Under de senaste åren har artificiell intelligens varit mycket omtalat.

USA och Kina har investerat mycket pengar för att ligga i framkant vad gäller den artificiella intelligensens utveckling.

Nu kommer EU med ett besked som visar att de inte vill halka efter.

Det rapporterar CNBC.

“Ska omvandla”

EU presenterar nu en plan för att öka sin industri för artificiell intelligens och hjälpa den att konkurrera mer aggressivt med USA och Kina, efter kritik från teknikföretag om att dess regler är för besvärliga.

I ett pressmeddelande redogör Europeiska kommissionen för sin så kallade ”AI Continent Action Plan”, som syftar till att ”omvandla Europas starka traditionella industrier och dess exceptionella talangpool till kraftfulla motorer för AI-innovation och acceleration”.

Fabriker i fokus

Bland de sätt på vilka EU planerar att stärka den regionala AI-utvecklingen finns ett åtagande att bygga ett nätverk av AI-fabriker och ”gigafabriker”, och skapa specialiserade laboratorier som ska förbättra startup-företagens tillgång till högkvalitativ träningsdata.

EU definierar dessa ”fabriker” som stora anläggningar som rymmer den senaste teknologin som behövs för att träna och utveckla de mest avancerade AI-modellerna.

Men många oroade

Enligt en ny undersökning från EY är svenskarna generellt mer negativt inställda till AI och avvaktande än det globala genomsnittet. 

Exempelvis är svenskarna mindre bekväma med AI och upplever i lägre grad att AI har en positiv inverkan på samhället. 

Bara 45 procent av svenskarna tycker att AI har en positiv inverkan, jämfört med det globala genomsnittet som är 57 procent.

Desinformation i topp

EY förklarar.

– Svenskarna är även mer oroade kring specifika aspekter av AI. Det som oroar mest är AI-genererad desinformation. 78 procent av svenskarna uppger att de oroar sig för att AI används för att skapa falsk information (exempelvis deep fakes), vilket även oroar 75 procent globalt. 

Foto: C. Gruner

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen