EU vill samarbeta med Putinallierad

2025 09 18

EU vill samarbeta med ett land som står Putin nära.

EU stödjer Ukraina i landets försvarskrig mot Ryssland.

Men samtidigt vill unionen stärka sitt samarbeta med Indien, som står Ryssland nära på flera sätt.

Vid ett möte i Peking nyligen sågs Indiens premiärminister Narendra Modi bokstavligt talat hålla Putin i handen.

Men trots det vill EU alltså närma sig det folkrika landet.

Vill stärka banden

Donald Trump försöker pressa EU att rikta tullar mot Indien eftersom landet genom sina oljeköp möjliggör Putins krig.

EU vill dock stärka sina band till Indien, rapporterar Politico.

Unionen hoppas på ett närmare samarbete när det gäller bland annat handel – och försvar.

– Den ökande komplexiteten i de globala säkerhetshoten, de ökande geopolitiska spänningarna och den snabba tekniska utvecklingen understryker behovet av en närmare dialog och samarbete mellan EU och Indien på säkerhets- och försvarsområdet, uppger EU-kommissionen på onsdagen, enligt tidningen.

”Tomrummet fylls av någon annan”

EU vet dock att frågan är känslig, och understryker därför att Indiens nära band till Ryssland gör det svårare att samarbeta med landet. Både Indien och Ryssland ingår till exempel i Brics-samarbetet.

Förutom att Indien köper rysk olja, har landet skickat 65 soldater för deltagande i den ryska militärövningen Zapad, där man bland annat simulerade en kärnvapenattack mot Nato, enligt tidningen.

– Att delta i militärövningar, köpa olja, allt detta är hinder för vårt samarbete när det gäller att fördjupa banden, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

Men trots det vill EU alltså stärka banden till och samarbetet med Indien.

Kallas menar att alternativet är värre. Om EU inte vill samarbeta med Indien, kommer landet istället att vända sig till diktaturer som just Ryssland.

– Frågan är alltid om vi lämnar det här tomrummet för att fyllas av någon annan eller om vi försöker fylla det själva, säger hon, enligt tidningen.

Foto: C Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

2026 03 19

Den 3 januari inledde USA en oljeblockad mot Kuba.

Blockaden har förvärrat energikrisen på ön. Bristen på bränsle har försatt Kuba i en av sina allvarligaste ekonomiska kriser på årtionden, med omfattande strömavbrott och störningar i grundläggande samhällsfunktioner.

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för den kubanska kommunistregimen.

Ryssland trotsar den amerikanska oljeblockanden och skickar två stora tankfartyg mot Kuba, rapporterar Financial Times.

Fartygen kommer att förse den karibiska önationen med deras första energileveranser på tre månader.

– Tankfartyget Sea Horse, som tros vara lastat med cirka 27 000 ton gas, förväntas anlända till Kuba inom de närmaste dagarna efter att ha ändrat kurs förra månaden, säger Samir Madani, medgrundare av det marina spårningsföretaget TankerTrackers, till Financial Times.

– Ett andra fartyg, den ryska tankern Anatoly Kolodkin, transporterar mellan 725 000 och 728 000 fat olja och beräknas anlända till Kuba i början av april, tillägger han.

Trump: Kan ta Kuba

USA:s president Donald Trump har antytt att Kuba kan bli den amerikanska militärens nästa mål, efter Venezuela och Iran.

– Jag tror faktiskt att jag kommer att få äran att ta Kuba. Helt ärligt tror att jag kan göra vad jag vill med det, sade han på måndagskvällen till reportrar i Vita huset.

Efter utspelet har Kreml betonat att man är fast beslutet att stödja Kuba, som är en nära allierad till Ryssland.

– Självklart är vi redo att ge all möjlig hjälp, har Kremls talesperson Dmitrij Peskov sagt.

Hårdför diktatur

Kuba är en hårdför diktatur som styrs av kommunistpartiet PCC. Medborgarna saknar grundläggande fri- och rättigheter.

– Kubanerna kan inte själva välja sina ledare i fria val utan måste underordna sig Kommunistpartiets enväldiga styre. Mötes- och yttrandefriheten är inskränkt. Kritik av regimen tolereras inte, skriver Utrikespolitiska institutet på sin hemsida.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

18 mars

Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

2026 03 18

Finlands president Alexander Stubb går ut med en varning till Europa.

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen