Ukrainas parlament har på tisdagen röstat igenom en lagändring som möter hård kritik.

Den nya lagen innebär att två viktiga antikorruptionsmyndigheter, NABU och SAPO, fråntas sin självständighet, enligt kritiker.

Även EU riktar hård kritik mot Ukraina.

Måste undertecknas av Zelenskyj

Den nya lagen innebär att riksåklagaren får stor makt över de två antikorruptionsmyndigheterna, som därmed förlorar sitt oberoende, rapporterar Kyiv Independent.

Riksåklagaren anses stå president Volodymyr Zelenskyj nära.

Lagen röstades igenom i parlamentet med stöd av 263 ledamöter, medan bara 13 röstade emot och 13 avstod.

I Zelenskyjs parti, Folkets tjänare, var det enligt uppgifter bara en person som röstade emot: Anastasiia Radina, som är chef för parlamentets antikorruptionskommitté.

Lagen måste undertecknas av Zelenskyj för att träda i kraft, och den ukrainska presidenten har även möjlighet att lägga in sitt veto.

Igår genomfördes även en räd mot de två myndigheterna, som motiverades med misstankar om rysk infiltration.

Svårt att utreda personer nära presidenten

Den nya lagen ger riksåklagaren stor makt att utfärda direktiv till de två myndigheterna och även att avsluta utredningar, enligt tidningen.

Organisationer som motarbetar korruption har varnat för att den nya lagen kan göra det svårt för de berörda myndigheterna att utreda personer som står president Zelenskyj nära.

De två myndigheterna har tydligt kritiserat den nya lagen.

– Ukrainas antikorruptionsinfrastruktur, som byggts sedan 2015, kommer att förstöras, hävdar myndigheten NABU i ett uttalande.

Och även EU riktar hård kritik mot beslutet i Ukrainas parlament.

Hård kritik från EU

EU-kommissionens talesperson Guillaume Mercier uttrycker oro och skickar en skarp varning till Ukraina och Zelenskyj om att EU:s stora ekonomiska stöd till Ukraina kommer med vissa villkor.

– Europeiska unionen är oroad över Ukrainas senaste agerande gentemot sina antikorruptionsinstitutioner, NABU och SAPO. Dessa institutioner är avgörande för Ukrainas reformagenda och måste verka självständigt för att bekämpa korruption och upprätthålla allmänhetens förtroende, säger Guillaume Mercier, enligt tidningen.

– EU ger betydande ekonomiskt stöd till Ukraina, villkorat av framsteg inom transparens, rättsliga reformer och demokratisk samhällsstyrning. Ukrainas EU-anslutning kommer att kräva en stark kapacitet att bekämpa korruption och säkerställa institutionell motståndskraft, understryker EU-kommissionens talesperson.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina är en dyr historia för Putinregimen.

Nu rasar de ryska inkomsterna från en mycket viktig exportvara till rekordlåga nivåer.

Förlorat 1,5 miljarder dollar – på en månad

Oljesektorn brukar vara en riktig guldgruva för Ryssland, och har beskrivits som helt avgörande för Putins finansiering av kriget i Ukraina.

Men i februari rasade Rysslands intäkter från oljeexport till de lägsta nivåerna sedan kriget inleddes, rapporterar RBC-Ukraine.

I februari månad tjänade Ryssland 9,5 miljard dollar på export av råolja och oljeprodukter.

Det är hela 1,5 miljarder dollar mindre jämfört med januarisiffrorna, uppger Bloomberg.

Det handlar alltså om ett jätteras, som bland annat beror på att Ukraina har riktat flera stora attacker mot den ryska oljeindustrin.

Två orsaker bakom raset

Det finns framför allt två orsaker bakom raset, enligt tidningen.

Dels västerländska sanktioner, som begränsar Rysslands försäljning av olja.

Sanktionerna har tvingat Ryssland att sälja sin olja till kraftigt rabatterade priser.

Dels har Ukraina haft som strategi att rikta ständiga attacker mot den ryska oljesektorn. Så sent som i morse rapporterades det om ännu en stor ukrainsk drönarattack mot en oljedepå i Krasnodar i Ryssland.

Sanktionerna och attackerna har alltså lett till att Rysslands oljeintäkter minskade dramatiskt i februari.

– Den totala oljeexportvolymen minskade med 850 tusen fat per dag, till 6,6 miljoner fat, vilket också är den lägsta nivån sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022, rapporterar tidningen.

Putin hoppas på vändning

Än är det dock inte kört för Putinregimen.

Kriget i Mellanöstern ser ut att leda till en ökad efterfrågan på rysk olja, enligt nyhetsbyrån.

Detta eftersom flera länder i regionen nu minskar sin egen produktion.

Men sammantaget befinner sig rysk ekonomi ändå i ett svårt läge, dels på grund av oljesektorns problem, men även av andra orsaker.

– Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst rapporterade att den ryska ekonomin har gått in i en fas av den djupaste krisen under de senaste 20 åren, vilket jämförs med scenariot från sena Sovjetunionen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office resp j kingma

Text: Redaktionen

Oljepriset har skenat sedan USA och Israel inledde sin attack mot Iran.

I USA har bensinpriserna dessutom stigit med 20 procent, vilket testar tålamodet hos Trumps väljare.

Men presidenten själv avfärdar larmrapporterna.

”Prövar väljarnas tålamod”

Att bensinpriserna i USA har ökat med 20 procent sedan kriget bröt ut kan bli ett problem för Trump hemma i USA.

I november går amerikanerna till mellanårsval, där Trump och Republikanerna redan har ett svårt utgångsläge.

– Donald Trumps Irankrig prövar amerikanska väljares tålamod i takt med stigande bensinpriser, rapporterar Financial Times.

Efter att kriget inleddes har oljepriset rusat, till följd av Irans blockering av Hormuzsundet.

Men Donald Trump anser att USA tjänar på situationen.

– USA är världens största oljeproducent, med råge, så när oljepriserna stiger tjänar vi mycket pengar, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Samtidigt menar han att det finns en sak som är mycket viktigare än oljeprisets utveckling.

”Jag kommer aldrig låta det hända”

Att sätta stopp för Irans regim är viktigare än att bry sig om oljepriset, anser den amerikanska presidenten.

– Av mycket större intresse och betydelse för mig, som president, är att stoppa ett ondskefullt imperium, Iran, från att ha kärnvapen och förstöra Mellanöstern och faktiskt världen. Jag kommer aldrig låta det hända! skriver Trump i inlägget.

Frågan är emellertid hur stort tålamodet är bland amerikanska väljare.

Trump har redan före kriget mot Iran uttryckt oro över mellanårsvalet, eftersom sittande presidenter brukar få det tufft i mellanårsval. Opinionsmätningar har också visat att många amerikanska väljare underkänner Trumps insats som president så här långt.

Förblir stängt – ”Sätta press på fienden”

Samtidigt säger Irans nya högste ledare, Mojtaba Khamenei, att Hormuzsundet måste förbli stängt.

En stor andel av världens olja passerar genom sundet, och enligt den nya iranske diktatorn är stängningen av sundet ett ”verktyg för att sätta press på fienden”, rapporterar CNBC.

Uttalandet kommer i samband med Mojtaba Khameneis första offentliga kommentar sedan han utsågs till landets nya högste ledare, efter att hans far Ali Khamenei dödats i inledningsskedet av kriget.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen