Det menar experten Jessica Weiss.

I en tid då många upplever sparhets – eller en vilja att hålla tillbaka på utgifterna – så finns det ändå vissa saker som går bra att spendera pengar på utan att känna sig skyldig.

Det rapporterar CNBC.

Tre saker

Den första saken som Weiss tar upp är livemusik.

– När vi sjunger tillsammans frigör våra hjärnor oxytocin och endorfiner som skapar det som sociologen Émile Durkheim kallade ”kollektivt sprudlande” – den livliga känslan av samhörighet som sköljer över en folkmassa, skriver hon.

Aktiviteter och kaffe

Weiss menar även att man utan problem kan spendera pengar på aktiviteter för att stärka relationer med andra.

Hon hänvisar till en Harvardstudie som visar att nära relationer förutspår lycka bättre än genetik, rikedom eller berömmelse.

En annan sak som kan vara värd pengarna är små glädjeköp – som exempelvis kaffe.

– Din hjärnas njutningssystem föredrar flera små träffar framför en stor. Det där specialkaffet för 4 dollar två gånger i veckan ger mer kumulativ glädje än en 400-dollarspryl.

Viktigt att hålla koll

Överspenderande är dock alltjämt ett stort problem – och den certifierade finansiella terapeuten Khwan Hathai understryker att det har mer att göra med psykologi än någonting annat.

– Att ta itu med överkonsumtion ur ett rent finansiellt perspektiv är ofta otillräckligt. Man måste fördjupa sig i de psykologiska dimensionerna av sina utgiftsvanor för att åstadkomma en varaktig förändring, säger Hathai till USA Today.

Flera anledningar

Det finns flera anledningar till överkonsumtion, enligt experterna.

Här är de tre främsta:

- Socialt tryck: Vissa kan se utgifter som en form av socialt bevis och förknippar materiella inköp med självkänsla eller status.

- “Lifestyle creep”: “Lifestyle creep" är ett fenomen som uppstår när dina utgifter oavsiktligt kryper upp när din inkomst ökar.

- Emotionella impulsköp: Shopping ökar känslan av personlig kontroll, vilket tyder på att det sannolikt kommer att lindra nedstämdhet.

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Det har pratats om en eventuell ekonomisk återhämtning i höst, med förhoppningar om att konsumtionen ska komma igång igen.

Men nu kommer uppgifter om att var fjärde svensk riskerar en tung ekonomisk smäll i höst.

Tung ekonomisk smäll

Var fjärde svensk spenderade mer pengar än planerat under sommarens semester, enligt en undersökning från Länsförsäkringar.

Hälften av dessa svarar till och med att den överskridna semesterbudgeten kommer att påverka deras ekonomi resten av året.

Många uppger därför att de kommer att skära ned på sitt sparande och/eller sin konsumtion.

– Att sparandet minskar är oroande och det påverkar särskilt kvinnor och låginkomsttagare. Sparandet gör att man blir mer skyddad om något oväntat händer, och på sikt förbättrar det möjligheten att exempelvis köpa ny bostad eller andra större inköp, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg i ett uttalande.

Drar ner på konsumtionen

25 procent av svenskarna svarar alltså att de har spenderat för mycket pengar på semestern och att de därför kommer att dra ner på sina utgifter i höst.

35 procent uppger att de kommer att dra ner på sitt sparande.

16 procent kommer att minska sina vardagsutgifter, medan 14 procent kommer att skjuta upp större inköp.

Det är dåliga nyheter för dem som hoppas på att konsumtionen ska komma igång ordentligt i höst.

Men framför allt är det ett tungt bakslag för många hushåll.

När man överskrider sin budget, i det här fallet semesterbudgeten, så leder det inte bara till ekonomiska problem. Många drabbas också av stress och ångest.

”Allvarliga hälsoproblem”

26 procent svarar att de känner sig stressade till följd av semesterutgifterna, och 16 procent har ångest. Bland ensamstående har hela 32 procent ångest.

– Det här är allvarligt då långvarig ekonomisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem i form av depression, sömnproblem och ohälsosamma levnadsvanor. Det är därför viktigt att man inte blundar för problemen utan istället tar tag i dem och mejslar fram konkreta åtgärder för att få ekonomin i balans, säger Stefan Westerberg.

Foto: Emil Kalibradov

Text: Redaktionen