Under de senaste åren har artificiell intelligens varit mycket omtalat.

USA och Kina har investerat mycket pengar för att ligga i framkant vad gäller den artificiella intelligensens utveckling.

Nu kommer EU med ett besked som visar att de inte vill halka efter.

Det rapporterar CNBC.

“Ska omvandla”

EU presenterar nu en plan för att öka sin industri för artificiell intelligens och hjälpa den att konkurrera mer aggressivt med USA och Kina, efter kritik från teknikföretag om att dess regler är för besvärliga.

I ett pressmeddelande redogör Europeiska kommissionen för sin så kallade ”AI Continent Action Plan”, som syftar till att ”omvandla Europas starka traditionella industrier och dess exceptionella talangpool till kraftfulla motorer för AI-innovation och acceleration”.

Fabriker i fokus

Bland de sätt på vilka EU planerar att stärka den regionala AI-utvecklingen finns ett åtagande att bygga ett nätverk av AI-fabriker och ”gigafabriker”, och skapa specialiserade laboratorier som ska förbättra startup-företagens tillgång till högkvalitativ träningsdata.

EU definierar dessa ”fabriker” som stora anläggningar som rymmer den senaste teknologin som behövs för att träna och utveckla de mest avancerade AI-modellerna.

Men många oroade

Enligt en ny undersökning från EY är svenskarna generellt mer negativt inställda till AI och avvaktande än det globala genomsnittet. 

Exempelvis är svenskarna mindre bekväma med AI och upplever i lägre grad att AI har en positiv inverkan på samhället. 

Bara 45 procent av svenskarna tycker att AI har en positiv inverkan, jämfört med det globala genomsnittet som är 57 procent.

Desinformation i topp

EY förklarar.

– Svenskarna är även mer oroade kring specifika aspekter av AI. Det som oroar mest är AI-genererad desinformation. 78 procent av svenskarna uppger att de oroar sig för att AI används för att skapa falsk information (exempelvis deep fakes), vilket även oroar 75 procent globalt. 

Foto: C. Gruner

Text: Redaktionen

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Det visar en ny rapport från välansedda Oxford Economics – ett Londonbaserat företag specialiserat på ekonomiska analyser, prognoser och rådgivning.

Nu har företaget analyserat hur Kinas åldrande befolkning kommer att påverka landets framtida tillväxt.  

Slutsatsen är dyster för stormakten i öst.

Kinas ekonomi väntas påverkas kraftigt – tillväxten väntas ha halverats omkring 2050. Detta eftersom en åldrande befolkning leder till högre pensions- och sjukvårdsutgifter, rapporterar Newsweek med hänvisning till rapporten.

Massiv ökning väntas

Medianåldern i Kina, som i dag ligger på cirka 40 år, väntas stiga till 52 år i mitten av århundradet – långt över det globala genomsnittet.

I jämförelse beräknas medianåldern i USA ligga kvar på omkring 40 år.

– Kinas försörjningskvot för äldre bedöms öka med mer än 50 procentenheter mellan 2010 och 2026, jämfört med ungefär 8–10 procentenheter i USA. Det kommer att belasta Kinas redan blygsamma välfärdssystem, rapporterar Newsweek.

USA i överläge

Ekonomen Jed Cartledge, som är en av författarna till rapporten, konstaterar att USA befinner sig i ett bättre demografiskt läge än Kina.

Han pekar på att antalet födslar i Kina är bland de lägsta i världen. I Kina föds 1,2 barn per kvinna jämfört med 1,6 barn per kvinna i USA.

Även om USA ligger under det internationella genomsnittet på 2,1 barn per kvinna påpekar Cartledge att invandring historiskt har kompenserat för landets minskade födelsetal.

– Visserligen har invandringen till USA minskat kraftigt under Trumps andra presidentskap, men vi förväntar oss att minskningen av nettoinvandringen endast kommer att pågå under hans mandatperiod innan den återgår till cirka 1,1 miljoner per år – den nivå som var vanlig före pandemin, säger ekonomen till Newsweek.

Foto: M. Breeze

Text: Redaktionen