En av fem gör samma miss med banken – “Ta initiativet”

2025 05 13

Många svenskar drar sig för att förhandla bolåneräntan.

Det är utmanande ekonomiska tider för många.

Riksbanken valde vid det senaste mötet att inte röra styrräntan – som alltjämt ligger kvar på 2,25 procent.

Många svenskar pressas av ränteläget – och nu går Länsförsäkringar ut med en uppmaning till bolånetagare efter en ny undersökning.

1 av 5

6 av 10 bankkunder skulle byta bank om de får ett bättre erbjudande och det man efterfrågar är särskilt låg bolåneränta och hög sparränta.

Men 1 av 5 drar sig för att förhandla räntan, visar Länsförsäkringars nya undersökning.

– Det finns många tusenlappar att tjäna på att vara prismedveten, konkurrensutsätta sin bank och sätta sig vid förhandlingsbordet, men många gör inte slag i saken, säger Länsförsäkringar privatekonom Stefan Westerberg i ett pressmeddelande.

– Ta initiativet och förhandla. Det kan ge betydande summor varje år.

Det är viktigast

När hushållen får svara på vad som är viktigast vid ett byte av bank, så toppar aspekter som förbättrar privatekonomin.

37 procent uppger att låg bolåneränta och hög sparränta är viktigast.

Det kan jämföras med betydelsen av att banken har en hållbarhetsprofil som endast 5 procent anger som viktigast.

Svenskarnas svar

Så här svarade svenskarna på frågan “ Om du skulle byta bank, vad av följande vore viktigast för dig?”.

Svarsalternativ	Procent
Låg bolåneränta	37%
Hög sparränta	37%
Låga fasta avgifter för banktjänster	31%
Snabb personlig kundservice	24%
Fysiskt kontor och möjlighet att träffa banken	24%
Att man kan lösa så många ärenden som möjligt själv genom internetbank	23%
Att banken är transparent och inte har dolda avgifter	20%

“Många är redo”

Stefan Westerberg kommenterar.

– Många svenskar är redo att byta bank och det som styr beslutet är vad som är bäst för plånboken, säger han.

– Det man särskilt efterfrågar är lägre bolåneränta som sänker boendekostnaderna och högre sparränta som ökar avkastningen på ens sparpengar.

Foto: D. Dietmer

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen