Expert: svenska folket kan köras över om euron

2026 04 06

Att köra över folket är ingen bra idé, varnar en expert.

2003 röstade 55,91 procent av svenska folket nej till att införa euron som valuta.

Vissa politiker vill dock införa euron i alla fall, utan någon ny folkomröstning.

Det är ingen bra idé, varnar en statsvetare.

Många är emot euron

Det har gått över två decennier sedan folkomröstningen, men stödet för att införa euro i Sverige är fortfarande svagt.

2026 års mätning från SOM-institutet visar att 46 procent tycker att det är ett dåligt förslag att införa euro i Sverige, medan bara 25 procent tycker att det är ett bra förslag, rapporterar DN.

Vissa förespråkar dock att man bör göra som när högertrafiken infördes trots att folket hade röstat nej; strunta i resultatet och genomföra förändringen i alla fall.

Bland politiker har bland annat Centerns partiledare Elisabeth Thand Ringqvist förespråkat en sådan lösning.

Men statsvetare varnar för konsekvenserna.

Varnar för att köra över folket

Att köra över svenska folket är ingen bra idé, menar Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Riksdagen hade kunnat välja en annan väg i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet och avstå från att hålla en folkomröstning – men nu när vi har haft en folkomröstning och den fungerade ganska bra tycker jag att det vore konstigt att byta politik utan en ny folkomröstning, säger Lindvall till tidningen.

Han menar att folkomröstningen, som hade högt valdeltagande, har stärkt hela EU-projektets legitimitet i svenskars ögon.

– Det faktum att man fick möjlighet att delta i beslutet om euron kan faktiskt ha stärkt stödet för EU genom att människor inte uppfattar det som någon slags orubblig process som medborgarna saknar inflytande över, säger statsvetaren till tidningen.

Kan bli folkomröstning 2030

Men Centerpartiet kan alltså tänka sig att införa euron utan att hålla en ny folkomröstning.

Liberalerna och Sverigedemokraterna har å sin sida kommit överens om att en folkomröstning om euron ska hållas år 2030 om partierna får sin vilja igenom. Förslaget ingår i det så kallade Sverigelöftet, ett avtal mellan de två partierna.

– Mitt parti gillar folkomröstningar, mitt parti älskar folkomröstningar till och med, så jag tycker det är en alldeles utmärkt lösning på den frågan – även om vi inte är överens i sak, sade Jimmie Åkesson (SD) i samband med att överenskommelsen presenterades, enligt GP.

SD är emot euron medan L är för.

– Jag känner mig ganska trygg i mina argument så att vi, när vi står i eurokampanjen 2030, kommer kunna gnabbas om det där. Sedan vinner nej-sidan naturligtvis som vanligt, tror SD-ledaren, enligt tidningen.

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

Rysk flygbas under attack

2026 07 08

Ukraina har slagit till mot flera ryska måltavlor under natten.

Tidigt på onsdagsmorgonen kommer uppgifter om att Ukraina har slagit till mot åtminstone tre måltavlor i Ryssland.

En flygbas i Voronezj, ett oljeraffinaderi i Saratov och en petrokemisk anläggning i Tatarstan har träffats av drönare.

Bilder och filmklipp på sociala medier visar omfattande bränder vid platserna.

Attack mot flygbas

Flygbasen Borisoglebsk i Voronezj oblast har träffats av drönare och en brand har uppstått.

Vid flygbasen finns bland annat stridsflygplan av typerna Su-34, Su-35S och Su-30SM, rapporterar Ukrainska Pravda.

Det är dock i nuläget oklart exakt vad det är som har träffats.

Och olja

Även ett oljeraffinaderi i Saratov oblast har satts i brand under nattens attacker, uppger Kyiv Independent.

Saratov ligger ungefär 460 kilometer öster om den ukrainska gränsen mot Ryssland.

Rysslands försvarsdepartement utfärdade en varning om drönarhot – men luftförsvaret lyckades inte få ner de ukrainska drönarna, som slog mot oljeraffinaderiet.

Saratovs oljeraffinaderi är en del av oljebolaget Rosneft och är en av de äldsta oljeanläggningarna i Volgaregionen. Det försörjer de ryska styrkorna med bränsle.

Petrokemisk anläggning

Samtidigt har en petrokemisk anläggning i Tatarstan attackerats.

På sociala medier syns bilder och filmklipp som visar anläggningen i brand.

Många av Ukrainas attacker riktas mot rysk energiinfrastruktur och annan infrastruktur som bedöms bidra till finansieringen av Kremls krig – som nu har pågått i nästan fyra och ett halvt år.

“40 dagar”

Ukraina fortsätter att intensifiera sina långdistansattacker mot Ryssland.

Detta efter att president Volodymyr Zelenskyj mot slutet av juni gav besked om en 40 dagar lång SBU-operation, rapporterar Kyiv Post.

– Jag godkände en 40 dagar lång operation för tjänsten, riktad mot angriparstaten med målet att tvinga den att avsluta kriget.

SBU är Ukrainas säkerhetstjänst.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Fyra gånger sämre – katastrof för Putin

2026 07 08

Putin nås av rena katastrofsiffror.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina går inte enligt plan.

Nu kommer nya siffror som avslöjar hur mycket sämre den ryska krigsmaskinen har blivit på bara ett år.

Fyrfaldig försämring – mardröm för Kreml

Takten för Rysslands framryckningar i Ukraina minskar kraftigt.

I juni har takten minskat fyrfaldigt jämfört med samma månad förra året, uppger en högt uppsatt Nato-tjänsteman, rapporterar ukrainska Pravda.

– De ryska truppernas framryckningstakt i juni var i genomsnitt endast 3,79 km² per dag, säger tjänstemannen till tidningen.

– Under samma period förra året avancerade Ryssland cirka 16 km² per dag. Detta är alltså ungefär en fyrfaldig minskning av dagliga framryckningar med mer än 5000 km² territorium som Ryssland fortfarande vill ta, förklarar tjänstemannen.

Ukrainska styrkor har alltså blivit allt mer framgångsrika i sitt försvar av landet.

Vladimir Putin nås nu av den ena negativa siffran efter den andra, samtidigt som ekonomiska problem och ukrainska motattacker långt inne i Ryssland skapar ett växande missnöje inom den ryska befolkningen.

Putin fortsätter hävda stora segrar

Nato-tjänstemannen menar att det är osannolikt att Moskva kommer kunna nå sina mål inom de tidsramar som de själva har satt upp.

Men Putin och Kreml hävdar envist att man når stora framgångar på slagfältet, i ett försök att rädda sitt ansikte och hålla igång propagandaapparaten.

– Samtidigt fortsätter Putin att ständigt flytta gränsen och hävdar att varje vunnen kilometer är en stor seger, säger tjänstemannen till tidningen.

Trots de ryska motgångarna så bedömer Nato att Ryssland ännu inte är redo att överge sina mål i Ukraina.

1,4 miljoner ryska soldater uppges ha dödats eller skadats, men trots det visar Putin inget intresse för att få ett slut på kriget. Åtminstone inte officiellt.

Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski tror dock att någonting kan vara på väg att förändras i den bemärkelsen.

Sikorski antyder att Putin på allvar har börjat fundera över hur länge han kommer kunna fortsätta kriga och huruvida det är vettigt att fortsätta, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen