Ukraina fortsätter att intensifiera drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur.

För andra gången på bara en vecka har raffinaderiet i Ryazan träffats.

Enligt ukrainska medier har lokala invånare räknat fler än tio explosioner i regionen.

“Fler än 10 explosioner”

Högljudda explosioner hördes i ryska Ryazan tidigt på torsdagsmorgonen i den andra drönarattacken mot stadens oljeraffinaderi på bara sju dagar.

– Ryazan, en attack pågår, troligen mot ett lokalt raffinaderi. Lokalbor räknade till mer än 10 explosioner, skriver ukrainska Telegram-kanaler enligt Kyiv Post.

Gas och bensin

Ryazans oljeraffinaderi producerar bensin, diesel, flytande gas och flygbränsle.

Guvernör Pavel Malkov medger att en brand startat, men hävdar att det är fallande bråte som ligger bakom – i linje med vad ryska ledare brukar skylla på vid drönarattacker.

– På grund av fallande spillror utbröt en brand på ett företags område, menar han enligt Kyiv Independent.

Ryazan är beläget omkring 180 kilometer sydost om Moskva och 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns till Ryssland.

Uppgifter om fredsplan

Samtidigt kommer uppgifter om att ryska och amerikanska tjänstemän har arbetat fram en ny fredsplan.

Planen innebär bland annat att Ukraina skulle dra sig tillbaka från Donetsk, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Bakslag för Ukraina

ISW förklarar.

– Huvuddelen av den västerländska rapporteringen antyder att fredsavtalet skulle kräva att Ukraina: drar sig tillbaka från de oockuperade delarna av Donetsk och Luhansk oblasts; begränsar sin militär till 50 procent av dess nuvarande styrka; överger “nyckelkategorier av vapen”; och att Ukraina skulle få ospecificerade amerikanska säkerhetsgarantier, uppger tankesmedjan.

– Viss västerländsk rapportering antyder att avtalet skulle: förbjuda utländska trupputplaceringar i Ukraina; förbjuda Ukraina att ta emot utländska långdistansvapen som kan slå djupt in på ryskt territorium.

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen