Natochefen Mark Rutte väcker stor ilska efter ett uttalande som många europeiska politiker uppfattar som nedlåtande.

I ett tal i Europaparlamentet hävdade Rutte att Europa inte kan försvara sig utan USA.

Nu får Rutte hårda mothugg.

Orden väcker reaktioner

Natochefens uttalande kom i kölvattnet av den splittring som uppstått mellan Europa och USA i samband med Trumps hot mot Grönland.

– Om någon här återigen tror att Europeiska unionen, eller Europa som helhet, kan försvara sig utan USA – fortsätt drömma. Det går inte, sade Mark Rutte under ett tal i Europaparlamentet.

Rutte avfärdade alltså pratet om ett mer självständigt Europa i säkerhets- och försvarsfrågor.

Han hävdade bland annat att europeiska länder skulle bli tvungna att lägga 10 procent av sin BNP på försvarskostnader, istället för 5 procent, som är det överenskomna målet inom Nato idag, rapporterar Euronews.

– Ni skulle behöva bygga upp er egen kärnvapenkapacitet. Det kostar miljarder och åter miljarder euro. I det scenariot skulle ni förlora den ultimata garanten för vår frihet, vilket är USA:s kärnvapenparaply. Så, hej, lycka till, sade Rutte, enligt kanalen.

Nu får Natochefen svar på tal.

”Käre Mark Rutte…”

Flera europeiska ledare och politiker har reagerat starkt på Mark Ruttes ord.

Särskilt från franskt håll reagerar man kraftfullt.

Frankrikes utrikesminister menar att Europa visst kan ta ansvar för sin egen säkerhet.

– Nej, käre Mark Rutte. Européer kan och måste ta ansvar för sin egen säkerhet. Till och med USA håller med. Det är NATO:s europeiska pelare, skriver den franska utrikesministern Jean-Noël Barrot på X.

Även den franska Europaministern Benjamin Haddad kritiserar Natochefen.

– Vi måste gå mycket längre i försvaret. Vi har inget annat val. Vi ser en värld som blir mer brutal, mer våldsam. Vi ser hot från amerikanska allierade mot Danmarks suveränitet, säger Haddad, enligt kanalen.

”Trump är inte min pappa”

EU-parlamentarikern Nathalie Loiseau är hårdare och mer rakt på sak i sin kritik mot Ruttes tal.

– Det var ett skamligt ögonblick. Rutte tror att det kommer att glädja Trump att vara otrevlig mot européer. Vi behöver ingen Trump-fanatiker. Nato behöver ombalansera mellan USA:s och Europas insatser, skriver hon i sociala medier.

Även Europeiska rådets tidigare ordförande Charles Michel riktar hård kritik mot Natochefen, som tidigare har kallat Trump för ”daddy” (pappa).

– Käre Mark Rutte, du har fel. Europa kommer att försvara sig. Och Donald Trump är inte min pappa, säger Michel, enligt kanalen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen