Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

2026 02 20

USA:s högsta domstol har satt stopp för Donald Trumps tullar.

Den amerikanska presidenten tillåts inte använda lagen för nationella nödlägen för att införa tullar.

Det är ett rejält bakslag för Trump – som dock tidigare signalerat att han har andra alternativ för att försöka hålla kvar tullarna.

Men om han inte lyckas med det kan USA bli tvungna att betala tillbaka en rejäl summa pengar.

Enorma summan

USA:s regering kan bli skyldig importörer över 175 miljarder dollar i återbetalningar, rapporterar CNBC.

Det motsvarar omkring 1,5 biljoner svenska kronor – eller 1 500 miljarder kronor.

De potentiella återbetalningarna till ett brett spektrum av företag skulle avse de tullar som staten redan drivit in sedan Trump införde avgifterna utan godkännande från kongressen.

Stor osäkerhet

Det råder nu stor osäkerhet kring vad som kommer att hända efter högsta domstolens beslut.

USA har under det gångna året förhandlat en rad olika handelsavtal med tullhotet som bas.

Donald Trump har dock signalerat att han har andra alternativ för att ha kvar tullarna – men exakt hur dessa alternativ ser ut råder oklarhet kring.

Läs mer: Trump stoppas av högsta domstolen

Förlitat sig på nöd-lag

Trump-administrationen har förlitat sig på International Emergency Economic Powers Act – IEEPA – från 1970-talet.

Enligt IEEPA får en president “reglera import” under nödlägen.

Men dagens besked innebär en tung förlust för Trump, säger Steve Vladeck, CNN:s expertanalytiker för högsta domstolen och professor vid Georgetown University Law Center.

“Förkrossande nederlag”

Så här låter det från Vladeck:

– Även om högsta domstolen redan har avgjort ett dussintal mål rörande den andra Trump-administrationen, så handlade dessa uteslutande om brådskande nödförfrågningar, säger han till CNN.

– Detta var det första Trump-relaterade fallet som domstolen gav en fullständig prövning – och det är ett förkrossande nederlag för Trump, både gällande den specifika juridiska frågan och den mer generella möjligheten att använda lagar som IEEPA på ett så omfattande sätt.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stridsflygplan har kraschat

2026 08 10

Ukraina har nu förlorat två stridsflygplan på kort tid.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Såväl Ryssland som Ukraina använder stridsflygplan återkommande för både offensiva och defensiva uppdrag.

Nu har Ukraina förlorat ett stridsflyg, knappt två veckor efter att ett ukrainskt F16-plan störtade under ett uppdrag.

MiG-plan kraschade

Det är ett ukrainskt MiG-29-plan som störtat på måndagen, rapporterar Kyiv Independent.

Planet kraschade efter att ha fattat eld under ett stridsuppdrag i Odesa oblast.

Piloten försökte rädda sitt plan, men tvingades till slut skjuta ut sig.

Personen har förts till sjukhus.

Det är oklart vad det rör sig om för skador, men det ska inte röra sig om några livshotande sådana.

Flygvapnet bekräftar

Flygplanet fattade eld på grund av vad som beskrivs som en ”icke-standardiserad situation” i samband med avfyrningen av en jaktrobot under en insats mot fientliga mål i Odesa oblast.

Branden gjorde att piloten förlorade kontrollen över flygplanet.

– Ett MiG-29-jaktplan tillhörande Ukrainas flygvapen gick förlorat under ett stridsuppdrag på kvällen den 10 augusti 2026. Piloten utförde ett stridsuppdrag för att förgöra fientliga luftmål i Odesa oblast, framhåller det ukrainska flygvapnet enligt Ukrainska Pravda.

Händelsen utreds av ukrainska myndigheter.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Förlorade F16-plan

För knappt två veckor sedan förlorade Ukraina ett F16-plan i samband med ett stridsuppdrag längs med fronten.

Flygvapnet preciserade inte vart det hände, men klargjorde att piloten överlevde.

– På ett avsnitt av fronten utförde piloten ett stridsuppdrag för att skjuta ner fientliga luftmål. Tidiga uppgifter tyder på att ett nödläge uppstod ombord på flygplanet, vilket tvingade piloten att skjuta ut sig, menades det då.

Inga detaljer

Piloten fördes till sjukhus med lättare skador.

Ukraina har inte meddelat exakt vad nödläget handlade om, utan har varit återhållsamma med detaljer gällande kraschen.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

2026 08 10

Donald Trumps utrikespolitiska utmaningar blir allt större.

Åtminstone när det kommer till Mellanöstern.

Det var mot slutet av februari som USA och Israel inledde sina omfattande attacker mot Iran, enligt Trump i syfte att förhindra landet från att tillverka ett kärnvapen.

Kriget är fortfarande inte slut, Hormuzsundet är stängt – och USA:s oljereserver har inte legat på en så låg nivå sedan 1983.

Värsta sedan 1983

Antalet fartyg som passerar Hormuzsundet lastade med olja har fallit drastiskt.

Råoljelagren i USA:s strategiska oljereserv har nu fallit under 300 miljoner fat, rapporterar CNBC.

– Det är den lägsta nivån på över fyra decennier, och detta i samband med att de globala lagren är under tryck på grund av kriget i Iran.

Trump pressas

Uttömningen av den strategiska oljereserven har väckt frågor om huruvida de amerikanska statliga lagren är på väg att ta slut.

Den minsta mängd olja som krävs för att driva reserven på ett säkert sätt är dock cirka 70 miljoner fat.

Men den snabba uttömningen av oljereserven och de förhöjda oljepriserna fortsätter att sätta press på Donald Trump.

Inflationstakten i USA ligger alltjämt över tre procent, vilket kan jämföras med den amerikanska centralbankens mål på två procent.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Bredare bilden

Det är inte bara inflationsproblemet och den låga oljereserven som ställer till det för Trump.

CNN:s analytiker Stephen Collinson funderar även på den bredare bilden.

– För en vecka sedan förutspådde Trumps team att ett avtal om att återöppna Hormuzsundet var nära förestående. Men Teheran, som nu dikterar villkoren för den globala supermakten USA, har ställt upp nya hårda krav, menar Collinson.

Största problemet

Och det är inte Iran som de flesta amerikaner prioriterar just nu, fortsätter Collinson.

– Väljarna är arga över de höga priserna och kämpar mot mer långsiktiga trender gällande prissättning och kostnader inom bostäder och sjukvård.

Läs mer: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen