Under de senaste åren har artificiell intelligens varit mycket omtalat.

USA och Kina har investerat mycket pengar för att ligga i framkant vad gäller den artificiella intelligensens utveckling.

Nu kommer EU med ett besked som visar att de inte vill halka efter.

Det rapporterar CNBC.

“Ska omvandla”

EU presenterar nu en plan för att öka sin industri för artificiell intelligens och hjälpa den att konkurrera mer aggressivt med USA och Kina, efter kritik från teknikföretag om att dess regler är för besvärliga.

I ett pressmeddelande redogör Europeiska kommissionen för sin så kallade ”AI Continent Action Plan”, som syftar till att ”omvandla Europas starka traditionella industrier och dess exceptionella talangpool till kraftfulla motorer för AI-innovation och acceleration”.

Fabriker i fokus

Bland de sätt på vilka EU planerar att stärka den regionala AI-utvecklingen finns ett åtagande att bygga ett nätverk av AI-fabriker och ”gigafabriker”, och skapa specialiserade laboratorier som ska förbättra startup-företagens tillgång till högkvalitativ träningsdata.

EU definierar dessa ”fabriker” som stora anläggningar som rymmer den senaste teknologin som behövs för att träna och utveckla de mest avancerade AI-modellerna.

Men många oroade

Enligt en ny undersökning från EY är svenskarna generellt mer negativt inställda till AI och avvaktande än det globala genomsnittet. 

Exempelvis är svenskarna mindre bekväma med AI och upplever i lägre grad att AI har en positiv inverkan på samhället. 

Bara 45 procent av svenskarna tycker att AI har en positiv inverkan, jämfört med det globala genomsnittet som är 57 procent.

Desinformation i topp

EY förklarar.

– Svenskarna är även mer oroade kring specifika aspekter av AI. Det som oroar mest är AI-genererad desinformation. 78 procent av svenskarna uppger att de oroar sig för att AI används för att skapa falsk information (exempelvis deep fakes), vilket även oroar 75 procent globalt. 

Foto: C. Gruner

Text: Redaktionen

Det fruktar Georg Riekeles, biträdande direktör för den Brysselsbaserade tankesmedjan European Policy Centre.

– Norge och Europa står inför brutala förändringar, säger han till Dagbladet.

Enligt den norska säkerhetsexerten bevittnar vi just nu “upplösningen av det internationella system vi har levt med sedan andra världskriget, och sammanbrottet av Europas säkerhetsarkitektur".

Han håller inte igen i sin fruktan i vad det kan leda till.

– Vi går från en historiskt stabil period till en tid då allt står på spel igen. Alla Europas grundläggande mål – säkerhet, demokrati, välstånd, hållbarhet – utmanas. 

Befarar invasion av ön

I centrum för George Riekeles analys står USA:s hot om att ta över Grönland. En ambition som Vita huset inte utesluter att genomföra med militära medel.

Ett sådant scenario skulle få Europas allians med USA att falla samman, enligt experten. Nästa steg kan bli att Vladimir Putin tar över Svalbard, ögruppen i Norra ishavet som tillhör Norge, och att Kina inleder ett storskaligt embargo mot Taiwan.

– Vi har nu levt med krig i Europa i flera år till följd av ett Ryssland med imperialistiska önskningar och mål. Men det stannar inte vid Ukraina, även om en stor del av resurserna är bundna där just nu, säger George Rikeles och fortsätter:

– En dag kanske vi vaknar upp till en allvarlig gruvolycka i Barentsburg (rysk gruvort på Svalbard, red. anm.), och sedan rycker ryska gröna män in och örlogsfartyg går in i Grönfjorden under täckmantel av en räddningsaktion, eftersom Moskva hävdar att den norske sysselmesteren (norska statens högsta företrädare på Svalbard, red. anm) inte dyker upp.

Förhandling mellan Trump och Putin

Ryssland har under ett par års tid uppgetts ha ögonen på Svalbard och har själva bekräftat intresse för området. Redan för ett år sedan varnade Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att den norska ögruppen även kan vara Trumps nästa mål.

Experten uteslöt då inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om Svalbards framtid.

– Det går inte att utesluta att han (Trump) också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i januari 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen