“En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

2025 12 02

Investeringarna har varit “en ekonomisk katastrof” och förlusterna “enorma”.

Så lyder expertdomen efter att den norska oljefonden under flera års tid samlat på sig stora mängder börsnoterade fastighetsaktier.

En satsning som gått käpprätt åt skogen, enligt finansprofessorn Richard Priestly från Handelshögskolan BI.

– Det har varit en spekulativ satsning som har gått fruktansvärt fel. Den bristande kontroll som Finansdepartementet och huvudstyrelsen i Norges Bank har över vad NBIM (norska oljefonden, red. anm.) gör med folks pengar är chockerande, säger han till Dagens Næringsliv.

"Katastrof"

Niclas Tangen har varit vd för NBIM sedan september 2020.

När han sammanfattade förra året hade fondens fastighetsaktier ett värde på 359 miljarder norska kronor. 

Men sedan 2017 har den relativa avkastningen varit -6,5 procent i snitt per år, rapporterar Dagbladet och DN.

Totalt har oljefonden förlorat 75 miljarder norska kronor på börsnoterade fastighetsaktier. 

– NBIM:s investeringar i fastigheter i allmänhet, och börsnoterade fastigheter i synnerhet, har varit en ekonomisk katastrof. Förlusterna är enorma och helt oacceptabla, säger Halvor Hoddevik, tillförordnad ordförande för det norska oberoende konsultbolaget Rann Rådgivning, till DN.

Kravet: avbryt satsningen

Enligt Hoddevik måste oljefondens investeringar i fastigheter ta slut. Han menar också att Tangen i egenskap av NBIM:s högsta chef måste ta ansvar för det ekonomiska fiaskot.

Vd:n har svarat på kritiken.

Han menar att man inte är nöjda med utfallet av investeringarna.

– Vi har därför tagit viktiga steg och har under det senaste året arbetat med förändringar i ledning, organisation och fastighetsstrategi. Vi har utsett en ny fastighetschef med bas i London, och fastighetsförvaltningen har flyttats från Oslo till kontoren i London och New York för att vara närmare marknaderna, framhåller Tangen enligt Dagbladet.

LÄS MER: Jätteförändring väntas för oljepriset

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp J. Smenes Reite 

Text: Redaktionen

11 september 26

Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

2026 09 11

Brittisk underrättelsetjänst bekräftar nu hur många ryssar som har dött i kriget.

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har Ryssland förlorat över en och en halv miljon soldater.

Den siffran motsvarar soldater som har dött, skadats, tagits tillfånga och försvunnit.

Nu bekräftar Storbritanniens underrättelsetjänst hur många av dem som har dött.

Brittiskt besked

500 000 ryska soldater har dött i samband med kriget i Ukraina, rapporterar Sky News.

Detta enligt den brittiska underrättelsetjänsten.

– Jag anser att dessa siffror tydligt illustrerar det meningslösa och fruktlösa slöseriet med människoliv för så små framsteg, och mot ett så illegitimt mål av president Putin, säger flygvapenchef Sir Rich Knighton.

1 660 dagar

1 660 dagar har nu gått sedan Ryssland inledde invasionen.

Det innebär att kriget har pågått längre än Rysslands deltagande i första och andra världskriget.

Det har blivit kostsamt för den ryska ekonomin, säger Knighton.

– Det resulterade i en inbromsad tillväxt i Ryssland, en försvagad konsumentefterfrågan och en envist hög inflation, och kostnaden för Rysslands ekonomi samt dess folks välstånd och framtidsutsikter är enorma.

Läs mer: Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

Soldat kommenterar

Trots de enorma ryska förlusterna är den tillgängliga rekryteringspoolen så pass stor att ukrainska soldater inte kommer få slut på motståndare att möta ute på slagfältet.

Det säger den ukrainska soldaten Artem.

– Den nivå av ryska förluster vi ser nu är fortfarande inte tillräckligt hög för att orsaka allvarlig skada på den ryska armén, säger han till Kyiv Independent.

– Det blir svårare för dem att övertyga folk att skriva på militära kontrakt – det är ett faktum – men deras pool av tillgänglig arbetskraft förblir enorm. 

Kan mobilisera

Samtidigt pekar uppgifter på att Ryssland kan vara på väg att mobilisera ytterligare nyrekryter.

Ukrainska källor menar att det ska röra sig om totalt 600 000 – varav 300 000 ska mobiliseras i höst och ytterligare 300 000 nästa år.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

11 september 2026

Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

2026 09 11

Måndag är sista chansen att betala kvarskatt för alla som fick besked i juni.

I juni fick 2,6 miljoner personer besked om att de fick dela på över 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring.

Samtidigt fick 700 000 personer besked om kvarskatt.

Tillsammans ska dessa personer ha betalat Skatteverket 16,3 miljarder kronor senast på måndag.

Om du inte betalar 

Den som inte betalar kvarskatten i tid har ränta att vänta.

– Det är viktigt att du betalar din kvarskatt i tid, bland annat för att slippa betala hög kostnadsränta, förklarar Skatteverket.

Den som efter förfallodagen har ett underskott på sitt skattekonto på 100 kronor eller mer får en betalningsuppmaning från Skatteverket.

Då blir det Kronofogden 

Den som har ett underskott på mer än 2 000 kronor får ett betalningskrav från Skatteverket.

– Om du har fått ett betalningskrav från Skatteverket och fortfarande har ett underskott på ditt skattekonto på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnar vi skulden till Kronofogden, fortsätter myndigheten.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

Detta gäller

Så här ser det ut för de som har fått slutskattebesked, och som ska betala kvarskatt:

- Besked i april: Betala senast den 13 juli

- Besked i juni: Betala senast den 14 september – nu på måndag

- Besked i augusti: Betala senast den 12 november

- Besked i december: Betala senast den 12 mars 2027

Så undviker du kvarskatt

Den som regelbundet får kvarskatt och inte vill ha det kan be sin arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt. 

– Är du osäker på om det finns risk för kvarskatt kan du använda vår beräkningstjänst Räkna ut din skatt, fortsätter myndigheten.

– I tjänsten kan du få hjälp med att räkna ut om du får skatt att betala eller att få tillbaka. Tänk på att fylla i alla uppgifter som är aktuella för dig så att du får rätt beräkning av din skatt. 

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen