Elbilsbolag i kris – sålde knappt 400 bilar

2025 03 24

Det kinesiska elbilsmärket Neta Auto riskerar konkurs.

Nu kommer uppgifter från Kina om att elbilsmärket Neta Auto riskerar konkurs.

Bolaget står inför stora ekonomiska problem – och i februari månad såldes knappt 400 bilar.

Det rapporterar Car News China.

Är i kris

Neta Auto kommer enligt uppgifter att avveckla hela sitt forsknings- och utvecklingsteam på grund av eskalerande ekonomiska problem.

Detta innebär avgångsvederlag för de anställda som undertecknar uppsägningspapper denna vecka.

Enligt källor har cirka 200 personer redan börjat lämna Neta Auto, av en total personalstyrka på cirka 1 700 personer.

Drastisk minskning

Ur ett försäljningsperspektiv har Neta haft problem i år.

Enligt China EV DataTracker minskade försäljningen i januari med 98 procent jämfört med samma period föregående år, och i februari såldes färre än 400 bilar.

Bolaget har genomfört betydande lönesänkningar, där kvarvarande anställda står inför en sänkning med 75 procent jämfört med nivåerna före oktober 2023.

En del av den personal som slutat får endast Shanghais minimilön.

Rapporter tyder också på att utlovad kompensation för dem som slutade i november 2023 inte har betalats ut.

Ökning i Sverige

Som bekant har det varit skakigt på elbilsmarknaden de senaste åren.

Elbilar stod för 35 procent av nyregistreringarna i Sverige förra månaden och antalet ökade med cirka 32 procent jämfört med februari föregående år.

Det uppger branschorganisationen Mobility Sweden.

“Är positivt”

Det är fortsatt företagen som driver efterfrågan av elbilar, där sju av tio registreringar sker på företag.

Även laddhybriderna ökade och nådde en andel på 26 procent av nyregistreringarna.

Emmi Antonsson, chef för kommunikation och samhällskontakter hos Mobility Sweden, kommenterar utvecklingen.

– Det är positivt att elektrifieringen stadigt ökar och att företagen fortsätter att ställa om, säger hon.

– För privatmarknaden behövs styrmedel som riktar sig till medelinkomsttagare och fokus på att bygga laddinfrastruktur i flerbostadshus.

Foto: Haberdoedas

Text: Redaktionen

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

2026 06 22

Ukrainas president avslöjar nya uppgifter.

Rysslands attacker fortsätter att skaka det ukrainska samhället.

Under söndagen sammanfattar Volodymyr Zelenskyj veckan som ligger bakom.

De ryska attackerna har varit omfattande, rapporterar Kyiv Post.

– Presidenten rapporterar att ryska styrkor under den senaste veckan har avfyrat nästan 2 200 attackdrönare, över 1 800 styrda flygbomber och 87 missiler mot ukrainskt territorium, uppger tidningen.

– I uttalandet redogjorde han också för de senaste civila förlusterna som följde av dessa attacker, inklusive dödsfall i regionerna Zaporizjzja, Sumy och Poltava.

Stor attack i helgen

Ukrainska samhällen nära fronten är särskilt drabbade av de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

Bland annat har regioner som Dnipropetrovsk, Charkiv, Odessa, Sumy och Donetsk mött stora utmaningar den senaste tiden.

Attackerna under helgen gav särskilt svåra konsekvenser i två regioner.

– Presidenten tog upp de offer som följde av bombningarna lördagen den 20 juni, uppger tidningen.

– De styrda flygbombsattackerna i Zaporizjzja resulterade i fem dödsfall och 26 skadade. I regionen Poltava orsakade attackerna två dödsfall och skadade 12 personer, inklusive sex barn.

Vädjar om hjälp

Ukrainas president vänder sig också till landets understödjare.

Nu krävs ett snabbt agerande för att kunna stoppa de ryska attackerna, menar Zelenskyj.

– Det är viktigt att snabbt genomföra allt, först och främst leveransen av luftvärnsrobotar, så att de nya bidragen ger verkligt skydd från ständiga ryska attacker, säger han, enligt tidningen.

Kan ta kontroll

De ukrainska styrkorna har på vissa platser tryckt tillbaka de ryska trupperna under våren.

Men från den strategiskt viktiga staden Kostjantynivka i östra Ukraina kommer nu rapporter om ett svårt läge, rapporterar BBC.

Ryska soldater har infiltrerat området och det är i dagsläget svårt att fastslå vem som har kontrollen över staden.

– De tar sig in i områden bakom våra ryggar och i urbana förhållanden är det extremt svårt att driva ut dem, säger en ukrainsk drönarpilot som opererar i området, enligt kanalen.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

2026 06 18

Ett Natoland vägrar skriva på.

Ett EU-land som också är medlem i Nato har enligt uppgifter satt sig emot delar av EU:s kommande sanktionspaket mot Ryssland.

Motståndet uppges röra förslag om att utvidga sanktionerna mot bland annat ryska religiösa företrädare, vilket kan försvåra att hela paketet antas, rapporterar RBC Ukraine

Bulgarien säger stopp

Enligt uppgifter från Politico och BNR News är Bulgarien det land som uppges vara emot beslutet.

– Bulgarien har signalerat sitt motstånd mot delar av det 21:a sanktionspaketet mot Ryssland, skriver Politico, med hänvisning till två diplomater.

Enligt rapporteringen är landet det enda EU-land som motsätter sig sanktionerna.

Att införa sanktioner mot Ryssland kräver ett enhälligt beslut från samtliga EU-länder.

Om ett enda medlemsland motsätter sig hela eller delar av ett sanktionspaket kan det stoppa att det antas.

Strid om rysk patriark

Enligt BNR News handlar en av de mest känsliga frågorna om förslaget att införa sanktioner mot den ryske patriarken Kirill, som EU-kommissionen menar har stött Rysslands krig i Ukraina.

Bulgariska medier har samtidigt rapporterat att regeringen i Sofia kan komma att försöka skydda den ryske religiösa ledaren.

Detta har skapat politisk och religiös debatt i landet.

Hårdare linje mot Ryssland

Trots motsättningar från ett medlemsland fortsätter EU arbetet med nya sanktioner mot Ryssland, som väntas rikta in sig på strategiskt viktiga delar av den ryska ekonomin.

Det omfattar bland annat energi, finansiella tjänster, handel, kryptosektorn samt fiskerinäringen.

– Bland de föreslagna åtgärderna finns ett inreseförbud till EU-länder för tidigare ryska militärer som deltagit i kriget mot Ukraina. Samtidigt pågår arbete med individuella sanktioner mot omkring 80 ytterligare ryska företag och personer, skriver tidningen.

Tidigare paket har redan riktats mot flera centrala delar av den ryska ekonomin.

De senaste åtgärderna omfattar bland annat militärindustriella företag, den så kallade skuggflottan och aktörer kopplade till hybridoperationer

EU har även förlängt sanktionerna kopplade till Krym och Sevastopol, som nu gäller till åtminstone juni 2027.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen