En av fem gör samma miss med banken – “Ta initiativet”

2025 05 13

Många svenskar drar sig för att förhandla bolåneräntan.

Det är utmanande ekonomiska tider för många.

Riksbanken valde vid det senaste mötet att inte röra styrräntan – som alltjämt ligger kvar på 2,25 procent.

Många svenskar pressas av ränteläget – och nu går Länsförsäkringar ut med en uppmaning till bolånetagare efter en ny undersökning.

1 av 5

6 av 10 bankkunder skulle byta bank om de får ett bättre erbjudande och det man efterfrågar är särskilt låg bolåneränta och hög sparränta.

Men 1 av 5 drar sig för att förhandla räntan, visar Länsförsäkringars nya undersökning.

– Det finns många tusenlappar att tjäna på att vara prismedveten, konkurrensutsätta sin bank och sätta sig vid förhandlingsbordet, men många gör inte slag i saken, säger Länsförsäkringar privatekonom Stefan Westerberg i ett pressmeddelande.

– Ta initiativet och förhandla. Det kan ge betydande summor varje år.

Det är viktigast

När hushållen får svara på vad som är viktigast vid ett byte av bank, så toppar aspekter som förbättrar privatekonomin.

37 procent uppger att låg bolåneränta och hög sparränta är viktigast.

Det kan jämföras med betydelsen av att banken har en hållbarhetsprofil som endast 5 procent anger som viktigast.

Svenskarnas svar

Så här svarade svenskarna på frågan “ Om du skulle byta bank, vad av följande vore viktigast för dig?”.

Svarsalternativ	Procent
Låg bolåneränta	37%
Hög sparränta	37%
Låga fasta avgifter för banktjänster	31%
Snabb personlig kundservice	24%
Fysiskt kontor och möjlighet att träffa banken	24%
Att man kan lösa så många ärenden som möjligt själv genom internetbank	23%
Att banken är transparent och inte har dolda avgifter	20%

“Många är redo”

Stefan Westerberg kommenterar.

– Många svenskar är redo att byta bank och det som styr beslutet är vad som är bäst för plånboken, säger han.

– Det man särskilt efterfrågar är lägre bolåneränta som sänker boendekostnaderna och högre sparränta som ökar avkastningen på ens sparpengar.

Foto: D. Dietmer

Text: Redaktionen

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen