Enligt uppgifter som kom tidigare på fredagen har USA uppmanat flera EU-länder att blockera planen på att använda frysta ryska tillgångar för att ge ett stort lån till Ukraina.

Men nu har ett samtal läckts som visar att Europa vägrar lyssna på USA, rapporterar Kyiv Independent.

Vägrar lyssna

Tidningen har fått tag på en transkription av ett samtal som hölls mellan flera europeiska ledare och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen medverkade i samtalet.

Då enades de europeiska ledarna om att beslutet gällande frysta ryska tillgångar är under europeisk kontroll – inte amerikansk.

Samtal har läckt

Det är en högt uppsatt diplomatisk källa som har läckt samtalet.

Det tilltänkta lånet till Ukraina debatteras just nu inom EU – och det verkar inte som att USA kommer att ha någonting att säga till om i frågan.

– Europeiska ledare insisterade privat på att de ensamma borde kontrollera besluten om de frysta ryska tillgångarna under ett nyligen samtal med president Volodymyr Zelenskyj, uppger Kyiv Independent.

Läs mer: Putin ställer tungt krav på Nato

Uppges vara redo

Tidigare på fredagen kom uppgifter om att Storbritannien är redo att använda de frysta ryska pengar som finns i landet.

Storbritanniens regering är beredda att överföra 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien för att stödja Ukraina, rapporterar RBC Ukraine med hänvisning till The Times.

Det motsvarar omkring 100 miljarder svenska kronor.

– Publikationen rapporterar att brittiska ministrar är beredda att frisläppa 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien och kanalisera dem till att stödja Ukraina, uppger tidningen.

Sista steget

Det enda kvarvarande steget för Starmers regering är att “hitta den exakta mekanismen” som krävs för att genomföra överföringen.

Utöver politiskt stöd vill regeringen även gärna ha tillräckligt juridiskt stöd i draget.

Läs mer: Ångest i USA – tvingas betala 100 miljarder varje vecka

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp By Number 10 - Prime Minister Keir Starmer visits Ukraine, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen