FÖRSLAG: Populära drycker kan stoppas från Systembolaget

2025 11 22

Systembolaget kritiseras ur ett folkhälsoperspektiv.

Delar av Systembolagets sortiment är inte förenligt med det folkhälsoperspektiv som ska finnas i butikerna.

Det menar kritiker som nu kräver en extern utredning om hur Systembolaget lever upp till sitt uppdrag.

Ifrågasätter populära drycker

Två toppolitiker inom Liberalerna riktar hård kritik mot Systembolagets sortiment.

De är bland annat kritiska till bag-in-box, alltså lådvin, rapporterar SVT.

L-topparna menar att sådana produkter inte är bra för folkhälsan, och föreslår därför en extern utredning.

– Om man har en box i köket så dricks det ofta betydligt mer än om man dricker från en flaska, säger Camilla Mårtensen (L) till kanalen.

Hon och en annan L-topp, Louise Eklund, har på L:s landsdagar föreslagit en extern utredning om hur Systembolaget lever upp till sitt folkhälsouppdrag, men har inte fått partistyrelsen med sig.

Partistyrelsen håller dock med om att Systembolagets verksamhet och utbud behöver följas upp regelbundet.

Lådvin och ”raggargroggar”

Camilla Mårtensen menar dock att en utredning är nödvändig.

Det är inte bara lådvinet som hotar folkhälsan, menar hon. Det finns även andra produkter som inte är i linje med Systembolagets uppdrag.

– Jag tycker att det är tveksamt att man har en så stor andel bag-in-box, att man har färdigblandade blanddrycker, söt cider och ”raggargroggar” på burk. Till exempel whiskey och cola, säger Camilla Mårtensen till kanalen.

Drygt hälften av allt vin som säljs på Systembolaget är lådvin. L-topparna menar att den typen av produkter får konsumenten att dricka mer.

– Jag har svårt att se att den dryckeskulturen vi har värnar om folkhälsan, säger Camilla Mårtensen till GP.

Vissa produkter, exempelvis söta och färdigblandade drycker, riskerar att vara extra lockande för unga konsumenter, menar hon.

– Vi vet att den typ av drycker som säljs ökar konsumtionen, och vi vet att söta blanddrycker introducerar våra yngre i den kulturen, säger hon till tidningen.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 24

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen