Finansinspektionen varnar för en särskilt bedrägerimetod som har blivit vanligare på senare tid.

Det handlar om att bedragare använder sig av falska låneerbjudanden för att lura konsumenter på pengar.

Bedragarna kan också utge sig för att komma från just FI – och kan i vissa fall hota med att konsumenten ska hamna i fängelse.

Beskrivs som ”hänsynslösa”

Falska löften om lån har blivit allt vanligare under det första halvåret 2025, och FI har varnat för 108 namn på misstänkta bedragare.

Bedragare lockar konsumenter genom att erbjuda ett lån på villkoret att konsumenten betalar in en avgift i förskott, ofta några tusenlappar. Sedan betalas lånet aldrig ut, och bedragaren gör sig otillgänglig.

– Det här rör sig om hänsynslösa bedragare som riktar in sig på konsumenter som befinner sig i en utsatt ekonomisk situation, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, i ett uttalande.

Riktiga långivare tar ingen avgift i förskott, understryker hon.

– Seriösa långivare erbjuder inte lån mot förskottsbetalning. Räntor och eventuella avgifter betalar du i efterhand. Får du ett sådant erbjudande ska du lägga på luren eller blockera personen, förklarar hon.

Falska löften och hot

Konsumenten pressas att fatta ett snabbt beslut och lockas med löften om att slippa ränta samt att ingen kreditupplysning tas, om man bara betalar avgiften.

Om konsumenten börjar ifrågasätta bedrägeriet kan bedragaren skrämmas genom att hota med inkasso eller till och med fängelse om inte avgiften betalas.

Bedragarna utger sig ofta för att komma från myndigheter, exempelvis FI.

Under sommaren är många extra sårbara, därför vill FI varna just nu.

– Så här inför sommaren vill vi uppmärksamma konsumenter, som kanske har det särskilt svårt att få ekonomin att gå ihop, på att bedragare försöker utnyttja konsumenter på det här sättet. Du ska aldrig låna pengar av någon som saknar tillstånd hos FI, säger Moa Langemark.

Foto: P. van Eijk

Text: Redaktionen

Bedrägerivågen i Sverige fortsätter att ställa till med problem.

Den här gången är det mediebolaget Schibsted vars varumärke har kapats av bedragarna.

Falska fakturor cirkulerar därmed – där bedragaren försöker lura folk  på pengar.

Oväntad faktura

Larm kommer nu om att falska fakturor skickas ut som ser ut att komma från Schibsted – bolaget bakom bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet.

Så här lyder den falska fakturan enligt Råd & Rön:

– Tyvärr kunde vi inte behandla betalningen för utestående Schibsted-fakturans referensnummer på grund av: kreditkort eller alternativ faktureringsmetod saknas eller är inte registrerad.

– För att säkerställa oavbruten användning av våra tjänster, kontrollera att kreditkortet på ditt konto är aktivt eller uppdatera faktureringsmetoden.

Betala inte

Den som får den här typen av meddelande gör rätt i att radera det – och inte under några omständigheter följa uppmaningarna.

I mejlet finns en länk som bedragaren vill att det tilltänkta offret ska klicka på i syfte att få den att lämna känslig information.

Läs mer: Glädjebesked för hushållen: Kraftig nedgång på väg

Det är en bluffaktura

En bluffaktura är en falsk faktura som skickas av bedragare. 

Syftet är att lura privatpersoner eller företag att betala för något de inte har beställt. Den falska fakturan är ofta väldigt lik en äkta, och bedragarnas förhoppning är att mottagaren betalar den utan att ifrågasätta innehållet.

Nordeas tips

Nordea har upprättat några tips till den som vill undvika att bli bedragen:

- Betala aldrig en faktura för en vara eller tjänst som du inte har beställt eller känner till.

- Var noga med att granska avsändarens namn och kontaktuppgifter, samt kontonumret. Om något av dessa inte stämmer eller ser misstänkt ut, ring avsändaren och kontrollera.

- Om du får en faktura från en känd affärspartner som hävdar att de har nytt kontonummer, kontakta källan och verifiera att det stämmer.

Läs mer: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Foto: S. Philips

Text: Redaktionen