Europa har gått om USA

2025 08 13

Europa har gått om USA i en mycket viktig bemärkelse.

Båda USA och Europa reagerade starkt när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har de bidragit med ett stort militärt stöd till Ukraina.

USA har bidragit mest – men nu har det skett ett stort skifte.

Europa går om USA

Europa som helhet har gått om USA i militärt stöd till Ukraina.

Det framgår av en rapport från det tyska ekonomiska forskningsinstitutet och tankesmedjan Kielinstitutet (IFW).

Forskningsinstitutet har en så kallad ”Ukraine Support Tracker” där man beräknar donationer till Ukraina.

USA har fram till nyligen varit den största givaren av militärt stöd och bistånd till Ukraina, ända sedan kriget inleddes.

Men nu är Europa den som spenderar mest pengar på vapenproduktion för Ukraina.

Det har också skett en förändring i hur stödet sker.

– En betydande del av de vapen som tillhandahålls kommer inte längre från lager utan anskaffas direkt genom försvarsindustrin, skriver Kielinstitutet i en artikel.

– Det innebär att Europa nu också leder över USA när det gäller den totala volymen av militärt bistånd som tillhandahållits genom industrin sedan krigets början, konstaterar man.

Stort skifte

Skiftet beror också på att USA under Trump-administrationen har lagt om sin politik när det gäller stödet till Ukraina.

Trump var under sin presidentvalrörelse mycket kritisk till att USA spenderade stora pengar på att stödja det av Ryssland attackerade landet.

USA har fortsatt att stödja Ukraina, men på andra sätt.

– För första gången sedan starten av Trump-administrationen godkände USA större vapenexport till Ukraina i maj – men inte som militärt bistånd. I stället är det försäljningar som Kiev måste finansiera själv, skriver Kielinstitutet.

– Däremot fortsatte de europeiska länderna sitt stöd till Ukraina: Tyskland beviljade ett militärt stödpaket till ett värde av 5 miljarder euro, det största bilaterala stödet i den nuvarande uppdateringen, enligt forskningsinstitutets siffror.

I maj och juni 2025 anslogs 10,5 miljarder euro i europeiskt militärt bistånd, och av dessa ska minst 4,6 miljarder kanaliseras genom upphandlingskontrakt med företag inom försvarsindustri.

– Militärt bistånd till Ukraina avgörs i allt högre grad av försvarsindustrins kapacitet, säger Taro Nishikawa, projektledare för Ukraine Support Tracker.

– För att säkerställa att det utlovade biståndet levereras i tid och på ett effektivt sätt behöver Europa därför en stark och motståndskraftig försvarsindustri, tillägger han.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Panikdrag i Putins närhet – är skräckslagen

2026 06 30

Putins rädsla leder till förändringar i hans absoluta närhet.

Vladimir Putin är hårt pressad just nu och har många fiender.

Nu tvingas Kreml-regimen göra allt för att skydda diktatorn.

Stor förändring – oro för diktatorns säkerhet

Säkerhetsapparaten kring Vladimir Putin är redan omfattande men stärks nu ytterligare från den 1 juli, rapporterar RBC-Ukraine.

Putin utökar storleken på den styrka av livvakter och säkerhetsvakter som omger honom och hans närmaste.

Ett dokument som har läckt ut visar att antalet militärt och civilt anställda inom den federala skyddstjänsten FSO kommer att öka från 785 till 812 personer.

FSO har till uppgift att skydda Rysslands diktator personligen, medlemmar av hans familj samt premiärministern.

Det är fjärde gången sedan krigsstarten som den redan enorma säkerhetsapparaten kring Putin utökas.

– Före den fullskaliga invasionen hade storleken på Federal Protective Service (FSO) förblivit oförändrad i nästan 13 år, rapporterar tidningen.

Rädd för attentat och kupper

Beslutet är ännu ett bevis för att Putin är mycket orolig för sin egen säkerhet – en oro som säkert har tilltagit i takt med ökade ukrainska attacker på ryskt territorium, och ett ökat missnöje bland den ryska befolkningen och delar av eliten.

Före kriget var det sällsynt att Putin stärkte sitt eget personskydd genom att låta FSO:s säkerhetsapparat växa. En ändring gjordes 2010, men därefter skedde inga sådana ändringar förrän Ryssland invaderade Ukraina.

Under kriget har dock skyddet förstärkts i flera omgångar.

I december 2022 utökades FSO:s personal från 725 till 760 personer, och i januari 2024 utökades den i två steg: Först till 775 personer, sedan till 785 personer i januari 2025, enligt tidningen.

Det har kommit flera signaler om att Putin är mycket rädd för attentat och kupper.

Det har bland annat rapporterats att han bär skottsäker väst och annat kroppsskydd när han uppträder offentligt, enligt Moscow Times.

Uppgifter om dubbelgångare har också förekommit.

Ibland har Putin också verkat hålla sig undan offentligheten helt och hållet.

Putin har också flera helt identiska kontor på olika platser, för att man inte ska kunna se på bilder och videor var han befinner sig, enligt uppgifter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ångesten sprider sig – ryssarna rusar till affären

2026 06 30

En tydlig trend har börjat synas i Ryssland.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har tillvaron för den ryska befolkningen sakta men säkert försämrats.

På punkt efter punkt kommer rapporter som bekräftar att Kremls stora fokus på kriget drabbar vanligt folk i det jättelika landet.

Nu verkar ångesten hos ryssarna ha nått nivåer, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Från januari till mars i år ökade försäljningen av böcker om kampen mot oroliga tankar i Ryssland med 85 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tidningen med hänvisning till uppgifter från butikskedjan Chitai-Gorod.

Ångest och psykologisk självhjälp

Ökningen fortsätter bland böcker om ångest och psykologisk självhjälp.

Under de tre senaste månaderna har försäljningen av den typen av böcker, efter årets inledande ökning, ökat med ytterligare 19 procent.

– Bland de mest populära publikationerna finns flera verk. Exempelvis av den koreanske psykologen Kim Hae-nam med titeln ”Jag tänker för mycket. Hur man blir av med oroliga tankar" och den ryske författaren Vitaly Buzhan med "Produktivitetsregler för en neurotiker", uppger tidningen.

Många har drabbats

Bakom det växande intresset för litteratur om ångest och oro ligger den stora försämringen gällande ryssarnas mentala tillstånd, menar tidningen.

– Vid Institutet för psykologi vid Ryska vetenskapsakademin genomfördes i februari en undersökning, som upptäckte att symtom på depression och svårkontrollerad ångest fanns hos 42 procent, respektive 27 procent, av testpersonerna, uppger The Moscow Times.

– Forskare förklarar detta med ekonomisk pessimism, trötthet efter kriget och minskade förhoppningar om att striderna snart ska ta slut.

Dessutom tros de införda internetrestriktionerna öka oron, då det har begränsat möjligheten till kommunikation mellan människor i Ryssland.

Efterfrågan på antidepressiva läkemedel har också ökat kraftigt sedan krigets start, rapporterar tidningen.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen