beslut som nu är fattade, sade Kristersson till SvD i juni.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ryssland har bedrivit sitt anfallskrig i Ukraina i nästan fyra år.

Vladimir Putin har tidigare sagt att omkring 700 000 ryska soldater just nu befinner sig i Ukraina.

Samtidigt har ett antal ryska soldater återvänt hem till Ryssland efter tjänstgöring.

Nu kommer brutala uppgifter om de brott som de återvändande soldaterna begår, rapporterar Moscow Times.

Enorma siffran

Ryska soldater som återvänt från kriget i Ukraina har dödat eller skadat mer än 1 000 personer inne i Ryssland sedan invasionen började för nästan fyra år sedan.

Detta enligt en granskning av domstolsbeslut utförd av den exilbaserade nyhetsbyrån Vyorstka som publicerades på tisdagen.

Minst 551 personer dog i incidenter som involverade veteraner från kriget i Ukraina.

Av dessa mördades 274, 163 dog efter att ha utsatts för grov misshandel, 78 dödades i trafikolyckor och ytterligare 36 dog i andra brottmål, inklusive narkotikarelaterade brott.

465 skadade

Ytterligare 465 personer skadades allvarligt men överlevde, varav många fick permanenta skador.

– De flesta incidenterna härrörde från familjebråk, varav ungefär hälften involverade alkohol eller droger. I många fall var offren släktingar eller bekanta till förövarna, uppger Moscow Times.

I många av fallen fick männen sänkta straff på grund av deras status som veteraner.

Uppmanar till val

På annat håll har Donald Trump på tisdagen uppmanat Ukraina till att hålla val i landet.

– Ja, jag tror att det är dags, säger den amerikanska presidenten enligt Ukrainska Pravda.

– Jag tycker att det är en viktig tid att hålla ett val. De använder kriget till att inte hålla ett val, men, eh, jag skulle tro att det ukrainska folket skulle... borde ha det valet. Och kanske skulle Zelenskyj vinna.

Inte aktuellt

Något val i det krigshärjade landet tycks dock inte vara aktuellt.

Detta eftersom det enligt ukrainsk lag inte får hållas val då landet är under krigslagar.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin

Text: Redaktionen

Den bedömningen gör Jarno Limnell, riksdagsledamot tillika doktor i militärvetenskap i Finland.

Jarno Limnell syftar på en förändrad inställning i Vita huset där han menar att USA enbart är intresserade av utrikesfrågor om det finns en direkt koppling till deras egna intressen.

Han kallar det för en historisk riktningsförändring som är “oerhört banbrytande", inte minst för Europas del.

– Strategin framställer Europa som en svag, fragmenterad kontinent som kämpar med interna problem. Samtidigt minskar Rysslands roll, och den traditionella synen på en auktoritär supermakt som ett centralt säkerhetshot suddas ut, framhåller ledamoten enligt Iltalehti.

"Öppnar dörren"

Limnells analys är att USA inte längre ser Europa som en självklar partner. Istället betraktar man sin allierade som en strukturell risk.

– Tyngdpunkten har flyttats från idén om ett gemensamt försvar till en situation där interna europeiska spänningar ses som kärnan i säkerhetsproblemet. Det är inte längre bara en fråga om säkerhetspolitisk bedömning, utan om en kulturell och politisk tolkning av vart Europa är på väg – och om det fortfarande har ett stabilt strategiskt värde i USA:s ögon. Detta öppnar dörren till strategisk osäkerhet som Europa inte är vant vid, framhåller Jarno Limnell.

"Champagnen öppnas i Moksva"

Ledamoten och militärexperten efterlyser nu en närmare relation med USA och ett starkare samt mer enat Europa. 

Tidigare Natodiplomaten Stefano Stefanini, numera verksam vid tankesmedjan Atlantic Council, går ännu längre i sitt resonemang.

Han menar att USA:s nya säkerhetsstrategi innebär slutet för Nato som det existerar idag, och hänvisar bland annat till den amerikanska krigsministern Pete Hegseths uttalande om att USA inte kommer att engagera sig i europeiskt försvar för evigt.

– Amerikanska trupper? De behövs mer i USA. Det innebär huvudbry för danska Mette Frederiksen och grönlänningarna. Champagneflaskor öppnas i Moskva, framhäver Stefano Stafnini i en kommentar, enligt Iltalehti.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen