EU:s vändning – ny chans för bensin- och dieselbilar

2025 09 12

EU kommer att se över det framtida förbudet av bensin-och dieselbilar.

Europeiska unionen har sedan tidigare satt upp ett mål om att minska koldioxidutsläppen från nya bilar och skåpbilar med 100 procent från 2035, vilket har tolkats som slutet för förbränningsmotorn i nya fordon.

Nu kommer dock en vändning som öppnar för en fortsatt överlevnad för bensin- och dieselbilar även i framtiden, rapporterar Reuters.

EU vänder

Europeiska kommissionen kommer att tidigarelägga sin översyn av målet om nollutsläpp av koldioxid för bilar och skåpbilar till slutet av detta år från 2026.

Detta som svar på bilföretagens påpekanden att en total övergång till elfordon inte längre är genomförbar.

Den europeiska bilindustrin har under en tid haft stora utmaningar, och flera biljättar har ändrat sina mål om att helt gå över till elbilar eller elbilar och hybridbilar.

Von der Leyen kommenterar

EU-toppen Ursula von der Leyen har tagit till sociala medier för att kommentera saken.

– Vi vill att framtidens bilar ska tillverkas i Europa. Därför arbetar vi tillsammans med industrin för att förverkliga detta, skriver hon på X.

– I dag höll vi vår tredje strategiska dialog med bilindustrin, och vår industriella handlingsplan ger redan resultat. Vi skyddar europeiska företag mot illojal konkurrens, förbättrar tillgången till kritiska råvaror och stöder arbetstagare genom omskolning.

“Vi lyssnar”

Von der Leyen fortsätter.

– Vi har också lyssnat på branschens farhågor – och beviljat flexibilitet i enlighet med detta. Vi kommer att kombinera koldioxidminskning och teknisk neutralitet, menar hon.

– Nu när tekniken förändrar mobiliteten och geopolitiken omformar den globala konkurrensen kan det inte bli fråga om business as usual. Tillsammans kommer vi att se till att Europa förblir i framkant när det gäller innovation inom bilindustrin.

Tufft läge

En svag konjunktur, högt ränteläge och svalt intresse hos köparna har ställt till det för många europeiska bilföretag.

Även bland underleverantörer råder kris, bland annat i Tyskland.

Foto: J. Heidecker

Text: Redaktionen

18 juni 2026

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 jun 2026

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen