19 oktober 2025

Ekonomerna överens: Glädjebesked för hushållen på onsdag

2025 06 16

Riksbanken kommer att sänka styrräntan.

Det uppger en grupp ekonomer som har frågats om saken.

Efter att Riksbanken pausat räntesänkningar i väntan på mer data om inflationstakten i Sverige samt information om hur tullarna från USA påverkar ekonomin ser det nu ut att vara dags för en sänkning igen.

Det rapporterar TV4.

Åtta av nio

Åtta av nio ekonomer från olika branscher är övertygade om att räntan sänks med 25 punkter till 2 procent på onsdag.

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson är en av dem.

– Kombinationen av svag ekonomi och en inflation under kontroll gör att Riksbanken kan och bör sänka räntan, säger han till TV4.

En går emot

Bara en av de nio tillfrågade ekonomerna tror att Riksbanken väljer att inte röra räntan på onsdag.

Det är Danske Bank-chefen Susanne Spector som ställer sig skeptisk till en sänkning.

– Med tanke på att en del inflationsrisker bedömer vi att Riksbanken behöver ytterligare bekräftelse innan de sänker räntan, säger hon.

Senaste siffrorna

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i maj 2025, vilket var en nedgång från 0,3 procent i april. 

Månadsförändringen från april till maj var 0,1 procent enligt KPI.

Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 2,3 procent i maj, vilket den även var i april.

Detta enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

Minskade räntekostnader

Under maj ökade priserna inom kläder, logi och paketresor, vilket för säsongen är normalt enligt SCB. 

För logi var det främst hotellpriserna som steg, där ökningen var som störst på vardagsövernattningar.

Livsmedel och alkoholfria drycker har ökat i pris jämfört med 12 månader tillbaka, där kaffe, choklad och mejeriprodukter bidrog mest till inflationstakten. 

Under samma tidsperiod steg dessutom priserna för restaurangbesök.

– Högre elpriser motverkades av minskade räntekostnader, vilket bidrog till en lägre inflationstakt enligt KPI i maj, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen