Expert: svenska folket kan köras över om euron

2026 04 06

Att köra över folket är ingen bra idé, varnar en expert.

2003 röstade 55,91 procent av svenska folket nej till att införa euron som valuta.

Vissa politiker vill dock införa euron i alla fall, utan någon ny folkomröstning.

Det är ingen bra idé, varnar en statsvetare.

Många är emot euron

Det har gått över två decennier sedan folkomröstningen, men stödet för att införa euro i Sverige är fortfarande svagt.

2026 års mätning från SOM-institutet visar att 46 procent tycker att det är ett dåligt förslag att införa euro i Sverige, medan bara 25 procent tycker att det är ett bra förslag, rapporterar DN.

Vissa förespråkar dock att man bör göra som när högertrafiken infördes trots att folket hade röstat nej; strunta i resultatet och genomföra förändringen i alla fall.

Bland politiker har bland annat Centerns partiledare Elisabeth Thand Ringqvist förespråkat en sådan lösning.

Men statsvetare varnar för konsekvenserna.

Varnar för att köra över folket

Att köra över svenska folket är ingen bra idé, menar Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Riksdagen hade kunnat välja en annan väg i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet och avstå från att hålla en folkomröstning – men nu när vi har haft en folkomröstning och den fungerade ganska bra tycker jag att det vore konstigt att byta politik utan en ny folkomröstning, säger Lindvall till tidningen.

Han menar att folkomröstningen, som hade högt valdeltagande, har stärkt hela EU-projektets legitimitet i svenskars ögon.

– Det faktum att man fick möjlighet att delta i beslutet om euron kan faktiskt ha stärkt stödet för EU genom att människor inte uppfattar det som någon slags orubblig process som medborgarna saknar inflytande över, säger statsvetaren till tidningen.

Kan bli folkomröstning 2030

Men Centerpartiet kan alltså tänka sig att införa euron utan att hålla en ny folkomröstning.

Liberalerna och Sverigedemokraterna har å sin sida kommit överens om att en folkomröstning om euron ska hållas år 2030 om partierna får sin vilja igenom. Förslaget ingår i det så kallade Sverigelöftet, ett avtal mellan de två partierna.

– Mitt parti gillar folkomröstningar, mitt parti älskar folkomröstningar till och med, så jag tycker det är en alldeles utmärkt lösning på den frågan – även om vi inte är överens i sak, sade Jimmie Åkesson (SD) i samband med att överenskommelsen presenterades, enligt GP.

SD är emot euron medan L är för.

– Jag känner mig ganska trygg i mina argument så att vi, när vi står i eurokampanjen 2030, kommer kunna gnabbas om det där. Sedan vinner nej-sidan naturligtvis som vanligt, tror SD-ledaren, enligt tidningen.

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

19 maj 2026

Stor kris i Ryssland – får inte plats längre

2026 05 20

Ryssland står inför ett stort problem.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har de ryska styrkorna lidit stora förluster. Både materiellt och när det gäller soldater.

Och nu har Ryssland stött på ett nytt problem.

Militärsjukhusen är fulla och kan inte ta emot fler skadade soldater, rapporterar Ukrainska Pravda.

Civila lösningar

Istället har Ryssland nu tvingats att använda civila sjukhus och kliniker för att ta hand om de som skadats i strid.

Och det finns också flera exempel där den ryska befolkningen får stå tillbaka.

– Ett exempel är staden Omsk. I slutet av 2025 stängde lokala myndigheter där en kvinnohälsoklinik och har nu avsatt nästan 2 miljoner rubel för renovering av lokalerna för att överlåta dem till försvarsministeriet för att vårda veteraner från kriget mot Ukraina, uppger tidningen.

Svårt för personal

Många soldater vårdas också på civila sjukhus, vilket i många fall skapar stora utmaningar för personal och övriga patienter.

– De militära patienterna har konsumerat nästan all antibiotika och förbrukningsvaror som behövs för att behandla civila, säger en före detta sjuksköterska vid ett sjukhus i Sankt Petersburg, enligt tidningen.

– De beter sig fruktansvärt. Det är förståeligt att det är PTSD, men det hade gått bortom alla gränser. Alkoholleveranser kom ständigt, soptunnorna var fulla med flaskor och de ignorerade läkare och sjuksköterskor.

Många skadade och döda

I förra veckan kom nya rapporter om det totala antalet dödade och skadade i kriget i Ukraina.

Ryssland hade vid årsskiftet förlorat omkring 352 000 soldater, enligt beräkningar från den ryska nyhetssajten Meduza. De officiella siffrorna ligger lägre, men mörkertalet antas vara stort.

För Ukrainas del ligger antalet på mellan 100 000 och 140 000, enligt tankesmedjan CSIS.

Utöver de dödade uppges Ryssland ha över 1 miljoner skadade soldater på slagfältet sedan krigets start, rapporterar Dagbladet.

För Ukraina är siffran ungefär hälften så stor.

Foto: P. Egorov

Text: Redaktionen

19 maj 2026

Rysk minister säger emot Putin helt öppet

2026 05 19

Putin pressas från flera håll.

Ryssland och dess diktator Vladimir Putin är just nu hårt pressade.

Nu går en rysk minister emot Putin – och säger en obekväm sanning om landets situation.

Putin har förnekat – ministern erkänner

Vladimir Putin vill gärna styra narrativet om Ryssland och dess tillstånd.

Men i en intervju med den ryska tidningen RBK motsägs Putin av ekonoministern Maxim Reshetnikov, rapporterar TV2.

Den ryska ekonomin är hårt pressad efter åren av krig med Ukraina.

Även ukrainska attacker mot oljeinfrastruktur har skapat stora problem för Putinregimen.

Den ryske ekonomiministern erkänner dessa problem i intervjun.

Reshetnikov pekar dessutom ut ett specifikt problem – som Putin tidigare har förnekat.

Rysk ekonomi lider av en särskild orsak, menar han.

– Enligt ministern beror detta delvis på brist på arbetskraft. Uttalandena står i kontrast till president Vladimir Putin, som tidigare har förnekat att det var ett uttryck för ett strukturellt problem, rapporterar kanalen.

”I kontrast till Putin”

Frågan är känslig bland annat eftersom potentiell arbetskraft har skickats iväg till kriget.

Och medan Putin förnekar de strukturella problemen, pekar ekonomiministern alltså ut just dessa som en viktig orsak till att Rysslands ekonomi är hårt pressad.

Putin har velat beskriva situationen på ett helt annat sätt, men motsägs alltså av ekonomiministern, enligt Institute for the Study of War, ISW.

– Reshetnikov erkände att arbetskraftsbrist begränsar den ryska ekonomin, i kontrast till Rysslands president Vladimir Putins pågående försök att karaktärisera Rysslands låga arbetslöshet som ett tecken på ekonomisk hälsa, enligt ISW.

Den ryske ministern går dock inte så långt som att peka ut kriget som en orsak till arbetskraftsbristen.

– Reshetnikov misslyckades med att erkänna hur Rysslands årlånga militära rekryteringsinsatser har tagit bort många individer från den civila arbetsmarknaden och förvärrat arbetskraftsbristen, enligt ISW.

Detta är dock en viktig del av problemet, tillägger man.

– Ryssland kommer sannolikt att fortsätta lida av förvärrad arbetskraftsbrist när man prioriterar att ersätta sina förluster på slagfältet med nya rekryter framför att stödja och stärka sin inhemska ekonomi, uppger tankesmedjan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen