EU säger ja – största avtalet någonsin

2026 01 10

EU säger ja – unionen säkrar nu sitt största handelsavtal någonsin.

2025 blev ett år där världens ögon riktades mot USA:s handelstullar.

Trump-administrationen lyckades lösa en rad nya handelsavtal efter att ha hotat med höga tullar.

Nu kommer besked om att EU säger ja till Sydamerika – unionen säkrar sitt största handelsavtal någonsin, rapporterar Reuters.

Största någonsin

Förslaget om ett nytt frihandelsavtal med Mercosur – bestående av Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay – har fått tillräckligt med stöd i EU.

Michael Damianos, Cyperns energi-, handels- och industriminister, kommenterar beskedet.

– Efter drygt 25 år markerar dagens beslut ett historiskt steg framåt i att stärka EU:s strategiska partnerskap med Mercosur, säger han.

"Nya möjligheter"

Damianos säger vidare att det är viktigt att fördjupa politiskt och ekonomiskt samarbete i en tid av “globala osäkerheter”.

– Dessa avtal kommer att skapa nya möjligheter för företag på båda sidor, samtidigt som de garanterar robusta skyddsåtgärder för våra mest känsliga sektorer och ett rättvist, hållbart ramverk för handel, menar han.

Största frihandelszonen

Avtalet med Mercosur-länderna kommer att skapa världens största frihandelszon, som omfattar en marknad med över 700 miljoner konsumenter. 

EU är Mercosurs näst största handelspartner när det gäller varor och stod för nästan 17 procent av Mercosurs totala handel under 2024.

Började förhandla 1999

Det är efter lång tid och mycket arbete som partnerskapet mellan EU och Mercosur nu växer.

Redan 1999 inleddes de första förhandlingarna.

Enligt Politico har fem länder varit emot avtalet; Frankrike, Polen, Österrike, Irland och Ungern.

Men EU har fått stöd från tillräckligt många länder för att säkra avtalet.

– Avtalet erbjuder tullsänkningar och öppnar tillträde till nya marknader för ett brett utbud av varor och tjänster, framhåller EU i ett uttalande på fredagskvällen.

– Nyckelsektorer som jordbruk, fordonsindustri, läkemedel och kemikalier kommer att gynnas av förbättrade handelsvillkor.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

Ryssland attackerat – 800 kilometer från gränsen

2026 05 21

Ukraina har genomfört två stora attacker mot Ryssland.

Det rör sig om två separata attacker, en av dem 800 kilometer från den ukrainska gränsen – och en av dem på ockuperad mark.

Ukrainas styrkor har dels slagit till mot ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara.

Men de har även attackerat ett ryskt högkvarter i ockuperade Kherson oblast tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Första attacken

800 kilometer från den ukrainska gränsen har ett oljeraffinaderi i Syzran i Samara oblast attackerats.

Uppdraget genomfördes av operatörer från det 1:a separata centret och det 413:e regementet inom Ukrainas styrkor för obemannade system, i samordning med de specialoperativa styrkorna. 

Anfallet utlöste en kraftig brand vid anläggningen, men skadornas fulla omfattning håller fortfarande på att utvärderas.

Bilder som sprids på sociala medier visar stora rökmoln.

Stor producent

Raffinaderiet har en bearbetningskapacitet på cirka 9 miljoner ton råolja per år och försörjer det ryska flygvapnet samt militära förband i centrala och södra Ryssland med bränsle. 

Det exporterar även oljeprodukter via Volga och Kaspiska havet. 

Enligt Samara oblasts guvernör Vyacheslav Fedorishchev dog två personer i attacken.

Läs mer: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Högkvarter träffat

Samtidigt kommer uppgifter om att hundra ryssar har dödats och skadats i samband med en ukrainsk attack mot ett FSB-högkvarter i ockuperade Kherson oblast.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Ett ryskt FSB-högkvarter har träffats, och ett Pantsir-S1-luftvärnssystem har förstörts på vårt tillfälligt ockuperade territorium, uppger Zelenskyj.

– Tack vare bara denna enda operation uppgår de ryska förlusterna till runt ett hundra dödade och skadade ockupanter. 

Gör framsteg

Kriget i Ukraina har nu pågått i fyra år och tre månader.

Sedan årsskiftet har de ukrainska styrkorna haft medvind och har befriat hundratals kvadratkilometer mark.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Sankt Petersburg i lågor

2026 05 21

Sankt Petersburg har drabbats av en sabotageattack.

En ukrainsk partisanoperation har enligt uppgifter slagit ut ett viktigt transportled i Sankt Petersburg.

Attacken som kopplas till rörelsen ATESH, har stört viktiga logistikkedjor i nordvästra Ryssland, rapporterar RBC Ukraine.

Sabotageattack mot storstaden

Enligt ATESH genomfördes attacken genom att ett strategiskt oljelok antändes och därmed sattes ur bruk.

– Agenter från vår rörelse genomförde en framgångsrik operation i Sankt Petersburg –  genom att sätta eld på det slog de ut ett lok som användes för att transportera oljelaster och för att stödja försörjningskedjorna för regionens industriella och energirelaterade infrastruktur, säger ATESH i ett uttalande.

De uppger även att järnvägsinfrastrukturen i regionen är överbelastad.

Logistik under press

Efter branden uppger rörelsen att den ryska logistiken i nordvästra delen av landet nu är under konstant press.

– Varje störning vid nyckelpunkter leder till förseningar i leveranser av bränsle och råvaror. Regionens industriföretag är beroende av dessa försörjningskedjor, säger ATESH.

De pekar också på att närliggande Ust-Luga, en viktig exporthub för olja och petroleumprodukter, gör området extra känsligt för störningar.

Försörjningskedjor påverkas

Enligt ATESH får störningar i transportsystemet snabbt följdeffekter på hela industrin.

Fabriker får färre råvaror, hamnar tar emot färre laster och den regionala försörjningen börjar svikta.

De hävdar att även bakre områden i kriget inte längre är säkra för rysk infrastruktur.

– Även långt bakom frontlinjen förblir kritisk infrastruktur sårbar. Det finns inga säkra platser för Putins krigsmaskin.

Rörelsen uppger även att liknande sabotage tidigare genomförts mot ryska mål, bland annat ett ellok i Lipetsk-regionen.

De har också tidigare hävdat att kommunikationer och ammunitionstillförsel till ryska styrkor störts genom andra aktioner bakom frontlinjen.

Foto: C. Burns

Text: Redaktionen