Den moldaviska ledaren har tidigare utlyst nödläge och framhållit att Ryssland kommer att göra allt för att påverka valutgången.

– Moskvas mål är tydligt. De vill erövra Moldavien genom valurnorna, använda oss mot Ukraina och förvandla oss till en språngbräda för hybridattacker mot Europeiska unionen, sade hon i ett tal tidigare i september.

Fiasko för Putin

På måndagsförmiddagen var nästan alla röster räknade och resultatet stod klart.

Det styrande och EU-vänliga partiet Pas kammar  hem 50,16 procent av rösterna medan det proryska alternativet Patriotiska blocket inte når mer än 24,19 procent. Därmed får Pas majoritet i de 101 platserna i Moldaviens parlament.

Detta trots uppgifter om direkta order från Kreml om en större påverkansoperation inför valet för att få bort Sandus parti från makten.

Enligt uppgifter till BBC handlade det bland annat om ett hemligt ryssfinansierat nätverk som försökte störa valet genom att betala deltagare för att sprida pro-rysk propaganda.

– Vi har hittat kopplingar mellan det hemliga nätverket och den moldaviske oligarken Ilan Shor – sanktionerad av USA för "Kremls illvilliga påverkansoperationer" och nu på flykt i Moskva. Storbritannien har också sanktionerat honom för korruption, uppger kanalen.

Hyllas runtom i Europa

Dagen efter valet har resultatet hyllats av flera europeiska ledare, bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– Inga försök att så rädsla och splittring kunde hindra er beslutsamhet, framhåller hon på X.

– Det krävdes verkligt mod från det moldaviska folket och Maia Sandu personligen för att vinna valet, fyller den polska premiärministern Donald Tusk i och tillägger att Moldavien “räddat demokratin”.

EU-kandidat

Moldavien ansökte om EU-medlemskap 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024.

Nu kan vägen mot medlemskap fortsätta.

– Moldavien kommer att ha chansen att fortsätta stärka sin demokrati, skydda sitt land och fortsätta in integration in i EU, säger Sandu enligt Newsweek.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland planerar att tillverka upp till 120 000 glidbomber i år, varnar ukrainsk underrättelsetjänst, inklusive nya versioner som kan nå längre in i Ukraina, rapporterar Reuters.

Ökar bombernas räckvidd

Ryssland har ökat produktionen av glidbomber sedan invasionen 2022 och planerar nu upp till 120 000 enheter under 2025.

Cirka 500 av dem uppges vara nya långdistansbomber som kan flyga upp till 200 km.

– Det är möjligt att skjuta ner dem, men mängden som produceras… är enorm, säger Vadym Skibitskyi, vice chef för Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst GUR.

– Detta är ett hot. Ett hot som vi måste reagera på, på rätt sätt.

Både nya och uppgraderade bomber kan slå mot mål långt bakom frontlinjerna, vilket ökar hotet mot städer som Kharkiv och Kherson.

LÄS MER: Rysk truppkoncentration utslagen – var på väg till Pokrovsk

Massproduktion av drönare

Ukraina uppskattar att ryska styrkor skjuter mellan 200 och 250 glidbomber dagligen.

Samtidigt planerar Ryssland att producera cirka 70 000 långdistansdrönare i år, inklusive 30 000 Shahed-drönare som används mot energisystem.

– De började med 30 drönare per månad, nu kan 30 drönare träffa ett enda mål, säger Skibitskyi.

Han förväntar sig att attackerna mot gas- och energiinfrastrukturen kommer att fortsätta under vintern.

– De vill definitivt bryta ned oss. Detta destabiliserar den inhemska situationen.

Han menar att liknande bomber och drönare används för att pressa Ukraina mot förhandlingar.

Nordkoreas roll

Nordkorea har samtidigt startat egen massproduktion av kort- och medeldistansdrönare.

Skibitskyi uppger att Nordkorea sedan 2023 har levererat totalt 6,5 miljoner artillerigranater till Ryssland, och att landet har utnyttjat tillfället för att bygga nära band med Kreml efter Rysslands invasion av Ukraina.

– De lär sig och studerar sina erfarenheter (från detta krig) för att kunna utöka produktionen på egen mark, säger Skibitskyi.

Nordkoreanska trupper har också deltagit i strider i Ryssland för att avlasta ryska styrkor och skapa förhandlingsfördelar.

LÄS MER: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Foto: C Cruttenden

Text: Redaktionen