Den moldaviska ledaren har tidigare utlyst nödläge och framhållit att Ryssland kommer att göra allt för att påverka valutgången.

– Moskvas mål är tydligt. De vill erövra Moldavien genom valurnorna, använda oss mot Ukraina och förvandla oss till en språngbräda för hybridattacker mot Europeiska unionen, sade hon i ett tal tidigare i september.

Fiasko för Putin

På måndagsförmiddagen var nästan alla röster räknade och resultatet stod klart.

Det styrande och EU-vänliga partiet Pas kammar  hem 50,16 procent av rösterna medan det proryska alternativet Patriotiska blocket inte når mer än 24,19 procent. Därmed får Pas majoritet i de 101 platserna i Moldaviens parlament.

Detta trots uppgifter om direkta order från Kreml om en större påverkansoperation inför valet för att få bort Sandus parti från makten.

Enligt uppgifter till BBC handlade det bland annat om ett hemligt ryssfinansierat nätverk som försökte störa valet genom att betala deltagare för att sprida pro-rysk propaganda.

– Vi har hittat kopplingar mellan det hemliga nätverket och den moldaviske oligarken Ilan Shor – sanktionerad av USA för "Kremls illvilliga påverkansoperationer" och nu på flykt i Moskva. Storbritannien har också sanktionerat honom för korruption, uppger kanalen.

Hyllas runtom i Europa

Dagen efter valet har resultatet hyllats av flera europeiska ledare, bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– Inga försök att så rädsla och splittring kunde hindra er beslutsamhet, framhåller hon på X.

– Det krävdes verkligt mod från det moldaviska folket och Maia Sandu personligen för att vinna valet, fyller den polska premiärministern Donald Tusk i och tillägger att Moldavien “räddat demokratin”.

EU-kandidat

Moldavien ansökte om EU-medlemskap 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024.

Nu kan vägen mot medlemskap fortsätta.

– Moldavien kommer att ha chansen att fortsätta stärka sin demokrati, skydda sitt land och fortsätta in integration in i EU, säger Sandu enligt Newsweek.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Uppgifterna kommer på tisdagseftermiddagen.

Explosionen har inträffat i delrepubliken Tatarstan.

Närmare bestämt skedde det i en fabrik i staden Nizhnekamsk, rapporterar Kyiv Independent.

Över 70 skadade

Explosionen inträffade vid en av Rysslands största petrokemiska anläggningar i Tatarstan på tisdagen.

Minst två personer har dött och 72 har skadats enligt Sibur, företaget som äger anläggningen.

Explosionen inträffade vid Nizhnekamskneftekhims fabrik för syntetiskt gummi i staden Nizhnekamsk, en nyckelanläggning inom Rysslands petrokemiska sektor.

Företaget uppger att händelsen orsakades av ett "utrustningsfel".

Kraftig brand

Telegram-kanaler rapporterar att en brand utbrutit vid en pumpanläggning utomhus och har spridit sig över cirka 1 500 kvadratmeter.

Initiala rapporter från sociala medier gjorde gällande att det kan ha rört sig om en drönarattack – men det är ingenting som är bekräftat.

Räddningstjänsten har skickats till platsen och ska ha inlett släckningsarbete.

Nya attacker

Bekräftade ukrainska drönarattacker har dock inträffat på flera håll.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot rysk försvarsindustriell infrastruktur i Rostov- och Samara-oblasterna under natten mellan den 29 och 30 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Källor uppger

ISW fortsätter.

– Den ryska oppositionskanalen Astra rapporterade den 30 mars, med hänvisning till källor inom räddningstjänsten i Rostov oblast, att ukrainska angrepp skadade två produktionsverkstäder vid Atlant Aero-drönarutvecklings- och produktionsanläggningen i Taganrog, som tillverkar attackdrönare av typen Molniya, spaningsdrönare samt komponenter till Orion-spaningsdrönare, uppger tankesmedjan.

– Astras källor uppgav också att de ukrainska angreppen skadade ett lager och en administrationsbyggnad vid Beriev-flygplansfabriken i Taganrog.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Ryssland har allt större problem med att rekrytera soldater.

Enligt en ny rapport har Putin hamnat i en återvändsgränd och kan ta till tvångsåtgärder, rapporterar RBC Ukraine.

Rekryteringen har kört fast

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) har den ryska rekryteringen nått ett kritiskt läge, särskilt inom de så kallade obemannade systemstyrkorna  för drönarenheter.

– Rekryteringskampanjen i praktiken har “nått en återvändsgränd”, uppger en en rysk militärbloggare.

Orsaken är att många rekryter erbjuds vanliga kontrakt, vilket skapar oro för att de senare ska skickas till fronten som infanteri.

– Drönarspecialister bör inte användas i anfallsenheter, framhåller bloggaren, och kritiserar det ryska försvarsdepartementet för att inte kunna bygga moderna och effektiva drönarförband.

Färre frivilliga

Enligt ISW har Ryssland försökt locka nya soldater med ekonomiska incitament och särskilda kampanjer, bland annat riktade mot studenter.

Men systemet verkar inte längre fungera.

Tidigare kunde höga engångsbetalningar locka frivilliga, men den metoden tappade effekt i slutet av 2025.

I januari 2026 sjönk rekryteringen till och med under nivåerna för förlusterna.

– Rekryteringsnivåerna har fallit under förlusterna för första gången sedan 2022, konstaterar rapporten.

Det innebär i praktiken att Ryssland förlorar fler soldater än man kan ersätta, vilket skapar ett växande problem vid fronten.

Kan tvinga till tvångsinkallelser

ISW bedömer nu att Kreml förbereder sig för begränsade och stegvisa tvångsinkallelser av reservister.

Syftet är inte nödvändigtvis att bygga upp en större armé, utan snarare att täcka de stora förlusterna i Ukraina.

Samtidigt har tidigare ryske ledaren och nuvarande vice ordförande i säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sagt att det inte finns något behov av en ny mobilisering, vilket visar på en viss motsättning i budskapen från rysk ledning.

Ryssland genomförde en så kallad delvis mobilisering i september 2022, trots att Kreml kort innan hade förnekat att någon mobilisering var på gång.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen