Sverige har just nu stora problem med hög arbetslöshet.

Runt en halv miljon svenskar är arbetslösa, enligt SCB.

Men det finns yrkesgrupper som skriker efter arbetskraft – exempelvis inom sjöfarten.

Stora rekryteringsbehov

Den svenska sjöfartsbranschen behöver rekrytera runt 2 200 nya sjömän till och med 2027, enligt Transportföretagen.

Om behovet inte möts riskerar bland annat den svenska exporten att påverkas.

Omkring 600 personer inom branschen väntas gå i pension fram till 2027, samtidigt som behoven också ökar av andra skäl.

– Svensk sjöfart är avgörande för Sveriges handel men också viktig för besöksnäringen, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen, i ett uttalande.

– Som ett exportberoende land där över 90 procent av utrikeshandeln i något läge transporteras till sjöss, är det oerhört viktigt att unga och yrkesväxlare ser sjöfarten som en framtidsbransch där man kan utvecklas, tillägger han.

Behövs många sjömän

Kalmarbon Tinus Lindström, som är styrman på ett kryssningsfartyg, märker av behovet och tror att sjöfarten är en framtidsbransch, rapporterar SR.

– Jag tror absolut att det kommer behövas mycket sjömän i framtiden. Dels så är det ett generationsskifte, men också för att man ser att jag tror att man vill köpa in mer och flagga in mer svenska fartyg, säger han till radiokanalen.

Transportföretagen konstaterar att utbildningssystemet inte möter rekryteringsbehovet fullt ut, och man efterfrågar därför fler utbildningsplatser.

Är en framtidsbransch

Caj Luoma säger att sjöfarten också är viktig för den svenska beredskapen.

Det finns alltså flera skäl att se sjöfarten som en framtidsbransch, och allt fler rederier väljer att flagga sina fartyg svenskt vilket leder till ett ökat personalbehov.

– Inflaggningen i kombination med det oroliga omvärldsläget kommer sannolikt öka efterfrågan på svensk personal inom sjöfarten. I praktiken kan det innebära att det på några års sikt behövs fler än de 2 200 nya medarbetare, som rapporten pekar på, säger Caj Luoma.

– I en sådan situation kommer vi helt enkelt behöva skruva upp prognosen för branschens rekryteringsbehov ytterligare, tillägger han.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland för över fyra år sedan invaderade Ukraina har majoriteten av EU-länderna kapat kontakten med Kreml.

Finland är ett av de länderna, och Helsingfors stöttar dessutom Ukraina militärt och ekonomiskt.

Nu meddelar Ryssland att de “väntar” på Finland, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Vi väntar”

Det kryptiska meddelandet handlar om att Ryssland “väntar på att Finland ska återuppta dialog”.

– Vi kommer att vänta. Vi kommer inte att be om det. Vi är ett tålmodigt folk, säger Rysslands ambassadör i Finland Pavel Kuznetsov.

Stubbs ord

Det är oklart varför meddelandet kommer nu.

Men tidigare i veckan sade Finlands president Alexander Stubb att det första året av kriget definierades av överlevnad, och de efterföljande tre av motstånd.

Men nu är Ukraina enligt honom i en helt annan position.

– Jag tycker faktiskt att Ukraina befinner sig på en mycket bättre plats än de har gjort vid något annat skede i detta fruktansvärda krig, säger han enligt Kyiv Post.

Läs mer: Ryssland attackerat – 1 500 kilometer från fronten

“Försöker övertyga”

Pavel Kuznetsov reagerar på Stubbs ord.

– Landets ledning försöker hålla god min i ett uselt spel genom att övertyga sitt eget folk och den internationella allmänheten om att Ryssland påstås ha lidit ett “strategiskt nederlag” och att vår ekonomi befinner sig på gränsen till kollaps.

Minst 13 döda

Under natten till torsdagen har Ryssland genomfört en stor drönar-och missilattack mot Ukraina.

Minst 13 personer har dött i samband med attacken – och mer än 86 personer har skadats, rapporterar Kyiv Independent.

Nedslag har bland annat registrerats i Kyiv, Odessa och Dnipro.

Över 40 missiler och 650 drönare avfyrades av Ryssland mot ukrainskt territorium under natten.

Läs mer: "JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har många länder antingen kapat banden med Moskva eller distanserat sig från Ryssland.

Nu är det dystra miner i den ryska huvudstaden i samband med att den tidigare Sovjetstaten Moldavien lämnar den rysk-ledda organiationen CIS.

Moldavien lämnar

CIS står för “Commonwealth of Independent States” och är en mellanstatlig organisation som bildades när Sovjetunionen upplöstes år 1991.

På svenska heter organisationen “Oberoende staters samvälde” – eller OSS.

Moldavien har nu officiellt tagit beslut om att lämna organisationen – någonting som leder till stor besvikelse i Moskva.

– Vi beklagar det, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Vill närma sig EU

Moldavien fortsätter därmed att distansera sig från Ryssland.

Landets president Maia Sandu har gjort klart och tydligt att hon vill arbeta för EU-integration och närma sig västvärlden.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

“Befrielse”

59 ledamöter i det moldaviska parlamentet röstade för att lämna OSS – och 17 emot.

Utrikesminister Mihai Popsoi är nöjd med utträdet.

– Att lämna OSS är inte en hämndaktion, det är en frigörelsehandling – att klippa den sista tråden som håller oss förankrade i ett giftigt och bittert förflutet, säger Popsoi enligt Kyiv Post.

– Det är en tydlig deklaration: Republiken Moldavien är en suverän, självständig och europeisk stat, inte en pjäs på någon annans schackbräde.

Oppositionen upprörd

Men det var upprörda känslor hos oppositionen när beslutet klubbades igenom.

– Ett stort antal av våra medborgare arbetar i OSS-länder. OSS är inte bara Ryssland, säger kommunistpartiets Diana Caraman.

– Har det förekommit samråd med samhället och med vår diaspora i OSS-länderna i denna fråga?

Formellt genomförs utträdet i april 2027.

Läs mer: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen