Men verkligheten ger en helt annan bild av USA:s relation till Nato.

Enligt en granskning från Politico har Trumps hårda retorik inte följts av några konkreta åtgärder.

– USA har inte inlett någon debatt inom Nato eller utfärdat specifika direktiv om sin roll i alliansen, rapporterar tidningen med hänvisning till källor inom Nato.

Flera amerikanska tjänstemän bekräftar bilden. Trumpadministrationen har varken vidtagit några åtgärder eller ens inlett diskussioner om ett utträde ur Nato.

– Det finns inga bevis för att det är sant, säger en källa om Trumps hot att lämna försvarsalliansen.

”Bluff”

En diplomat vid Nato konstaterar att Trumps hot ”sällan översätts till en strukturell brytning med Nato".

– Låt oss inte glömma att alliansen fortfarande tjänar centrala strategiska intressen för USA, säger källan till tidningen.

En annan källa inom Nato kallar Trumps hot för en ”bluff”.

Upprepade inte hotet

Under natten till torsdagen svensk tid höll Trump ett tal till nationen. I talet upprepade han inte sitt hot om att lämna Nato.

– Det är förmodligen en omedelbar lättnad för högkvarteret i Bryssel. Men det betyder inte att krisen är över, framhåller TV2:s USA-korrespondent Lotte Mejhde i en analys.

Hon konstaterar att Trump fortfarande kräver att Natoallierade måste bidra till att säkra fri passage för olje- och gastransporter genom Hormuzsundet.

– Många i Europa delar inte denna bedömning. USA och Nato har fortfarande djupa sår att läka, skriver Mejhde.

”Kommer inte finnas där”

President Trump har riktat skarp kritik mot Natoallierade som inte vill hjälpa USA i kriget mot Iran. Enligt honom kommer den uteblivna hjälpen att få konsekvenser.

USA kommer inte längre att bistå de länder som ”inte har funnits där för dem”, framhöll presidenten i tisdags.

– Ni måste börja lära er att kämpa för er själva. USA kommer inte längre att finnas där för att hjälpa er, precis som ni inte fanns där för oss, skrev Trump på Truth Social.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Massiva drönarattacker mot ryska oljehamnar har lett till ett kraftigt fall i exporten.

På bara en vecka har Ryssland drabbats av förluster på upp emot 10 miljarder kronor, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftigt fall för oljeexport

En rysk kollaps är nära.

En serie drönarattacker mot viktiga oljehamnar i Ust-Luga och Primorsk har fått den ryska exporten att rasa.

Enligt uppgifter har exporten från den baltiska regionen sjunkit till ungefär en tredjedel jämfört med veckan innan.

– Som ett resultat har Kreml förlorat nästan tio miljarder i intäkter på bara en vecka, rapporterar Bloomberg.

Totalt föll Rysslands oljeexport med 43 procent under perioden 22–29 mars.

Volymerna har minskat från 4,072 miljoner till 2,318 miljoner fat per dag, och antalet tankfartyg som lämnar landets hamnar har minskat kraftigt.

– Oljesändningar via Östersjön föll till sin lägsta nivå sedan början av den fullskaliga invasionen, uppger tidningen.

Enorma ekonomiska förluster

Trots de minskade exportvolymerna har oljeintäkterna inte kollapsat fullt ut.

Tvärtom steg intäkterna till cirka 1,79 miljarder dollar per vecka – den högsta nivån sedan maj 2024.

Detta beror på stigande globala oljepriser.

Priset på rysk Uralsolja från Baltikum steg till 73,24 dollar per fat, medan andra leveranser nådde ännu högre nivåer.

Attacker mot hamnar

Den senaste tidens attacker har riktats mot strategiskt viktiga anläggningar.

Bland annat träffades oljehamnen i Primorsk för ungefär en vecka sedan, där flera lagringstankar började brinna och lastningen tillfälligt stoppades.

Efterföljande attacker har fortsatt att slå ut delar av infrastrukturen.

Bränder har rapporterats vid ett flertal tillfällen, och vissa oljetankar som tidigare inte träffats har fattat eld vid nya anfall.

För tre dagar sedan slog drönare till mot hamnen i Ust-Luga för femte gången på tio dagar.

Den upprepade beskjutningen har tvingat Ryssland att tillfälligt stoppa oljeexporten via flera viktiga hamnar, vilket ytterligare försvårat situationen för landets energisektor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska militära röster, som länge försvarat kriget, börjar nu ifrågasätta både Putin och krigets framtid.

Nu uppmanas Kreml att söka en väg mot fred, rapporterar RBC Ukraine.

Ökad oro i militära kretsar

Enligt analyser från Institute for the Study of War (ISW) har framgångsrika ukrainska attacker djupt inne i Ryssland skapat en ny våg av diskussioner inom ryska militärkretsar.

I dessa kretsar hörs allt fler röster som menar att kriget inte längre kan vinnas på nuvarande villkor.

– Västvärldens ekonomiska potential är “många gånger större” än Rysslands, säger en välkänd rysk ultranationalistisk  militär och politisk kommentator.

Samma röst varnar för att ukrainska drönarattacker utgör ett växande hot mot rysk infrastruktur.

Förändrad spelplan

De ukrainska angreppen mot kritiska mål har enligt flera ryska röster visat på en teknologisk och taktisk utveckling som överraskat den ryska sidan.

– De ryska styrkorna kommer inte kunna vända den dåliga situationen på slagfältet de kommande månaderna. De “ganska framgångsrika” ukrainska motattackerna har försämrat Rysslands möjligheter att fortsätta offensiven under 2026, sade en rysk ultranationalistisk militärbloggare nyligen.

Samtidigt framhålls att Ukraina tycks ligga steget före när det gäller drönarteknik och anpassning på slagfältet.

En annan kritik riktas mot den ryska militärledningen.

Deras reaktion på Ukrainas utveckling beskrivs som alltför långsam och ineffektiv.

“Dömda att förlora“

Utöver de militära motgångarna pekar ryska röster även på ekonomiska begränsningar.

– Ryssland kan inte producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att konkurrera med västvärldens ekonomiska kapacitet, och är därför “dömda att förlora“ och tvingas omedelbart lösa frågan om att avsluta kriget, uppger tidningen.

Den ökade pressen förstärks ytterligare av attacker mot viktiga mål som Ust-Luga hamnen i Leningradregionen, en av Rysslands största exporthamnar för oljeprodukter.

Upprepade attacker där har enligt rapporter lett till bränder och ytterligare oro kring säkerheten för landets kritiska infrastruktur.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen