4 aug 26

Fiasko för Trump – inget intresse alls

2026 04 24

Trumps nya “guldkort” har inte lockat till något större intresse.

I februari förra året lanserade Trump-administrationen det så kallade “guldkortet”.

Planen var att icke-amerikanska medborgare skulle få förtur i visumkön genom att köpa ett sådant kort för en miljon dollar – motsvarande drygt nio miljoner svenska kronor.

USA:s handelsminister Howard Lutnick sade tidigare att den amerikanska regeringen sålt guldkort för 1,3 miljarder dollar på bara några dagar.

Men nu låter det annorlunda.

Fiasko

Guldkortet skulle enligt Lutnick dra in stora pengar till statskassan och till och med bidra till att balansera budgeten.

Men i samband med att ministern vittnade i kongressen så säger Lutnick att guldkortet bara har utfärdats till en enda person, rapporterar NBC News.

– Vilket tycks ligga en bit under vad som tidigare hävdats, rapporterar kanalen.

Hävdar hundratals

Intresset för guldkortet tycks vara svagt.

Men Lutnick säger att det är på grund av att “granskningsprocessen är den mest seriösa i regeringens historia”.

– De har nyligen godkänt en person, och det står hundratals i kön. De ville säkerställa att de gjorde det helt perfekt, säger handelsministern enligt CBS News.

Läs mer: Nato sätter ner foten – ”Trump kan inte göra det”

Så fungerar det

Donald Trump tillkännagav programmet förra året och marknadsförde det då som en snabbväg för rika utlänningar att säkra lagligt uppehållstillstånd i USA, samt som ett sätt att generera intäkter till statskassan.

Ansökningarna för det nya visumet öppnade i december, och på den officiella webbplatsen för guldkortet står det att det kan hjälpa utlänningar att få sitt uppehållstillstånd godkänt på “rekordtid”.

Finns i andra länder

Trump-administrationens gyllene visa är inte unikt för USA.

Liknande upplägg finns i flera andra länder – däribland Spanien, Grekland, Malta och Australien.

Läs mer: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

10 september 2026

Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

2026 09 10

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är osäkerheten stor.

År 1620 anlades en hammarsmedja i Virsbo. Den var i drift fram till 1891.

Några år senare startade Herman Lagercrantz en smidesverksamhet vid platsen.

På senare år har företaget Forgex arbetat med metall, bland annat som underleverantör till Volvo.

Men nu har Volvo i Köping, som är företagets största kund, beslutat att de inte längre vill köpa kugghjul från Forgex – och samtliga 69 anställda har fått besked om varsel, rapporterar Dagens Arbete.

Förlorar jobbet

Alla 66 arbetare på golvet förlorar sina jobb, medan tre tjänstemän blir kvar tills vidare.

IF Metalls klubbordförande Vidar Antonsen kommenterar.

– Det är ta mig fan skapligt förnedrande för folk att komma hit och höra ”du är arbetsbefriad, du är inte önskvärd här”, säger han om att kommunikationen från ledningen varit bristfällig.

Vd Per Axelsson menar att man hade velat kommunicera saken tidigare, men att det blev försenat.

“Tungt för samhället”

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är framtiden osäker.

Det slår hårt mot samhället, fortsätter Antonsen.

– Det är tungt både för smedjan och för det lilla samhället Virsbo, säger han till SVT.

För få arbetare

Enligt honom har många vid fabriken arbetat där i över 30 år.

14 personer som har fått besked om varsel kommer att jobba kvar under uppsägningstiden. Men det menas att det är alldeles för få för att klara av det arbete som är kvar.

Historien i Virsbo

Här är några milstolpar som Forgex lyfter fram om historien i Virsbo:

- 1620: En hammarsmedja anlades i Virsbo. 

- 1897: Herman Lagercrantz köper anläggningen av kung Oscar II. 

- 1930: Smide och bearbetning dominerar. Tillverkningen av stålrör utvecklas. 

- 1986: Wirsbo Bruks AB förvärvar produktionen i Kolsva. 

- 1989: Smidesdivisionen blir ett separat företag, Wirsbo Smide AB, med två enheter.

- 1997: Componenta förvärvar Wirsbo Smide, som ingår i ASKO Components, och bolaget blir Componenta Wirsbo AB.

- 2017: Forgex förvärvar Componenta Wirsbo.

 Foto: D. Wiadro

Text: Redaktionen

10 september 2021

”Veckor kvar” – nytt vapen kommer slå ner i Ryssland

2026 09 10

Det är bara “veckor kvar” innan Ukraina testar sin nya robot i fält.

Det utdragna kriget har tvingat Ukraina till militär innovation.

Kyjivs styrkor presenterar återkommande olika former av drönare som ska slå till mot ryska måltavlor till havs och på land. Och nu är det bara “veckor kvar” tills nästa vapen är redo.

Det rör sig om den nya kryssningsroboten FP-7, rapporterar United24Media.

“Veckor kvar”

Ukrainas ballistiska robot FP-7 genomgår nu militära tester och kan tas i operativt bruk inom några veckor.

Det berättar Fire Point-toppen Iryna Terekh.

– Det handlar om veckor, inte månader. Vi suddar ut doktrinen om det djupa bakre området från de ryska militära vokabulären, säger Terekh.

Ska slå ner i Ryssland

Det är det ukrainska försvarsföretaget Fire Point som utvecklar roboten.

Enligt utvecklarna ska FP-7-roboten ha en räckvidd på uppemot 300 kilometer.

Och Fire Points medgrundare Denis Shtilerman har tidigare sagt att det första riktiga testet ska genomföras mot Ryssland.

– Nu går vi över till att testa på våra ”kära” grannar.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Nästa ska nå Moskva

Vid sidan om FP-7-roboten fortsätter även Fire Point att utveckla FP-9-roboten.

Den ska kunna nå hela vägen till Moskva, rapporterar Kyiv Independent.

– FP-9 kommer enkelt att kunna slå mot mål i Moskva eftersom den har en mycket hög nedslagshastighet, säger Shtilerman.

FP-9-roboten bedöms vara något längre från operativt bruk än FP-7-roboten.

Inga tecken

Det finns i nuläget inga tecken på att de USA-ledda fredsförhandlingarna är nära att resultera i ett eldupphör eller ett fredsavtal.

Trump-administrationen har under en längre tid försökt få till en överenskommelse mellan Ryssland och Ukraina. Men Moskva och Kyjiv bedöms stå allt för långt ifrån varandra för att kunna komma överens.

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen