De senaste åren har varit ekonomiskt tuffa för många hushåll, inte minst för barnfamiljer.

Från och med i höst kommer föräldrar att kunna få extra pengar för att kunna finansiera en aktiv fritid för barnen.

De kan ansöka om pengar

Riksdagen har röstat igenom det så kallade Fritidskortet.

Det innebär att föräldrar kan söka om att få 500 kronor per år för att kunna betala barns fritidsaktiviteter inom till exempel idrott, kultur eller föreningsliv, rapporterar SR.

Barn i hushåll med bostadsbidrag kan få 2 000 kronor per år.

Stödet gäller för barn och ungdomar mellan 8 och 16 år.

Regeringen menar att det är en viktig satsning – av flera skäl. Bland annat vill man att barn och ungdomar som idag står utanför föreningslivet ska få möjlighet till en mer aktiv fritid.

– Man står utanför rörelsen, man står utanför föreningsliv, man har inte råd med kulturskola för att det konkurrerar med matkassen eller elräkningen. Så vi vill skapa ett särskilt stöd som bara kan gå till barnets meningsfulla, aktiva fritid i gemenskap med andra, säger social- och idrottsminister Jakob Forssmed (KD) till radiokanalen.

”Otroligt angeläget”

Regeringen hoppas att satsningen ska få fler barn att röra på sig mer, samtidigt som den också ses som ett led i kampen mot rekryteringen av barn och unga till organiserad brottslighet.

– Det är otroligt angeläget för att öka rörelsen, men också för att hindra rekrytering till kriminella gäng, säger Jakob Forssmed.

Myndigheter har tidigare kritiserat Fritidskortet och menat att det kan utnyttjas av just kriminella gäng. Forssmed menar dock att man har tagit till sig den kritiken och infört regler som motverkar sådant utnyttjande, rapporterar radiokanalen.

Kritiseras av tankesmedja

Fritidskortet har emellertid inte bara fått kritik från myndigheter.

Tankesmedjan Arena Idé har skrivit en rapport där man hävdar att Fritidskortet riskerar att stigmatisera utsatta, och leda till ineffektiv resursanvändning och brottslighet. Tankesmedjan oroar sig även för att Fritidskortet kan leda till en ”kommersialisering av det föreningsdrivna fritidslivet”.

De menar även att liknande satsningar i Järfälla kommun, i Norge och på Island har visat att reformer av det här slaget har ”låg träffsäkerhet”. Tankesmedjan menar att det vore bättre att öka det direkta stödet till föreningslivet samt investera mer i infrastruktur och tillgång.

Foto: Mike Scheid

Text: Redaktionen