Föräldrar ska få extra pengar till barnen – de kan ansöka

2025 06 19

Föräldrar kommer att kunna ansöka om extra pengar till sina barn.

De senaste åren har varit ekonomiskt tuffa för många hushåll, inte minst för barnfamiljer.

Från och med i höst kommer föräldrar att kunna få extra pengar för att kunna finansiera en aktiv fritid för barnen.

De kan ansöka om pengar

Riksdagen har röstat igenom det så kallade Fritidskortet.

Det innebär att föräldrar kan söka om att få 500 kronor per år för att kunna betala barns fritidsaktiviteter inom till exempel idrott, kultur eller föreningsliv, rapporterar SR.

Barn i hushåll med bostadsbidrag kan få 2 000 kronor per år.

Stödet gäller för barn och ungdomar mellan 8 och 16 år.

Regeringen menar att det är en viktig satsning – av flera skäl. Bland annat vill man att barn och ungdomar som idag står utanför föreningslivet ska få möjlighet till en mer aktiv fritid.

– Man står utanför rörelsen, man står utanför föreningsliv, man har inte råd med kulturskola för att det konkurrerar med matkassen eller elräkningen. Så vi vill skapa ett särskilt stöd som bara kan gå till barnets meningsfulla, aktiva fritid i gemenskap med andra, säger social- och idrottsminister Jakob Forssmed (KD) till radiokanalen.

”Otroligt angeläget”

Regeringen hoppas att satsningen ska få fler barn att röra på sig mer, samtidigt som den också ses som ett led i kampen mot rekryteringen av barn och unga till organiserad brottslighet.

– Det är otroligt angeläget för att öka rörelsen, men också för att hindra rekrytering till kriminella gäng, säger Jakob Forssmed.

Myndigheter har tidigare kritiserat Fritidskortet och menat att det kan utnyttjas av just kriminella gäng. Forssmed menar dock att man har tagit till sig den kritiken och infört regler som motverkar sådant utnyttjande, rapporterar radiokanalen.

Kritiseras av tankesmedja

Fritidskortet har emellertid inte bara fått kritik från myndigheter.

Tankesmedjan Arena Idé har skrivit en rapport där man hävdar att Fritidskortet riskerar att stigmatisera utsatta, och leda till ineffektiv resursanvändning och brottslighet. Tankesmedjan oroar sig även för att Fritidskortet kan leda till en ”kommersialisering av det föreningsdrivna fritidslivet”.

De menar även att liknande satsningar i Järfälla kommun, i Norge och på Island har visat att reformer av det här slaget har ”låg träffsäkerhet”. Tankesmedjan menar att det vore bättre att öka det direkta stödet till föreningslivet samt investera mer i infrastruktur och tillgång.

Foto: Mike Scheid

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen