Det framhåller Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt i ett inlägg på den sociala medieplattformen X.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, uppger Leavitt.

Ett fredsavtal är dock fortfarande inte i hamn.

– Det finns några ömtåliga, men inte oöverstigliga, detaljer som måste redas ut och som kommer att kräva ytterligare samtal mellan Ukraina, Ryssland och USA, framhåller Karoline Leavitt.

Experten tvivlar

Vita husets nya besked kommer kort efter att USA och Ukraina meddelat att man enats om en fredsplan på 19 punkter.

De känsligaste frågorna, som handlar om territoriella uppgörelser och ett framtida ukrainskt Natomedlemskap, har inte behandlats. Dessa frågor ska diskuteras mellan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och hans amerikanske motsvarighet Donald Trump.

Även om Zelenskyj och Trump skulle komma överens är det osannolikt att Ryssland kommer att acceptera ett mer Ukrainavänligt avtal. Det menar Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant och tidigare OSSE-sändebud till Ukraina.

– Om en överenskommelse nu har nåtts som Ukraina, Nato och Europa kan leva med, är frågan om Ryssland kan acceptera den. Ju mer acceptabel överenskommelsen blir för Ukraina, desto mindre kommer den att vara för Ryssland, säger han till Dagbladet.

Lavrov: Vi föredrar första avtalet

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov uttalade sig om fredsförhandlingarna under tisdagen. Enligt Lavrov föredrar Kreml det amerikansk-ryska utkastet till avtal, som innehåller 28 punkter.

– Huvudelementen i Trumps plan är baserade på den överenskommelse som nåddes i Anchorage i augusti i år, sade Lavrov på en pressträff i Moskva tidigare under dagen.

Avtalet som Lavrov refererar till skulle kräva flera tunga eftergifter från Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland. Dessutom nekas Ukraina medlemskap i Nato, samtidigt som försvarsalliansen går med på att inte ”expandera ytterligare”. Avtalet fastlår också att ryska ska bli andra statsspråk i Ukraina och att utländska diplomater inte ska tillåtas flyga till landet.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det fruktar Georg Riekeles, biträdande direktör för den Brysselsbaserade tankesmedjan European Policy Centre.

– Norge och Europa står inför brutala förändringar, säger han till Dagbladet.

Enligt den norska säkerhetsexerten bevittnar vi just nu “upplösningen av det internationella system vi har levt med sedan andra världskriget, och sammanbrottet av Europas säkerhetsarkitektur".

Han håller inte igen i sin fruktan i vad det kan leda till.

– Vi går från en historiskt stabil period till en tid då allt står på spel igen. Alla Europas grundläggande mål – säkerhet, demokrati, välstånd, hållbarhet – utmanas. 

Befarar invasion av ön

I centrum för George Riekeles analys står USA:s hot om att ta över Grönland. En ambition som Vita huset inte utesluter att genomföra med militära medel.

Ett sådant scenario skulle få Europas allians med USA att falla samman, enligt experten. Nästa steg kan bli att Vladimir Putin tar över Svalbard, ögruppen i Norra ishavet som tillhör Norge, och att Kina inleder ett storskaligt embargo mot Taiwan.

– Vi har nu levt med krig i Europa i flera år till följd av ett Ryssland med imperialistiska önskningar och mål. Men det stannar inte vid Ukraina, även om en stor del av resurserna är bundna där just nu, säger George Rikeles och fortsätter:

– En dag kanske vi vaknar upp till en allvarlig gruvolycka i Barentsburg (rysk gruvort på Svalbard, red. anm.), och sedan rycker ryska gröna män in och örlogsfartyg går in i Grönfjorden under täckmantel av en räddningsaktion, eftersom Moskva hävdar att den norske sysselmesteren (norska statens högsta företrädare på Svalbard, red. anm) inte dyker upp.

Förhandling mellan Trump och Putin

Ryssland har under ett par års tid uppgetts ha ögonen på Svalbard och har själva bekräftat intresse för området. Redan för ett år sedan varnade Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att den norska ögruppen även kan vara Trumps nästa mål.

Experten uteslöt då inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om Svalbards framtid.

– Det går inte att utesluta att han (Trump) också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i januari 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen