Det svenska samhället står inför flera stora utmaningar, vilket kräver stora satsningar från politiskt håll.

Det handlar bland annat om försvaret och den svenska säkerheten.

Men nu varnar ekonomer för att Sverige begår ett stort misstag.

Ekonomer varnar

Sverige har en mycket låg statsskuld, och svenska politiker har länge tävlat om vem som håller hårdast i plånboken och undviker att låna.

På senare tid tycks det dock ha skett en attitydförändring. I mars i år meddelade regeringen och SD att man lånar 300 miljarder till militär upprustning.

– Det handlar om en lånefinansierad försvarssatsning från i år via 2030 fram till 2035 som skulle kunna landa på sammantaget ungefär 300 miljarder kronor, sade Ulf Kristersson (M) till SVT.

Ekonomer varnar nu för att satsningen på försvaret är att betrakta som konsumtion snarare än en lönsam investering, och att den attitydförändring vi nu ser medför ekonomiska risker, rapporterar Affärsvärlden.

– Vi ska inte låna till konsumtion. Det gjorde vi på 70- och 80-talet – det är inte en lyckosam väg, säger Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi vid Lunds Universitet, till tidningen.

Han får medhåll av den kända nationalekonomen och författaren Klas Eklund, som varnar för att politiken har svängt för mycket och för snabbt i synen på lån som höjer statsskulden.

– Jag tycker att det är helt okej att låna till investeringar som ger avkastning, som infrastruktur och energi. Men försvaret är faktiskt ingen investering, det är löpande utgifter, säger Eklund, enligt tidningen.

Persson kritisk

Den förändrade synen på att låna pengar märks på båda sidor inom politiken och handlar inte bara om försvarssatsningar.

Inom S har man också öppnat upp för att Sverige ska belåna sig för att rusta upp försvar, sjukvård och infrastruktur.

Detta har fått den tidigare partiledaren och statsministern Göran Persson att slå larm, rapporterar Aftonbladet.

– Jag varnar för att vi börjar belåna oss, sade Persson till tidningen nyligen.

– Det tror jag inte är en framgångsrik väg, tillade han.

Persson, som 1990-talet kämpade med att få ordning på de svenska statsfinanserna, anser att utgifterna måste täckas av intäkter och att varje reform borde finansieras redan nu istället för att de ska behöva betalas av framtida generationer.

Foto: Cartist

Text: Redaktionen

Nyheten kom tidigare under onsdagen, då Natomedlemmen Turkiet gick ut och berättade om insatsen.

– En ballistisk robot avfyrades från Iran. Den upptäcktes när den passerade irakiskt och syriskt luftrum med kurs mot turkiskt luftrum, och bekämpades av Natos luft- och robotförsvarssystem stationerade i östra Medelhavet, framhåller det turkiska försvarsdepartementet, rapporterar Reuters.

Erdogan kan svara

Inga personer ska ha skadats vid incidenten.

Men Turkiets försvarsdepartement förbehåller sig rätten att svara på fientliga handlingar mot turkiskt territorium, som gränsar till de nordvästra delarna av Iran.

– Turkiet förbehåller sig rätten att reagera på alla fientliga handlingar mot landet, säger landets försvarsminister Yaşar Güler, enligt nyhetsbyrån.

”Undergången för Iran”

Den svenska överstelöjtnanten Johan Huovinen menar att incidenten är väldigt allvarlig och att den ökar risken för spridning av konflikten.

Det är nu sannolikt att Turkiet kommer åberopa Natos artikel 4.

Han framhåller också att ett eventuellt svar från den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan skulle kunna vara förödande för Iran.

– Om Turkiet svarar på attacken påskyndar det bara undergången för Iran, säger han till TV4.

Konsulterar Nato

Efter incidenten har Turkiet haft kontakt med Nato och andra allierade.

Nato har också gått ut och kommenterat händelsen.

– Vi fördömer Irans angrepp mot Turkiet, säger alliansens talesperson Allison ​Hart, enligt Reuters.

Natos artikel 4

Enligt Natos artikel 4 kan ett medlemsland lyfta en fråga i Nordatlantiska rådet, NAC, som är ett beslutande organ inom alliansen.

– Parterna ska samråda när någon av parternas territoriella integritet, politiska oberoende eller säkerhet hotas, står det i artikeln.

– Varje medlemsland kan formellt åberopa artikel 4 i Nordatlantiska fördraget. Så snart den åberopas diskuteras frågan och kan potentiellt leda till någon form av gemensamt beslut eller åtgärd från alliansens, uppger Nato.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Agendan är det pågående anfallet mot Iran, som USA och Israel inledde i helgen.

Krigsministern går ut med besked om tidsplanen framåt och målsättningen med insatsen.

Inom en vecka kommer USA och Israel att ha full kontroll över Irans luftrum, uppger Pete Hegseth.

– Vi kommer att flyga dag och natt, hitta och göra slut på missilerna och hela den iranska militären, säger ministern, rapporterar The Guardian.

Kommer bestämma

Den amerikanske ministern avslöjar att planen är att patrullera det iranska luftrummet dygnet runt.

– Vi ska hitta och fixa deras ledare och militära ledare, uppger Hegseth.

– Flygande över Teheran, flygande över Iran. Varje minut, varje dag tills vi bestämmer att det är över. Och Iran kommer inte kunna göra något åt det.

Sänkt ett krigsfartyg

Den amerikanske ministern bekräftar också uppgifterna om att en amerikansk ubåt har sänkt ett iranskt krigsfartyg i Indiska oceanen.

– Fartyget trodde att det var säkert på internationellt vatten. Istället sänktes det av en torped, uppger Hegseth.

Många döda

Fartyget sjönk utanför Sri Lankas kust.

Minst 80 personer har mist livet och 32 vårdas på sjukhus med skador, enligt Reuters.

Den totala besättningen omfattade omkring 180 personer, varav många fortfarande saknas.

Planen framåt

I dagsläget har den amerikanska administrationen inget besked kring hur länge insatsen mot Iran kommer pågå.

– Fyra dagar in i kriget och vi har bara börjat. USA kämpar för att vinna och i operationen ”Epic fury” gör vi just det, säger Hegseth.

Och enligt krigsministern är det helt upp till president Donald Trump att bestämma när han anser att USA uppnått sina mål med attackerna.

– De enda begränsningar vi har i detta är president Trumps önskan att uppnå specifika effekter för det amerikanska folket. Vi kan säga fyra veckor, men det kan vara sex, det kan bli åtta, det kan vara tre, säger Hegseth.

– I slutändan sätter vi tempot.

Foto: DoD photo by U.S. Navy Petty Officer 1st Class Alexander Kubitza

Text: Redaktionen